Ska man spela om kärlek med gruppen funktionsnedsatta?
Det kan vara svårt att utesluta ett så viktigt ämne som kärlek även om det för personer med funktionsnedsättning kan vara svårt att förstå abstrakta känslor.
Det är för det mesta en subjektiv och individuell bedömning av vad och hur individen uppfattar saker. Detta har inte min uppsats gett några svar på eftersom denna
undersökning inte innefattade gruppen skådespelare, de funktionsnedsatta.
Min forskning handlar om vad omgivningen, och då främst de som arbetar med teater, för gruppen funktionsnedsatta och deras syn på vilka normativa begränsningar som finns för gruppen.
Min forskning har varit att undersöka en förhållandevis liten del i detta ämne. En teatergrupp inom Daglig verksamhet enligt LSS som träffas tre timmar i veckan och uppför en föreställning per år. Föreställningen spelas vid ett fåtal tillfällen.
Fem informanter knutna till teatern på olika sätt. Studiens omfattning skulle kunna innefattat även publik såsom anhöriga och övriga som kan finnas som publik. Jag valde emellertid att begränsa mig så att jag kunde arbeta med det bakomliggande etiska dilemma som inte självklart framkommer vid teaterarbete med funktionsnedsatta.
Vid de djupintervjuer med informanterna har jag fått många ärliga och särskilt djupgående etiska dilemma som uppkommit under åren. Det har också varit bra för studien att jag följt Teaterns arbete under en längre period mellan 2013-2016, om än på avstånd.
Metoden med intervjuer anser jag i detta fall vara den bästa undersökningsmetoden, däremot skulle forskningsresultatet vinna på att ytterligare kompletteras med
intervjumaterial från en annan daglig verksamhet med teater, i en annan del av landet för att få ett jämförande material. Hade jag gjort denna studie mer omfattande med flera olika teatergrupper inom Daglig verksamhet från olika delar av landet hade resultatet kunnat bli något helt annat.
Detta skulle kunna vara en möjlig utveckling av forskning inom området dramapedagogik för och med funktionsnedsatta.
Ett annat möjligt fortsatt forskningsfält är att undersöka hur publiken uppfattar
skådespelare med funktionsnedsättning. Är det skillnad för en publik i teaterupplevelse mellan normalstörda och funktionsnedsatta? Vilken publik vänder man sig till vid teater av och med funktionsnedsatta?
En av informanterna i min undersökning tar upp publikens sammansättning som ett inslag i att publiken som man idag vänder sig till är en mer tolerant publik som ofta har en relation12 till skådespelarna. Att publiken på detta sätt skulle vara mer tolerant mot skådespelarna är en av informanternas teori och inte undersökta av mig och kan därför inte med säkerhet sägas stämma.
Utifrån frågeställningen om vilken publik som gruppen har kan det vara intressant att i vidare forskning undersöka detta närmare.
12 Exempelvis anhöriga, gode män, boendepersonal, personal inom daglig verksamhet.
28 Har publiken en benägenhet att vara mera förlåtande mot en insats utförd av en
intellektuellt funktionsnedsatt än till en normalbegåvad skådespelare?
Ett ytterligare forskningsområde skulle kunna vara kopplingen till Daglig verksamhet, och på vilket sätt utvecklingen av teater/dramaverksamhet nationellt skulle vara positivt för gruppen funktionsnedsatta med beslut om Daglig verksamhet, LSS.
Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta.
29
Referenser
Elektroniska källor
Asker, A. (2011). Från undangömda till filmstjärnor. Svenska Dagbladet, 4 maj.
URL: http://www.svd.se/fran-undangomda-till-filmstjarnor/om/idagsidan (Hämtad 2016-12-01).
Bergström, L. (2016). Utilitarism. I: Nationalencyklopedin.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/utilitarism (Hämtad 2016-10-16).
Borgert, L. 2016). Ny säsong av ”I en annan del av Köping”. Aftonbladet, 18 juni.
URL: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article23028135.ab (Hämtad 2016-11-30).
Dalin, R & Rosenberg, D (2003). Funktionshinder – Aktivitet – Delaktighet. Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder?.
URL: http://www.fouvasternorrland.se/Filer/funktionshinder-aktivitet-delaktighet_fou.pdf (Hämtad 2016-07-01).
De Los Reyes, P. (2016). Intersektionalitet. I: Nationalencyklopedin.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intersektionalitet (Hämtad 2016-08-18).
Ersta Sköndal Högskola (2014). Tillämpad etik.
URL: http://www.esh.se/forskning/institutet-for-organisations--och-arbetslivsetik/tillampad-etik.html (Hämtad 2016-07-01).
FUB, en intresseorganisation som arbetar för att barn och ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.
URL: http://www.fub.se/utvecklingsstorning (Hämtat 2016-12-10).
