7. Diskussion och slutsatser
7.1 Diskussion
7.1.1 Enkätundersökning
Enkätundersökningen visade att energifrågan är en väldigt viktig fråga för beställare i dagsläget och detta är något som de arbetar aktivt med. Många ställer sig även positiva till att betala mer för en bättre byggnad ur energisynpunkt, vilket gör konceptet Passivhus mer och mer attraktivt. Att beställare börjat arbeta aktivt med energifrågan kan ses som ett resultat av BBR:s nya krav från 2006 samt samhällets ökade hänsyn till miljön. Värt att notera är det låga antalet som arbetar med konceptet Passivhus för att möta dessa nya krav. Detta kan bero på flertalet orsaker. En relativt stor andel av de svarande är familjära med begreppet Passivhus men samtidigt är det många som inte anser att detta är aktuellt just för dem. För höga byggkostnader är en av de orsaker till att de svarande inte bygger Passivhus. I och med det begränsade antalet respondenter har det varit svårt att hitta samband mellan attityd till Passivhus och geografisk placering. Utifrån vårt enkätresultat så är beställare i norr av samma åsikt och attityd till Passivhus som de i söder. Klimatet gör det däremot svårare och dyrare att bygga Passivhus i norr vilket kan ses i att Passivhusprojekt i Sverige mestadels hittas nere i södra delarna av landet. En annan orsak som anges är just bristen på kunskap hos de svarande om konceptet Passivhus. Fler utbildningstillfällen och större engagemang från beställare skulle kunna vara ett steg i rätt riktning.
Enkäten visar att marknaden idag lutar främst mot högre krav på installationer. Detta är något som stämmer väl överens med våra beräkningar där installationer stod för den största minskningen av specifika värmeförsörjningen. Högre krav på installationer kan innebära att man använder mer energieffektiva ventilationssystem som till exempel ett FTX-system eller att man har ett system för värmeåtervinning av gråvatten. Andra förändringar kan vara att solenergi används.
Många beställare går från att istället för att bygga Passivhus utveckla egna system som lågenergihus och minienergihus. Dessa tekniska lösningar kan anses vara mildare versioner av Passivhus. Många anser att kostnaden för att bygga Passivhus är för höga och att konceptet är en ytterlighet. Passivhus kräver även en väldigt komplicerad och lång projektering samt byggprocess vilket i sin tur kräver stor kunskap hos beställare, projektörer och entreprenörer om just konceptet Passivhus. Detta kan även det ses som en orsak till att beställare undviker konceptet och istället arbetar på mer familjär mark såsom att på egen hand utveckla system eller arbeta med högre krav på installationer.
7.1.2 Resultat av energiberäkningar
I Passivhus talas det mycket om tjocka väggar vilket författarna i denna rapport funnit missledande. Det är inte klimatskalets tjocklek utan snarare byggnadens täthet som är viktigt. Tjockare väggar och tak underlättar men påverkar inte alls i den utsträckning som effektiva installationer och en minskning av luftläckaget gör. Primärt så är det transmissionsförlusterna som minskar när en ökning av väggar och taks tjocklek utförs och i och med de förändringar som utfördes på väggarna/taken så har dessa minskat nämnvärt. Minskade
35
transmissionsförluster har dock inte påverkat det slutgiltiga resultatet på det sätt som författarna förväntat sig. Valet att inte utöka väggarna eller övertaket med mer än 100mm togs för att ingen större skillnad erhölls i minskningen av den specifika värmeförsörjningen. Skulle till exempel ytterligare 100mm isolering läggas till så skulle den specifika värmeförsörjningen bara sänkas med 1 kWh/m2. Minskningen av den specifika värmeförsörjningen på grund av en ökad väggtjocklek minskar exponentiellt. Som beräkningarna i VIP+ visar så har installationssystemen och luftläckaget en betydligt större påverkan än tjockleken på väggarna och taken.
Att nå ner till kravet som Passivhus ställer på luftläckage kan ses som ett av de större problemen inom själva produktionsskedet. Enligt Hans Eek så är det just tätheten vid infästningen runt och kring fönster som ställer till det. Ett sätt att motverka detta är att gå ut med plastfolie samt att limma alternativt tejpa denna runt fönstret och eventuellt avsluta med fogmassa. Det vill säga, ett mycket noggrant arbete med plastfolie är det som krävs för att få byggnaden tät. Vinklar och vrår ska också undvikas då dessa försvårar täthetsarbetet och ger även mer köldbryggor. När det kommer till luftläckaget i Älvsbacka Strand som använder sig av massivträskivor så har detta enligt Hans Eek testats där de visade sig ha noll läckage. Korrektionstermen för värmeledningsförmågan i väggar och tak som används i programmet är antagen utifrån de vanliga värden som används i Sverige idag. Denna term, precis som väggarnas värmeledningsförmåga spelar ingen större roll i det slutgiltiga resultatet av den specifika värmeförsörjningen. I ett försök där denna term sänktes till 0,01 för både taken och väggarna märktes ingen skillnad i den specifika värmeförsörjningen.
