De styrdokument som används vid en skola bör samtliga, ledning, personal och elever, vara bekant med då skolans verksamhet bygger på desamma rörande bland annat färdväg och riktning. Styrdokumenten ger också verksamheten tydligare struktur avseende vilka myndigheter och organisationer som ska ha inflytande och betydelse för skolan.
Vid Samernas utbildningscenter finns uppdraget att ge alla samer möjlighet att växa i sin kultur vilket innebär att stärka och bevara samisk identitet och samhörighet och bidra till en samisk och demokratisk samhällsutveckling. Här finns värdeladdade områden som kan vara svåra att ta tag i eftersom skolans intressen skulle kunna tolkas motsägelsefullt. Detta är ännu en anledning till att diskutera ämnet.
Det samiska uppdraget hänger samman med inringningen av målgruppen vilken beskrivs som alla samer i Sápmi som är vuxna eller gymnasieungdomar men också andra som vill lära sig mer om den samiska kulturen. I och med att det finns flera sätt att tolka vem som är same eller ej kan olika signaler uppfattas om vilka som ska få studera vid skolan och vid vilka program, och varför, samt hur detta urval går till. Samtliga i skolan bör ges möjligheten att nysta i begreppen och värderingsfrågorna för att medvetandegöra och synliggöra problematiken. Härigenom kan åsikter fångas och uppslag till förbättringar bearbetas. Jämställdhetsarbetet vid skolan bör, även det, bearbetas för att leva upp till skolans uppdrag där den demokratiska utvecklingen lyfts fram. Värderings- och jämställdhetsfrågor är sådant som alla skolor bör diskutera för att medvetandegöra och utveckla demokratin både inom och utom skolan. Att flera av respondenterna på ett negativt sätt upplever sig bli behandlade som ungdomar eller barn är, också det, ett viktigt område att ta tag i. Kanhända har skolan fortfarande kvar strukturer och arbetsmetoder från den tid då den hade gymnasielinjer i sitt utbud;
utbildningscenter vänder sig, för övrigt, fortfarande även till gymnasieungdomar. Bara begreppet elever kan tänkas skapa en bild av vilken sorts kund som avses. På ett fåtal ställen benämns eleverna som studenter vilket kan ge känslan av mognare/äldre klientel. Här återfinns vikten av att ringa in sina kunder och hur de benämns.
Skolan uppvisar en vilja till att arbeta med kvalitetsutveckling vilket syns i deras styrdokument. PGSL-cykeln skulle kanske kunna användas än mer i arbetet med kommunikation på skolan.
Oavhängigt resultatet finns en stolthet över skolan och en vilja hos respondenterna att få vara delaktiga i förbättrandet av, utvecklingen och bevarandet av Samernas utbildningscentrum vilket är en positiv kraft att arbeta vidare med.
6.1 Metoddiskussion
Att använda en enkät med öppna svar har medfört att studien blivit mer kvalitativ dock hade enkäten blivit mer lätthanterlig i sitt omfång om den skickats ut via mejl med enbart fasta svarsalternativ. Dessutom hade distributionen med dess procedur blivit enklare för författaren att överskåda. Till exempel skriver en respondent i ett av sina svar inne i enkäten att det i
30 mejlet, där enkäten skickades ut för påseende, finns en uppmaning om att eleverna ska fylla i enkäten vilket, enligt respondenten, lett till att ingen vill svara.
Svaren hade kunnat fyllas i under en måhända mer avslappnad situation än nu när eleverna fyllde i enkäterna på ett traditionellt sätt med penna och sudd. En enkät som skickas ut via mejl skulle kanske ha gett ett lägre antal svar än vad som nu blev fallet. Enkätsvaren hade med stängda frågor blivit lättare att hantera resultatmässigt dock hade inte några variationer kunnat urskiljas på samma sätt som med öppna frågor.
En elev upplever den första frågan om kön så pass diskriminerande att denne avstod från att svara på enkäten och två elever ger uttryck för att frågorna är svåra att förstå. Detta hade kunnat undvikas med en större pilotgrupp eller med ytterligare bearbetning av författaren. Validiteten kan diskuteras angående den öppna enkätens allmänna frågor om kön, dock finns det en vits att ha med detta eftersom ett av de mönster som framträdde kom att handla om jämställdhet.
