Schwartz, & Finley, (2006) visade på att adoptivpappor är en väldigt engagerad grupp i förhållande till biologiska pappor. En intressant fråga är då hur det kom sig att det enbart var pappor som utgjorde bortfallet i denna studie. Då författarna enbart hade kontakt med mammorna i familjerna innan intervjuerna kan detta ha påverkat vissa pappor att inte vara lika engagerade. Det skulle även kunna bero på eventuella könsrollskillnader mellan mammorna och papporna. Med detta menar vi att papporna kanske ansåg att ämnet var jobbigt att tala om medans mammorna kanske hade en större vilja eller en önskan att uttrycka sig . En pappa uttryckte även detta (tidigare citerat i resultaten om anknytningen) då han berättade om sin rädsla innan adoptionen. Jämfört med mammorna uttryckte ingen av dessa detta lika klart som pappan gjorde. De pappor som ändå var med i studien tog mycket plats och talade väldigt mycket. Skillnaderna mellan mammorna och papporna kan lika väl även bero på individuella skillnader, vilket vi inte kan uttala oss om. Det intressanta är att uppmärksamma att de fanns skillnader dem emellan. Vad och vilka skillnaderna det är och vad de grundar sig i vore intressant upplägg för vidare forskning.
Denna studie kan bidra med intressant och förhoppningsvis ny information om hur adoptivföräldrar upplever sitt föräldraskap utifrån anknytning, det specifika med föräldraskapet och etniskt ursprung och tillhörighet. Den nya kunskap i denna studie som inte har uppmärksammats i någon annan forskning (vad vi har sett) är det som vi nämnt ovan, detta angående att föräldrar som adopterat barn som ser ”svenska ut” ändå upplevde svårigheter med detta. Det vore intressant med vidare forskning om detta. Det saknas mycket forskning om internationellt adopterade barn som adopterats till Sverige. Det som finns handlar mest om barnens svårigheter och inte om föräldrars upplevelse eller om adoptivbarn
28 som inte uppvisar några symtom av det de varit med om. Det är samma sak gällande internationell forskning som mestadels fokuserar på de negativa symtom som kan uppkomma för adoptivbarnet och adoptivfamiljen.
Sammanfattningsvis kan hävdas att tolkningen är att det är något specifikt med att vara adoptivförälder. Ibland är det lättare att vara adoptivförälder än biologisk förälder men ibland är det även tvärt om. Anknytning, separationer, familjen, adoptivbarnets tidigare bakgrund och tillhörighet är alla viktiga komponenter i föräldraskapet. Föräldraskapet har många olika komponenter med positiva och negativa inslag men inget går upp mot lyckan att bli förälder. En mamma uttrycker sig på detta sätt:
”Vi var en vecka i Asien innan vi fick flickan och det var rena semestertrippen det var jättetrevligt... på alla sätt och vis för just den dan när vi skulle få flickan, då var det som om det gick upp för mig att idag… idag ska vi bli föräldrar”.
29
Referenslista
Allwood, C.M. (2000) Kulturell och social påverkan. I C.M, Allwood, & E. C, Franzén (red),
Tvärkulturella möten, grundbok för psykologer och socialarbetare (s.39-61). Stockholm:
Natur och Kultur.
Andershed, A., & Enebrink, P., & Andershed, H. (2007). Normbrytande beteende bland internationellt adopterade barn – riskfaktorer och interventioner. I Socialstyrelsen (red),
internationellt adopterade i Sverige.(s.89-118). Stockholm: Institutet för utveckling av
metoder i socialt arbete.
Bretherton, I., & Golby, B., & Cho, E. (1997). Attachment and the Transmission of Values. I J. Grusec, & L. Kuczynski (edited by), Parenting and Children´s Internalization of Values (s.103-134). Chichester: J. Wiley
Bowlby, J. (1994). En trygg bas- kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Broberg, A. (2007) Att knyta an på nytt – en utmaning för internationellt adopterade barn? I Socialstyrelsen (red.), Internationellt adopterade i Sverige (s.33-55). Stockholm: Institutionen för utveckling av metoder i socialt arbete.
Broberg, A., & Almqvist, K., & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på
avvägar. Stockholm: Natur och Kultur.
Brooks, D., & Simmel, C., & Wind, L., & Bart, R. (2005) Contemporary Adoption in the United States: Implications for the Next Wave of Adoption Theory, Research, and Practice. I David M. Brodzinsky, & Jesús Palacios (edited by.), Psychological Issues in Adoption (s.1- 25). Westport: Praeger
Bryman, A. (2004) Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press
Committee Of Canadian Paediatric Society Psychosocial Paediatrics (2006) Transracial Adoption. Paediatr, Child Health, Vol.11 (nr.7), s.443-447.
Dalen, M. (2007). Identitetsutveckling hos internationellt adopterade barn. I Socialstyrelsen (red), Internationellt adopterade i Sverige (s.79-87). Stockholm: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete.
Dalen, M., & Rygvold, A.-L (2007). Fokus på språk, lärande och skola. I Socialstyrelsen (red), Internationellt adopterade i Sverige (s.57-77). Stockholm: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete.
Esaiasson, P., & Gilljam, M., & Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Hamner, T. J., & Turner, P. H. (2001). Parenting in Contemporary Society. Boston, MA : Allyn and Bacon.
30 Herbert, M. (2004). Parenting Across the Lifespan (2004). I M., Hoghughi, & N., Long.
Handbook of parenting, theory and research practice (s.56-71). London: SAGE.
Herlitz, G. (1999). Kulturgrammatik och hur du ökar förmågan att umgås med människor
från andra kulturer. Uppsala: Uppsala Publishing House.
