I detta kapitel vägs resultatet från de brandtekniska lösningarna samman med
intervjusvararens tankar och åsikter som sedan diskuteras. Sedan redovisas ett förslag på vilka av lösningarna som kan vara bäst lämpade att använda till Falu lasarett hus 08. Dessa är baserade på tekniska aspekter som utrymme samt hur produkterna är testade. Utöver det sker även en metoddiskussion där viktiga källor till arbetet diskuteras.
6.1
Aspekter som påverkar valet av brandtekniska lösningar
Vid förslag på åtgärder för att höja bärigheten vid brand finns det flera olika lösningar. Dessa lösningar kan påverkas av tekniska aspekter som brist på utrymme och att produkterna är testade och håller europeisk standard. I intervjun med Mikael Försth nämner han att det kan vara viktigt att tänka på hur mycket utrymme det finns för en brandteknisk lösning i en verksamhet. Vidare nämner han som ett exempel att en sprinkleranläggning har en fördel då den inte behöver påverka verksamheten utrymmesmässigt. Brandkonsulter brukar poängtera att det negativa med sprinkler, förutom installations- och underhållskostnader ärtillförlitligheten. En lösning som kan ställas i jämförelse gällande utrymme är kringgjutning av befintlig betongpelare som kräver betydligt mer plats än lösningar som sprinkler,
användning av isolering samt brandskyddsmålning. Användning av kringgjutning av betong har dock andra fördelar menar Försth. Kringgjutningen blir en fast del av den nya strukturen som gör att framtida underhåll kommer att bli betydligt mindre. Anders Lindén som är teknikchef på Kadesjös påpekar att kringgjutning är en effektiv metod för att höja
betongpelarens bärighet vid brand. Han menar dock att om syftet enbart är att öka pelarens bärighet vid brand, är armering av den nya betongen överflödigt och att det skulle räcka att använda hönsnät för att få den nya betongen att fästa till pelaren.
Vid implementering av de olika lösningarna kan olika brandskydd uppnås beroende på vilken produkt som väljs. För innerväggarna i hus 08 ger brandskyddsfärgen Aithon A90H
brandmotståndet R90, Parocs stenullsskiva R240 och Isovers stenullsskiva R180. För innerpelarna i hus 08 ger Aithon A90H och Parocs stenullsskiva brandmotståndet R120, medan Isovers produkt ger brandmotståndet R120 för pelare typ 1 och R180 för pelare typ 2. Vilket betyder i stenullsskivornas fall att det blir olika brandmotstånd för samma
byggnadsdel och samma tjocklek på plattorna.
Stenullsskivorna ger ett högre brandmotstånd än brandskyddsfärgen för de bärande innerväggarna i hus 08. Försth påpekar att stenullsplattor fungerar att använda som
brandskydd till en betongstomme, men att det är viktigt att ha i åtanke att använda ytskikt i någon form, främst ur ett estetiskt syfte för väggar och synliga pelare. Det betyder att det högre brandmotståndet implementeringen av stenullskivorna medför, måste vägas mot det extra arbete de estetiska åtgärder som uppsättning av gipsskivor och målning innebär. Implementeringen av gipsskivor för att öka en betongkonstruktions bärighet vid brand har varit svårt att verifiera, då inga gipsprodukter som är brandtestade enligt europeisk standard
det troligen är direkt applicerbart att använda för en trästomme där en gipsskiva ger R30 borde det även fungera på betong. Vidare påpekar Försth att den metoden inte är helt pålitlig, då gipsskivorna inte blivit brandtestade med betongen.
Brandskyddsmålningen har fördelen att vid implementering tar färgen liten plats jämfört med de andra lösningarna. Dessutom är arbetet att sprutmåla byggnadsdelarna en enklare åtgärd jämfört med till exempel kringgjutningen. Dock finns det nackdelar med
brandskyddsmålningen enligt Försth då den kostar en massa pengar och att det därav är viktigt att använda certifierade produkter som är testade. Annars finns det en risk att färgen lossnar när det sväller och då försvinner den delen i brandskyddet. Vidare menar Försth att det lyfts fram diskussioner om problemet att brandskyddsmålningen kan målas över när nya åtgärder för brandskyddet ska utföras. Det blir då svårt att ha koll på hur mycket den
skyddar. Innerväggar är inte den mest optimala byggnadsdelen att använda brandskyddsfärg på menar Försth. Eftersom ytskiktet på en innervägg är lätt att komma åt finns det en risk för att brandskyddsfärgen slits ut.
6.2
Förslag på brandtekniska lösningar
Användning av stålmantel kring betongpelare är en stomförstärkningsåtgärd och skulle inte rekommenderas i de fall fokus ligger på att höja bärigheten vid brand. Försth påpekar detta i intervjun och säger att stålet har dåliga brandegenskaper och att brandskyddsmålning inte skulle kunna tillämpas till denna metod.