Avseende förväntningsfrågornas efterföljande fråga om förslag på förbättringsåtgärder borde författaren ha avgränsat antalet till att bara ha en fråga för förbättringsförslag då det kan ha uppfattats som ”tjatigt” att behöva tänka till på varje förväntningsfråga. Förväntningsfrågorna kan ha blandats samman då en del svar har en antydan till att respondenten besvarat hur det faktiska förhållandet är istället för om förväntningarna på förhållandet uppfyllts.
Reliabilitetsbrister finns då frågor kan tolkas olika (Stukát, 2005).
De egenskaper för en god utbildning som författaren baserade de öppna enkätfrågorna på hade kunnat vara betydligt fler för att få en breddad studie. Till exempel hur resultatet har sett ut för skolan angående exempelvis avhopp, återkommande studenter och avklarade studier. Ytterligare en viktig egenskap i en god utbildning är hur eleverna får back och feed-forward i sitt arbete. Denna studie har dock inte ambitionen att vara heltäckande bland annat med tanke på att det finns begränsningar med tid och plats.
Språket i enkäten är svenska vilket författaren hade sina dubier kring. En samiskspråkig enkät hade varit mer adekvat i sammanhanget med tanke på skolans profilering och författarens förmodan att majoriteten av studenterna har samiska som modersmål. På grund av begränsad tid och då det fanns flera andra komponenter att ta hänsyn till, till exempel att det handlade om att göra enkäten på flera olika samiska språk blev enkätspråket svenska.
En triangulering vilken innefattat djupintervjuer hade gett arbetet mer tyngd och större möjlighet att bygga samman och bygga på där ny information och eventuella missförstånd uppkommit (Backman, 2016; Yin 2007). Tiden för djupintervjuer fanns inte vare sig för författare eller respondenter varför en enkät med öppna frågor tillsammans med granskning av styrdokument sågs som ett gott alternativ.
Graden av generaliserbarhet är låg eftersom den studerade gruppen inte är så stor (Stukát, 2005), däremot går resultatet att applicera på andra grupper med anpassning till deras kontext. Standardiseringen kan aldrig bli helt lika för alla respondenter eftersom alla är unika individer med dagshumör et cetera.
31 6.2 Fortsatt forskning
Den samiska tillhörigheten med dess betydelse för individer och grupper är ett område som känns aktuell och viktig. Myndigheter och majoritetsgrupper med deras agerande har påverkat många människor, samer eller ej, på olika plan, bland annat återfinns stigmatisering och exkludering i olika sammanhang. Ju mer kunskap vi har desto bättre förutsättningar att utvecklas och skapa en högre tillfredställdhet
Inom skolans värld finns flera sätt att se på alla inblandade i verksamheten till exempel kan studenter vara både interna och externa kunder. Hur dessa strukturer kan se ut och påverka verksamheten och samhället med deras inbördes relationer är ett intressant
skolforskningsområde.
Större kunskap och insikt i måluppfyllelsen hos skolor oavsett utbildningsområde där både nutida och forna studenters egna mål, och hur de uppnåtts eller ej, och skolans mål mäts och värderas skulle vara ett nyttigt komplement i den offensiva kvalitetsutvecklingen.
Källförteckning
Andersson, L. (2005). Att gestalta ett ursprung: utvärdering och dokumentation av ett skolutvecklingsprojekt i Karesuando skola. Examensarbete. Luleå. Luleå Tekniska Universitet.
32 Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. (5., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor: om skolorganisationer och skolförbättring. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Carlsson, H. (2006). Same och lapp - i tid och otid. Skellefteå: Ord & visor.
Clipa, O., Mihalache, E., Serdenciuc, N. L. (2016). Level of Satisfaction in School – Pupil and Teacher Perceptions. Revista Romaneasca pentru Educatie Multidimensionala, 8(1), 149-170. doi: http://dx.doi.org/10.18662/rrem/2016.0801.09
Cock, D & Halvari, H. (1999). Relations among achievement motives, autonomy,
performance in Mathematics, and satisfaction of pupils in elementary school. Psychological Reports. Hämtad från journals.sagepub.com.proxybib.miun.se.doi:
https://doi.org/10.2466/pr0.1999.84.3.983
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., utök. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Danielsson, H. (2002). Att lära med media: om det språkliga skapandets villkor i skolan med fokus på video. Diss. Stockholm : Univ., 2002. Stockholm.