Hoghughi, M. (2004). Parenting- An introduction. I M., Hoghughi, & N., Long. Handbook of
parenting, theory and research practice (s.1-18). London: SAGE.
Irhammar, M. (2003) Identitetsutveckling hos adopterade. Att skapa sin
livshistoria. SOU 2003:49, Adoption till vilket pris?(s.363-366). Stockholm : Fritzes offentliga publikationer.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lindblad, F. (2004). Adoption. Lund: Studentlitteratur
McGinn, M. F. (2000). Attachment and Separation: Obstacles for Adoptees. Journal of Social
Distress and the Homeless, Vol 9, no. 4, s.273-290.
Morse, J. M. (1998) Designing Funded Qualitative Research. I N. K. Denzin, Y. S. Lincoln (edited by), Strategies of Qualitative Inguiry (s.56-85) London: SAGE.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (2008). Anlända utomnordiska adoptivbarn
år 2008 (ålder 0-10 år). Hämtat 31 mars, 2009 från
http://www.mia.eu/statistik/grund2008.pdf
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (2009). Kort om adoption. Hämtat 31 mars, 2009 från http://www.mia.eu/
Narad, C., &, Mason, P., W. (2004). International Adoptions: Myths and Realities. Family
Matters.(vol 30, no 6), s.483-487.
Nationalencyklopedin (2009). Etnicitet. Hämtat 11 Maj, 2009 från http://www.ne.se/lang/etnicitet?type=NE
Nordin Jareno, K. (2007). Fakta om internationella adoptioner. I Socialstyrelsen (red.),
Internationellt adopterade i Sverige (s.21-32). Stockholm: Institutet för utveckling av metoder
i socialt arbete.
Pachter, L. M., & Dumont-Mathieu, T.(2004). Parenting in Culturally Divergent Settings. I M., Hoghughi, & N., Long (edited by), Handbook of parenting, theory and research practice (s.88-97). London: SAGE.
Pryor, J. (2004). Parenting in Reconstituted and Surrogate Families. I M., Hoghughi, & N., Long (edited by), Handbook of parenting, theory and research practice (s.110-129). London: SAGE.
31 Rubin J. Herbert & Rubin S, Irene (1995) Qualitative Interviewing -The Art Of Hearing Data. Thousand Oaks : Sage.
Santona, A., & Zavattini Giulio C. (2005). Partnering and parenting expectations in adoptive couples. Sexual and Relationship Therapy. (volym 20, no 3), 310-322.
SCB, Statistiska centralbyrån (2009) Bilaga 1. Begrepp och definitioner. Hämtat 13 maj, 2009 från
http://74.125.77.132/custom?q=cache:SrrbnLTHwXIJ:www.scb.se/statistik/_publikationer/L E0102_2003A01_BR_12_BE51ST0403.pdf+medelstor+stad&cd=6&hl=sv&ct=clnk&ie=UT F-8&client=google-coop-np
Schwartz S., J. &, Finley G., E. (2006). Father Involvement, Nuterant Fathering, and Young Adult Psychosocial Functioning, differences Among Adoptive, Adoptive Stepfather, and Nonadoptive Stepfamilies. Journal of Family Issues. (volym 27, no 5). 712-731.
Shiao J. L, & Tuan, M., & Rienzi, E. (2004) Shifting the spotlight: exploring race and culture in Korean-White adoptive families. Race & Society. (volym 7), 1-16.
Socialstyrelsen (2007). Att bli förälder till ett barn som redan finns. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen (2008). Adoption- handbok för socialtjänsten. Västerås: Edita Västra Aros.
Sverne Arvill, E. & Svensson, A. (2008). Adoption. Stockholm: Norstedts Juridik Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat 7april, 2009 från
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
32
Bilagor
Intervjuguide
Bakgrund- Kan du/ni berätta vilka som ingår i er familj? - Hur kom det sig att ni valde att adoptera?
- Från vilket land valde ni att adoptera ifrån? Varför? - Hur gammalt är barnet/barnen?
- Hur gammalt var barnet/barnen när ni adopterade det? - Hur långt tid tog adoptionsprocessen för er?
Anknytning
- När upplevde du/ni att ni blev föräldrar?
- Kan du/ni berätta lite om hur ni upplevde anknytningen till barnet?
- Vad har du/ni för tankar om att barnet har svikits tidigare i livet? Och hur tror ni detta påverkar barnet idag?
- Hur reagerade barnet vid hemkomsten? Vad var lätt? Svårt? Hade/har barnen några särskilda behov?
Föräldraskap
- Hur upplever du/ni ert föräldraskap? Vad är svårt, lätt?
o Finns det något som du/ni kan tänka er är speciellt för att vara adoptivförälder? - Hur har omgivningens reaktioner påverkat ditt/ert föräldraskap?
- Upplever du/ni att har fått tillräcklig mycket kunskap av föräldrautbildning/ utredning osv för att klara svårigheter som kan uppstå av föräldraskapet vid adoptionen?
Kultur
- Bodde barnet/barnen tidigare på ett barnhem eller hos en fosterfamilj?
o Hur tror du/ni att detta påverkar barnet? Och det förhållande barnet har till er/dig?
- Tror du/ni att barnets tidigare kultur (kan påverka temperament, anknytning osv) påverkar barnets anknytning till er?
- Vid internationell adoption betyder det många gånger att barnet har ett annat utseende. o Hur upplever du/ni detta och hur påverkar det ditt/ert föräldraskap?
o Har du/ni fått reaktioner från omgivningen på detta? Hur? Påverkar detta er på något sätt?