Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för huset utan
energieffektiviseringsåtgärder låg på 1.16 𝑤/𝑚2, 𝑘, medans det beräknade värdet efter åtgärdsförslagen beräknades till ungefär 0.36 𝑤/𝑚2, 𝑘. Detta innebär att värmeförlusterna skulle reduceras med ungefär 69%. Enligt Boverkets byggregler (2015) så är kravet på Um- värdet för småhus 0.40 𝑤/𝑚2, 𝑘, vilket visar att åtgärdsförslagen skulle kunna uppnå kravet. Beräkningarna som har utförts är däremot förenklade, där köldbryggor uppskattats med ett procentpåslag. Um-värdet skulle därför kunna ligga högre eller mindre än 0.36 𝑤/𝑚2, 𝑘.
Renovering och energieffektivisering av äldre hus bidrar i de flesta fall till en positiv förändring av husets klimatskärm och en fördel till miljön. Detta innebär däremot inte att arbetet kommer vara riskfritt, utan att även vissa energieffektiviseringar har sina nackdelar som också måste tas hänsyn till. Av denna anledning kommer därför åtgärdsvalen att diskuteras ur ett hållbarhets perspektiv men även funktionsmässigt, samt hur dessa skulle påverka husets kulturhistoriska värde.
Under diskussionen kommer även vissa av husägarnas val med avseende på
tilläggsisoleringsåtgärden att jämföras med de som föreslås i denna rapport. Detta är främst för att kunna se nackdelarna och fördelarna i varje alternativ som väljs.
6.1 Tilläggsisolering
6.1.1 Utvändig eller invändig?
Husägarna har valt att tilläggsisolera väggarna i denna fallstudie både utvändigt och
invändigt, eftersom att endast isolera invändigt skulle ta mer inomhusutrymme, vilket de ville undvika. I avsnitt 5.1.1 har ett förslag om att endast tilläggisolera väggarna utvändigt angetts. Detta eftersom fasaden är planerad att renoveras, vilket innebär att det skulle vara mer
lönsamt att åtgärda från sidan där renoveringsarbete ska ändå göras. Att tilläggisolera invändigt kan medföra till extra arbete, men också till fuktproblem då trästockarna i den ursprungliga väggen kan bli kallare, se avsnitt 2.1.1. Huset har dessutom inte så stor
utrymme, och att isolera insidan kommer därför innebära ett ännu mindre utrymme. Utvändig tilläggsisolering kan medföra till en torrare och värmare vägg, men behöver däremot en viss insats för att flytta ut fönstren på grund av estetiska skäl.
33
6.1.2 Materialval och tjocklek
För tilläggsisoleringsåtgärden måste andra viktiga beslut också tas. Nästa steg är att
bestämma vilken typ av isolering som ska användas, vilket också är en avgörande beslut som kan leda till problem om inte rätt material väljs. Isoleringsmaterialen brukar finnas både som lösull eller skivor, och har olika egenskaper beroende på materialet. I denna rapport har isoleringen i form av lösull föreslagits istället för i skivform (den senare är husägarnas val för isolering i väggar). Förslaget att använda lösull baseras främst på att isoleringsmaterialen i lösullform är enklare att hantera när de ska läggas på byggnadsdelarna jämfört med de i skivform, se avsnitt 2.1.1.1. Valet baseras också på att användningen av lösull kan innebära mindre otätheter och köldbryggor som kan förekomma när skivor används, vilket medför till ett bättre isoleringsförmåga. Dessutom så släpps det mer koldioxid vid tillverkning av material i skivor än av lösull.
När det gäller valet av isoleringsmaterial, så baserades detta på framförallt att det har samma egenskaper som träkonstruktionen, det vill säga att isoleringen har fuktbuffrande förmåga. En annan anledning till valet av cellulosafiber är att det har ett mindre värmekonduktivitetsvärde, vilket visar hur bra materialet isolerar. Cellulosafiber kräver dessutom mindre energi vid tillverkning jämfört med exempelvis mineralull, se avsnitt 2.1.1.1. I denna fallstudie har det även föreslagits att använda cellulosafiber som ljudisolering till mellanbjälklaget då
materialet är tung och isolerar bra mot buller.
I krypgrunden har isoleringsmaterialet cellplast valts som ett alternativ till markisoleringen då den inte har samma fuktupptagnings förmåga jämfört med cellulosafibers, se avsnitt 2.1.1.1. Materialet är inte hållbart ur miljöperspektivet, men har ett lågt värmekonduktivitetsvärde och klarar av den fuktiga miljön i krypgrunden. Husägarna har däremot valt att använda skumglas till detta ändamål, vilket är miljömässigt ett bra val men även med avseende på dess långa livslängden. Materialet har däremot högt värmekonduktivitetvärde, och för att uppnå ett bra isoleringsförmåga så måste tjockare skikt på isoleringsmaterialet användas.