Sprinkler anses som en första föreslagen åtgärd, då det ej behövs göras några andra åtgärder för bjälklag, väggar och kontinuerliga balkar för att uppfylla kraven på bärighet vid brand. Det innebär mindre arbete för att höja R-värdet på de andra byggnadsdelarna samt att det sparar utrymme. Sprinkleranläggningen skulle kunna kompletteras med
brandskyddsmålning för övriga byggnadsdelar utom fasadpelarna som skulle behöva antingen stenullsskivor från Paroc eller kringgjutning för att uppfylla kraven i EKS 11. Vid brist på plats är brandfärgen en praktisk lösning för samtliga bärverk bortsett från fasadpelarna. Om det ej råder platsbrist har stenullskivorna ett övertag då de ger ett större brandmotstånd för balkar och väggar. I fallet med pelare har kringjutning ett övertag enligt Försth då i tillägg till det förbättrade brandmotståndet, blir ändringen en fast del av den nya strukturen som inte kommer att kräva underhåll och där det inte finns någon risk att
materialet av någon anledning på grund av okunskap tas bort i framtiden. Dock tar lösningen med kringgjutning stor plats, särskilt för fasadpelarna på grund av deras små tvärsnitt. Stenullsskivorna är en kompromiss då de tar mindre plats än kringjutningen men blir inte en fast del av konstruktionen.
6.3
Metoddiskussion
Det konservativa antagandet görs då Michael Försth professor vid Luleå universitet ansåg vid intervjun att det är rimligt att vara konservativ gällande den kritiska temperaturen för
armeringsstålet. Framförallt då armeringskvaliteten i hus 08 inte är känd. Anledningen till att data från tabeller med en kritisk ståltemperatur på 400 grader Celsius valdes är att vid testen av Parocs produkt var den kritiska ståltemperaturen för armeringen 500 grader
Celsius. Eftersom armeringskvaliteten i hus 08 är okänd ansåg Michael Försth att 400 grader Celsius var ett rimligt värde att anta för den kritiska ståltemperaturen.
Det ansågs mer trovärdigt att enbart produkter testade enligt europeisk standard skulle användas i arbetet. Detta då det ansågs vara ett trovärdigt sätt att mäta produkternas
validitet på. Det fanns inte möjlighet eller kunskap att brandtesta produkterna vilket innebar att ett sätt att mäta produkternas integritet var viktigt för rapportens pålitlighet. Valet att använda tabellerade data från Eurokod 2 gjordes då det fanns otillräckligt med information om hus 08 för att göra beräkningar på byggnadsdelarnas bärighet vid brand.
6.3.1
Källdiskussion
Utgångspunkten i arbetet har varit att använda relevanta och trovärdiga källor. Till största del har teorin och de krav som presenteras i den aktuella studien, hämtats från relevant kurslitteratur, tidigare examensarbeten, EKS 11, BBR och Eurokod 2. Eftersom
byggnadsbranschen ständigt uppdateras har valet varit att försöka att använda relativt nya källor. Samtliga källor i arbetet är publicerade från år 2009 och framåt. Material och
produkter som ska höja betongstommens bärighet vid brand kommer från företag som anses vara tillräckligt trovärdiga, då deras produkter är testade enligt europeisk standard. En källa som används i stor utsträckning gällande beskrivning av betong och dess egenskaper, är föreningen Svensk Betong. Det är en branschorganisation för de företag som tillverkar och/eller monterar betong från fabrik och andra betongprodukter. Detta medför att informationen kan anses vara subjektiv till fördel för betongen jämfört med annat konstruktionsmaterial.
Frågorna till intervjun var nedskrivna i förväg vilket gjorde att vidare frågor kunde ställas beroende på respondentens svar. Metoden har bidragit till mer information genom
följdfrågorna som annars hade kunnat gå till miste om intervjun hade varit strukturerad eller skett via mejl. Det ansågs viktigt att respondenten hade en stor kunnighet i
byggnadsbranschen, framförallt om brandteknik. Respondenten Försth är professor inom struktur och brandteknik på Luleå Universitet, därmed är hans åsikter gällande förslag på de alternativa lösningarna för hus 08 trovärdiga. Intervjun ligger inte till grund för rapportens resultat, dock bidrar den till att kunna styrka resultatet då en branschkunnigs syn på ämnet höjer lösningarnas trovärdighet. I efterhand konstaterades det att fler intervjuer hade kunnat styrka resultatet ännu mer. En blandning av respondenter inom olika områden i
byggbranschen hade kunnat ge ett bredare perspektiv och varierande åsikter.
7
SLUTSATSER
Vilka lösningar finns det för att höja bärigheten vid brand till en befintlig
uppförd betongstomme likt hus 08?
De identifierade lösningarna för att höja bärighet vid brand i en befintlig betongstomme likt hus 08 är:
• Installation av sprinkleranläggning
• Uppsättning av Parocs stenullsskivor FPS 17 • Uppsättning av Isovers stenullsskivor ORDEXAL B • Brandskyddsmålning med färgen Aithon A90H • Kringgjutning av betongpelare
Hur skiljer sig de olika brandtekniska lösningarna ifrån varandra?
De brandtekniska lösningarna skiljer sig från varandra på följande sätt:• Utrymmet som krävs vid implementering av lösningarna
• Implementering av lösningarnas bidrag till ökning av byggnadsdelarnas vikt • Brandmotståndet som uppnås för olika lösningar implementerade på samma
byggnadsdel
• Processen för att implementera de olika lösningarna
Vilka krav samt regler gäller enligt EKS 11 och BBR för byggnad 08
kopplat till bärighet vid brand?
Kraven för hus 08 enligt EKS 11 är:
• Uppnå brandmotståndet R120 för pelare • Uppnå brandmotståndet R120 för pelare • Uppnå brandmotståndet R90 för väggar • Uppnå brandmotståndet R90 för bjälklag Reglerna för hus 08 enligt BBR är:
• Hus 08 tillhör verksamhetsklass 5C • Hus 08 tillhör byggnadsklass Br0 • Hus 08 har brandbelastningen f ≤ 800