Som nämnts tidigare så har författarna förenklat materialföljden i taken för att på så sätt kunna använda dessa i VIP+. Dessa antagna materialföljder medförde att den del av taket som fick namnet yttertaket fick ett väldigt lågt U-värde medan den andra delen av taket fick ett relativt högt värde. Det finns därmed en möjlighet att dessa materialföljder är någorlunda missvisande och detta bör beaktas när rapporten läses. Detta ”fel” spelar däremot ingen större roll på det slutgiltiga resultatet och då ingen annan lösning har hittats än den valda så har författarna valt att bortse från eventuell missvisning.
En av de största förändringar som gjordes när huset konverterades från ett konventionellt hus till ett Passivhus var att ändra från det befintliga F-systemet till ett FTX-system, det vill säga ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Detta gjorde som tidigare visat en betydlig påverkan på husets specifika värmeförsörjning. FTX-system har en större investeringskostnad än F-system, vilket gör att det är svårt att motivera ett byggföretag som Bygg-i-trä, som ej står som förvaltare, att investera i ett FTX-system när payofftiden kan bli är relativt lång. Skillnaden i kostnad mellan ett F-system och ett FTX-system är cirka 75 procent plus det faktum att ett centralt FTX-system som användes i dessa beräkningar kräver byggåtgärder i form av ett fläktrum och dubbelt så stora ventilationsschakt. F-system är så pass små att de kan placeras i kallvindarna och behöver därmed inget stort fläktrum. Det går att byta från F-system till FTX-F-system i efterhand men som tidigare påpekats krävs då omfattande byggåtgärder.42 I de utförda energiberäkningarna så antogs ett centraliserat FTX-system med en återvinningsgrad på 80 procent. För att nå denna procent så måste en roterande värmeväxlare användas samt att den varma frånluften från spiskåporna måste ledas igenom den. Dels för att denna frånluft är varmare än normal frånluft samt för att den är fuktig och har därmed större energiinnehåll. För att inte matos ska ledas till andra delar av huset så bör
36
kolfilter användas. I projektet Sundsvalls inre hamn så användes inte kolfilter inledningsvis vilket ledde till klagomål på matoslukt i klädkammarna. Detta åtgärdades med ett kolfilter och lukten försvann. Kolfilter är dock väldigt dyra och bör bytas ut med jämna mellanrum.
Ett stort problem som uppstod i arbetet var i och med bytet från ett frånluftsystem till det såkallade FTX-systemet. Ett frånluftsystem kräver, i VIP+, inga inmatade värden på tilluftsomsättningen. Ett FTX-system kräver dock detta vilket medförde ett egendomligt resultat. Luftläckaget blev mindre för det konventionella huset än för Passivhuset. Beräkningarna och inmatade värden har kontrollerats och författarna har med hjälp av kunniga personer i programmet fastslagit att de utfört beräkningarna på så sätt som var menat i VIP+. En viktig del av konceptet Passivhus ska vara tätare än ett konventionellt byggt hus vilket gör att det slutgiltiga resultatet kan vara något missvisande.
Eftersom det är svårt för ”ägarna” att styra de boendes varmvattenförbrukning så är gråvattenförlusterna ett stort problem. Effekten av detta skulle kunna mildras med till exempel snålspolande kranar, duschar och toaletter. Genom att installera snålspolande kranar så är det möjligt att minska användningen av varmvatten med cirka 15 procent vilket i sin tur ger mindre avloppsförluster.43 Ett annat bra sätt att mildra avloppsförluster är att installera värmeåtervinningssystem för gråvatten. Ett sådant system kan ha en värmeåtervinningsgrad på upp till 30 procent. Detta system har dock en stor investeringskostnad och kräver ytterligare byggåtgärder i huset vilket gör att för en entreprenör som Bygg-i-trä som ej står som förvaltare kan detta vara svårt att motivera. En ytterligare lösning kan vara separat mätning av kall och varmvatten så att hyresgästen får bära sina egna vattenkostnader vilket skulle underlätta och motivera de boende att leva mer energisnålt. I Sundsvalls inre hamn, som är ett projekt med flerbostadshus med trästomme, så har detta system används och där har det visat sig att det ger resultat i form av en låg vattenförbrukning. Mitthem som står som förvaltare för dessa hus har visat siffror som pekar på näst intill en halvering av vattenförbrukningen.
Att förändra projektet Älvsbacka Strand utan att sätta in ett återvinningssystem för gråvattnet eller ett solvärmesystem i form av solfångare, skulle i sin tur betyda att huset inte skulle kunna behålla sitt nuvarande arkitektoniska utseende då fönsterytorna skulle behöva minskas med mer än 50 procent och väggarna skulle behöva öka orimligt mycket. Att nå ner till Passivhus kraven på detta sätt är orealistiskt. I och för sig påverkas det arkitektoniska utseendet av solfångare då det krävs en relativt stor yta för att kunna värma tappvarmvattnet i ett flerbostadshus i Älvsbacka Strands storlek. Ett problem som finns med Passivhus är att det att veta när det är värt att välja ett bättre installationssystem än att bygga tjockare väggar. Tjockare väggar minskar bostadsytan vilket i sin tur ger eventuellt minskade intäkter vid försäljning och detta är en ekonomisk avvägning som måste göras.
43http://www.energikunskap.se/web/otherapp/ekunskap.nsf/(vLookupDocumentsWeb)/11BEC03F70022B59C12 56B75002B505A?OpenDocument&count=-1
37