Edling, S & Mooney Simmie, G. (2014). Det är lärares och lärarutbildningens fel! Faran med att gömma komplexitet bakom en slöja av fördomar. Pedagogisk Forskning i Sverige. årg 19 nr 2-3 2014. issn 1401-6788. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/12840/11474 den 12 april 2017.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fowelin, P. (2012). Från motstånd till möjlighet: att leda förändringsarbete i förskola och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hætta, O.M. (2002). Samene: Nordkalottens urfolk. Kristiansand: Høyskoleforl.. Hein, H.H. (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hedin, A. & Svensson, L. (red.) (2011). Nycklar till kunskap: om motivation, handling och förståelse i vuxenutbildning. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation & organisation. (1. uppl.) Malmö: Liber.
33 Holmdahl, G. (2011). Skolutveckling som diskursiv praktik [Elektronisk resurs] : några ideologiska implikationer. Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2011. Karlstad.
Hult, A. & Olofsson, A. (2017). Introduktion-att utvärdera verksamheter och bedöma individer. I Hult, A & Olofsson, A (red). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför?. Stockholm: Natur & kultur.
Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. (Första utgåvan, första tryckningen). Stockholm: Natur & Kultur. Hård af Segerstad, H., Klasson, A. & Tebelius, U. (2007). Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas lärande. (2. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Irisdotter Aldenmyr, S. (2008). Mångfald och marknad. Om möjligheterna att främja
mångfald och demokrati inom en marknadsorienterad skola. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2008 årg 13 nr 3 s 161–175. issn 1401-6788 hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7696/6751 den 12 april 2017.
Ivarsson, L. (2005). Vad betyder kundfokus?: en studie av närhet, kompetens och teknik. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2005. Karlstad.
Jannok Nutti, Y. (2010). Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2010. Luleå.
Jörbeck, A. & Levén, S. (2003). Vinnande skola i dag och i morgon. Stockholm: Gothia. Kjellström, R. (2000). Samernas liv. Stockholm: Carlsson.
Kuokkanen, Rauna. “Towards an “Indigenous Paradigm” From a Sami Perspective”. The Canadian Journal of Native Studies 20.2 (2000): 411.
Kornhall, P. (2014). Alla i mål: skolutveckling på evidensbaserad grund : en handbok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
34 Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. Stockholm.
Lindholm, Y. (2012). Den bångstyriga skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: [varför - vad - hur?]. (2., kraftigt omarb. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag 2010800_sfs2010-800. Hämtad den 24 mars 2017.
Rogers, J. (2003). Hur du undervisar vuxna - och gör det bra!: [en praktisk guide för lärare och handledare på företag och skolor]. Jönköping: Brain Books.
Rosvall, P.-Å. (2017). Elevers erfarenheter, inflytande och bedömning. I A. Hult & A. Olofsson. (red). Utvärdering och bedömning i skolan för vem och varför?. Stockholm: Natur & Kultur.
Runebjörk, I. & Wendleby, M. (2013). Lean med hjärta och kreativitet: om autentiskt ledarskap och kommunikation. Stockholm: Ekerlid.
Ryve, A., Hemmi, K. & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Samernas.se. Hämtad den 8 mars 2017
Sarri, C. & Kuhmunen, G. (2008). Kan samisk traditionell kunskap överföras till en ny tid i den samiska förskolan, och i så fall hur? Examensarbete. Institutionen för
utbildningsvetenskap. Luleå. Luleå tekniska universitet.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och- forskning/Befolkningens-utbildning/Utbildningsstatistisk-arsbok/64475/64482/Behallare-for-Press/367834/. Hämtad den 30 mars 2017.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. (Andra, rev. utgåvan, första tryckningen). Stockholm: Natur & Kultur.
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/andra-statistikkallor-1.97288. Hämtad den 30 mars 2017.
35 Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Sverige. Utbildningsdepartementet (2003). Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Styrelsens arbetsordning, 2016-09-29. Samernas Utvecklingscentrum.
Summers, J.J., Davis, H.A & Wookfolk Hoy, A (2017). The effects of teacher´s efficacy beliefs on student´s perceptions of teacher relationship quality. Learning and Individual Differences. Volume 53, January 2017, Pages 17-25. Hämtad från
http://www.sciencedirect.com.proxybib.miun.se/science/article/pii/S1041608016302217 den 10 april 2017.
Söderlund, M. (1997). Den nöjda kunden: kundtillfredsställelse - orsaker och effekter. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Söderlund, M. (2005). Mätningar och mått: i marknadsundersökarens värld. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Sörqvist, L. (2000). Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Lund: Studentlitteratur. Thelin, K. (2013). Mellan varumärke och gemensamt raster [Elektronisk resurs] : skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2013. Karlstad.
Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2001). Enkätboken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Woo, S. C. A. (2015). The influences of teaching quality, student satisfaction, school image, and student loyalty on the reputation of self-financed higher education institutions in Hong Kong. Hämtad från ogma.newcastle.edu.au den 10 mars 2017.
www.folkbildningsradet.se
Yin, R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Yukl, G.A. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Prentice Hall.
Åhrén, C. (2008). Är jag en riktig same?: en etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008. Umeå.
Resultat Samernas utbildningscentrums styrdokument från Styrelsens arbetsordning (2016-09-29).
Uppdrag
Bilaga 1 33
36 Styrelseledamöterna i Samernas utbildningscentrum utses av huvudmännen och skolans uppdrag lyder; Samernas utbildningscentrum ger alla samer möjlighet att växa i sin kultur (Styrelsens arbetsordning, 2016-09-29, s 6). Detta uppdrag innefattar att utveckla och bevara samisk tradition och kultur; erbjuda samiska utbildningar av olika slag; ge människor en kulturell mötesplats där de kan berikas, utbildas och träffas. Därtill ska samisk identitet och samhörighet stärkas och bevaras och Samernas utbildningscentrum bidra till en
samhällsutveckling som är demokratisk och samisk.
Målgrupp
Målgrupp för Samernas utbildningscentrum är alla vuxna samer i Sápmi, gymnasieungdomar som är samiska samt ska den icke-samiska befolkningen utbildas och delges information och kunskap om bland annat samisk kultur och de samiska språken. Målgruppens utbildning motsvarar vuxenutbildning och följer, förutom skolans verksamhetsplan, de nationella kursplanerna och läroplanen; timplanen antas av styrelsen
Verksamheten
Styrelsen har en årlig översyn av jämställdhetsplanen och träffar eleverna under ett av de fyra möten styrelsen har varje år. Rektor har ansvar över skolans verksamhet och därmed också personal och utbildning. Utbildningar av olika slag (längre eller kortare samt projekt) har respektive huvudlärare, projektledare och utbildningssamordnare ansvar över. Samtlig
personal vid skolan ska, bland annat, utveckla den pedagogiska verksamheten, genomföra och planera gemensamma aktiviteter tillsammans med elever, ansvara för att elever och personal har en god arbetsmiljö och medverka till att skolans språkmiljö är samisk.
Betygssättningen
I och med ändrad lagstiftning har samverkan med Kunskapens hus/Komvux i Jokkmokk ersatts med att ett samarbete numera finns med gymnasieskolan och skolan utreder hur framtida betygssättning ska kunna erbjudas. Efter studietiden delar skolan ut ett intyg på genomförd, godkänd utbildning. Personalen ska uppmuntra eleverna till fortsatta akademiska studier.
Systematiskt kvalitetsarbete
Skollagen kräver att samtliga skolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete vilket ska uppfylla utbildningens nationella mål och syfta till att utveckla och planera vidare i verksamheten. För att utvärdera och följa upp arbetet använder sig Samernas
37 utbildningscentrum av olika verktyg. Lokal pedagogisk planering (LPP) är ett av dem; där är planering och utvärdering inbyggt naturligt. Utvecklingssamtal är ytterligare ett
utvärderingsverktyg där fokus ligger på elevens hantverk med dess process samt fråga eleven efter önskat undervisningsspråk. En gemensam, digital utvärdering görs minst en gång under läsåret och kan användas som diskussionsunderlag för skolans utveckling. Dessa verktyg ska svara på frågorna ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?”.
Efter avslutat läsår samlas information in till styrelsen där elevfakta presenteras; antal sökande, antagna, hur många som börjat samt studieavbrott. Därtill ska kvalitetsarbetet och den digitala utvärderingen redovisas samt förbättringsåtgärder föreslås. I sin slutsats till beskrivningen om det aktiva kvalitetsarbetet vid Samernas utbildningscentrum skriver styrelsen, bland annat, om nyttan med en aktiv elevkår och ett aktivt elevinflytande, en bra utrustning och läromedel, god studiemiljö och att studenterna innan och vid uppstart ska få en bra information om utbildningen.
Kommunikationsspråk
All kommunikation ska ske på samiska; alla elever, personal och samarbetspartners ska kunna bemötas på samiska och personalen ska kunna använda samiska både muntligt och skriftligt; alla samiska språk ska respekteras. Dessutom ska undervisningen ske på samiska för de samiskspråkiga eleverna.