Gerle, E. (2012). Sig själv nog eller ömsesidig längtan? Levinas läst av den Andre 50 år senare. Religionsvetenskaplig internettidsskrift. 14: 1-6.
URL: http://www.teol.lu.se/fileadmin/user_upload/ctr/pdf/rit/14/82_-_Gerle.pdf (Hämtad 2016-11-30).
Hellberg, S (2010). Rehearsals are for wimps- regissörer om teaterprocessen med funktionshindrade skådespelare. Kandidatuppsats Dramapedagogik. Gävle: Högskolan i Gävle.
URL: http://hig.diva-porTomas.org/smash/get/diva2:406638/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-07-01).
Hermerén. G. & Holte, R. (2016). Etik. I: Nationalencyklopedin.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etik (Hämtad 2016-11-27).
30 Inspektionen för vård och omsorg (2015). Daglig Verksamhet.
URL: http://www.ivo.se/tillstand-och-register/lss-tillstand/daglig-verksamhet/ (Hämtad 2016-10-27).
Lagen om stöd och service (1993)
URL:http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 (Hämtad 2017-02-03)
Lindgren, P (2011). Funktionsnedsatta är inte viljelösa offer. Aftonbladet.se, 15 april.
URL: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article12889926.ab (Hämtad 2016-07).
Nationalencyklopedin. (2016). Regelutilitarism. I: Nationalencyklopedin.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/regelutilitarism (Hämtad 2016-11-30).
Sjöstrand, B. (2008). Från etik till politik: etik och politik hos Emmanuel Levinas och Jacques Derrida. Working paper., Södertörns Högskola.
URL: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:15692/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-11-30).
Skoglund, C. (2012). Hermeneutik i praktiken.
URL:http://www.cskoglund.se/Crister_Skoglund/Egna_Texter/Poster/2012/11/21_Her meneutik_i_praktiken_files/Hermeneutik%20i%20praktiken.pdf (Hämtad 2016-11-29).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer.
URL: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016-11-30).
Tryckta källor
Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. Lund: Studentlitteratur.
Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Flodin, H (2014). Förvridna själar i förvridna kroppar: funktionsnedsättning i Milleniumtrilogin och Hur många lingon finns de i världen?. I Hedling, E &
Wallengren, A-K. (red.) Den nya svenska filmen: kultur, kriminalitet och kakafoni.
Stockholm: Bokförlaget Atlantis. s. 127-147.
Fuentes, J. (2016). Etnicitet och funktionshinder.
I Söder, M & Hugemark, A. (red). Bara funktionshindrad?
Funktionshinder och intersektionalitet, Malmö: Gleerups. Sid. 103-125.
Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, vol. 31, ss. 74-75.
Hugemark, A. & Grönvik, L. (2016). Sexualitet och funktionshinder.
I Söder, M & Hugemark, A. (red). Bara funktionshindrad?
31 Funktionshinder och intersektionalitet, Malmö: Gleerups. Sid. 57-73.
Ineland, J. (2007). Institutional environments and sub-cultural belonging: theatre and intellectual disabilities, Scandinavian Journal of Disability research, 9(1), 46-57.
Ineland, J.(2007). Mellan konst och terapi. Diss., Umeå Universitet.
Nordström-Lytz, R. (2013). Att möta den andra. Det pedagogiska uppdraget i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi. Vasa: Ab Waasa Graphics Oy.
Pontara, G. (1988). Utilitaristerna. I Margareta Bertilsson & Björn Hansson (red.) Samhällsvetenskapens klassiker. Lund: Studentlitteratur.
Smart J.J.C, & Williams, B. (1973). Utilitarianism: For and Against. Cambridge:
Cambridge University Press.
Sauer, L. (2004). Teater och utvecklingsstörning, Diss., Umeå Universitet.
Sauer, L & Ineland, J. (2013) Scenialt, Metodfrågor i arbetet med scenkonst och personer med utvecklingsstörning. Stockholm: Paper Tomas.
Sternudd, M-M (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: Fyra
dramapedagogiska perspektiv: dramapedagogik i fyra läroplaner, Diss., Uppsala Universitet.
Stjernholm, K & Hedenius,H (2006) Moomsteatern, vem äger rätten till scenrummet?, Kolibri.
Söder, M., Hugemark, A. & Grönvik, L. (2016). Intersektionalitet och
funktionsförmåga. I Söder, M & Hugemark, A. (red). (2016) Bara funktionshindrad?
Funktionshinder och intersektionalitet, Malmö: Gleerups. Sid. 13-28.
Tännsjö, T. (2012). Grundbok i normativ etik. 2. uppl. Stockholm: Thales.
Ödman, P-J. (2007) Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Österlind, E. (2009). Dramaforskning i Sverige-två steg framåt och ett tillbaka.
DRAMA- nordisk dramapedagogisk tidskrift (3)16-23.
1