Tjockleksvalet på isoleringen har valts framförallt enligt rekommendationer från
litteraturstudien, men även med avseende på vilken byggnadsdel det handlar om, se avsnitt 2.1.1. Eftersom mycket värmeförluster går igenom golv och tak, valdes tjockare lager i golvbeläggningen (10 cm) och taket (30 cm) för att få ett jämnare inomhusklimat. På
34
kommer att flyttas ut mycket i förhållande till grunden och takfoten. Av denna anledning har en isolerings tjocklek på väggarna på 9.5 cm föreslagits. För taket är det inte heller alltid möjligt att tilläggisolera för tjockt då detta kan riskera att det blir för trångt i vindsutrymmet. Det är därför som tjockleken 30 cm valdes slutligen i denna studie istället för 40 cm, vilket är husägarnas val för tjockleken på takets isolering.
6.1.3 Ångbroms eller ångspärr?
I denna rapport har förslaget om läggning av ångbroms på byggnadsdelarnas varma sidan gjorts då detta val ansågs som lämpligast. Detta eftersom att ångbromsen kan täta mot luftrörelser men samtidigt inte är lika diffusionstät som ångspärr, se avsnitt 2.1.1.2. Med ångspärr skulle fukt istället stängas in i konstruktionen, vilket kan leda till fuktproblem eftersom materialen i den föreslagna väggkonstruktionen är hygroskopiska. Ångbromsen tillsammans med träs- och cellulosafibersförmåga att avge och uppta fukt skulle medföra till en jämnare fuktvandring i konstruktionen och därmed minska risken för möjliga fuktskador.
6.2 En fråga om ekologisk hållbarhet
Energieffektivisering av hus är en ekologisk hållbar åtgärd för att framförallt kunna spara på jordensresurser och minska klimatpåverkan. Den är dessutom en lönsam åtgärd över en längre tid med avseende på minskad energianvändningskostnader. Ett varmare
inomhusklimat betyder också ökad komfort för husägarna.
Vissa energieffektiviseringsåtgärder verkar ha en positiv effekt på miljön när man fokuserar på resultatet av minskad uppvärmningsbehov. Däremot, om de olika åtgärdernas påverkan inte sätts i frågan, så kommer det slutliga effekten vara mindre hållbar. Detta är till exempel om man bortse från ökad elanvändning på grund av uppvärmningssystemen, eller utsläppet av miljöfarliga material som finns i några byggnadsmaterial, se avsnitt 2.1.1.1 och 2.1.3. Det är därför viktigt att undersöka båda de positiva och de negativa påföljderna av varje åtgärd, för att sedan bestämma om dessa är värda att utföra i slutändan. I denna studie har vissa miljövänliga åtgärdsförslag angivets, men även några som anses vara mindre ekologiskt hållbara. Nedan sammanfattas några alternativ som har en negativ- eller en positiv miljöföljd.
35
Tabell 16: Åtgärdsförslagens potentiella miljöeffekter
Negativa effekter Positiva effekter
-Valet av cellulosafiber som isoleringsmaterial kan ha en negativ effekt om nyproducerad cellulosafiber används (kräver mer energi vid tillverkning).
-Förslaget att använda cellplastisolering (på mark): Detta eftersom materialet är
energikrävande vid tillverkning och släpper mycket koldioxid.
-Förslagen till ventilationssystemet och
värmepumpar kan medföra ökad elanvändning.
- Cellulosafiberisoleringen av returpapper (inte nyproducerad) är energisnålt
- Åtgärdsförslaget att återanvända husets gamla byggmaterial till exempel träplankor till golvbeläggningar.
- Den föreslagna ventilationssystemet återvinner värme.
- Valet att använda isoleringsmaterialet av typen lösull som är mindre
energikrävande vid tillverkningen och släpper ut mindre CO2 jämfört med skivor.
- Uppvärmningsförslagen drivs av bioenergi.
6.3 Skyddas husets kulturhistoriska värdet?
Byte av fasaden har en hög risk ur varsamhetsperspektivet, vilket husägarna har redan
beslutat om att göra i denna fallstudie. Detta är eftersom plankorna på fasaden är målade med plastfärg som har lett till fuktskador på plankorna och måste därför bytas. En åtgärd är i detta fall att husets nya fasad utformas på det sättet att den får samma utseende den hade i början när den var nybyggd, för att bevara den kulturhistoriska karaktären av denna byggnadsdel.
Valet att inte byta ut fönster och dörrar trots de stora värmeförlusterna genom dessa är på grund av deras kulturhistoriska värde, se avsnitt 2.1 och 2.2. Istället för att byta ut dessa har det därför valts att använda tätningslister och energiglas som har mindre påverkan på husets kulturhistoriska värde för att minska värmeförlusterna. Det har även valts att tilläggsisolera de andra byggnadsdelarna för att uppnå en jämnare klimatskal och därmed mindre Um-värde, istället för att byta dörren och fönstren.
I renoveringar kan det också riskeras att husets värdefulla delar förstöras om skador och slitage uppstår. Det är därför viktigt att materialen som används i bygget är av bra kvalité och har långa livslängder.
36