Elevreglemente
Elevreglemente finns där trevligt bemötande och positivitet lyfts fram; vidare upplyser elevreglementet om att elevkåren har rätt att informera styrelsen om så behövs. Uppmaning finns om att ta vara på chansen att påverka studiesituationen genom elevkåren och arbeta för till exempel studiemiljön eller en aktiv fritid. För att skapa en adekvat elevmiljö utser
elevkåren ett elevskyddsombud vilken medverkar till detta. Därtill finns uppgiften att rektor håller informationsmöte en gång i veckan. I elevreglementet finns en hel del praktisk information om motorvärmare, telefonanvändning och öppettider med mera.
Pedagogiska möten
De pedagogiska mötena ska leda till utveckling inom varje ämnes kvalitet och innehåll. Synpunkter ges kring arbetsformer, material, pedagogisk verksamhet och organisation och hur det fortsatta arbetet ska se ut. Därtill ska utvecklingssamtal ske en gång per termin och
pedagogiska samtal varje vecka. Under utvecklingssamtalet ska elevens skol- och
studiekontext beröras med exempelvis önskemål och behov. Alla pedagogiska möten ska dokumenteras.
38 Plan mot diskriminering
Samernas utbildningscentrum är en arbetsplats för elever och personal vilket betonas i Samernas utbildningscentrums Plan mot diskriminering. För att stärka jämlikheten ska alla möta varandra med respekt och det är viktigt att en jämställd och positiv attityd framförs av personalen avseende etnisk tillhörighet och kön; arbetsplatsens värderingar och attityder förs vidare till eleverna. Jämställdhetsarbetet med, bland annat, att ingen diskriminering ska ske avseende kön och etnisk tillhörighet och att eftersträva balans mellan könen och jämställdhet mellan de olika samiska områdena ska medvetandegöras för varje elev och personal; skolan ska vara föredömlig i alla aspekter av jämställdhetsarbetet.
Handlingsplan vid sexuella trakasserier och Konflikthanteringsplan
Vid sexuella trakasserier ska skolan i enlighet med Samernas utbildningscentrums
Handlingsplan vid sexuella trakasserier ingripa; anmälan till rektor ska göras direkt det finns tendens till sexuella trakasserier för skyndsam utredning och åtgärdstagande. Vid konflikter mellan lärare och elev eller en konfliktsituation där våldshandlingar finns med alternativt hot om våld finns åtgärder att ta till i enlighet med Samernas utbildningscentrums
Konflikthanteringsplan.
Plan mot kränkande behandling/mobbning
Samernas utbildningscentrum arbetar, enligt sin Plan mot kränkande behandling/mobbning, för ett positivt klimat och mot mobbning och kränkningar. Vidare ska alla elever och anställda trivas, vara trygga och känna respekt för varandra; trakasserier och förtryck av grupper eller individer ska dagligen aktivt och omedelbart motverkas av vuxna.
Jämställdhet och Elevrådets stadgar
Jämställdhetsplanen för Samernas utbildningscentrum är enbart ett utdrag ur
Jämställdhetslagen (1991:433) (Styrelsens arbetsordning, 2016-09-29). I Elevrådets stadgar beskrivs att elevkårens uppgift är att tillvarata gemensamma elevintressen, debattera skolans målsättning, vara med och utforma studie- och fritidsmiljö och slutligen arbeta med studieresa och marknadsarrangemang. Därtill är elevkårsmötet elevrådets högsta beslutande organ och de förslag som ska behandlas där ska komma styrelsen tillhanda fyra dagar innan
Enkätfrågor, april 2017 Allmänt Kön? Kvinna Man Annat
Vilken är din högsta utbildning innan nuvarande utbildning? Grundskola
Gymnasium Högskola/Universitet
*Nationalitet?
__________________________________________________________________________
*Vilken kurs läser du?
__________________________________________________________________________
1. Förväntningar
Hur motsvarar Samernas Utbildningscentrum dina förväntningar avseende:
a) Mottagande? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Bilaga 2
b) Introduktion? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ c) Kursinnehåll? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
d) Tid du får lägga ner på studier?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ e) Förvärvad kunskap? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ f) Lärarinsats? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
g) Inflytande? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ h) Skolans profilering? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Förbättringsförslag: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 2. Mål
a) Vilket/vilka mål har du med kursen?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
b) Vet du hur du kan använda dig av dina kunskaper efter att du avslutat kursen?