Diskussion

7.1 GIS-analysen

Till skillnad från GIS-analyser som räknar och analyserar risken att ett område kommer att påverkas av skred så avser det här arbetets GIS-analys att identifiera områden där det finns förutsättningar för skred. Det betyder att uppsatsen syftar till att belysa sårbara områden där det finns en potentiell risk men ännu inte att det finns en konkret risk. Eftersom många av de vetenskapliga artiklar som används i det här arbetet baseras på metoder för riskkartering skiljer sig vissa studier från den GIS-analys som används i det här arbetet. Å andra sidan delar den här metoden gemensamma naturgeografiska

variabler som ger upphov till skredkänsliga sluttningar.

Syftet med det här arbetet var att framställa en karta som identifierar områden där det finns förutsättningar för skred baserat på olika naturgeografiska faktorer. Resultatet av kartan påverkas av de indata som finns tillgängliga och den aktuella upplösningen. Med hjälp av data för jordarter var det möjligt att välja ut skredkänsliga jordarter vilket i Huddinges fall endast bestod av lerjord. Å andra sidan finns både silt och sand i kommunen men på grund av sluttningsvinkeln visade GIS-analysen inga silt- eller sandområden med förutsättningar för skred. Med hjälp av en digital höjdmodell (DEM) var det möjligt att räkna ut lutningsvinklar på områden och addera skredkänsliga

jordarter med skredkänsliga lutningsvinklar. Enligt Wasström et al. (2008) är det viktigt att ifrågasätta kvaliteten av rumsliga analyser. För att undersöka kvaliteten på resultatet av en rumslig analys finns det tre centrala komponenter som bestämmer kvaliteten.

Kvaliteten på indata är den första komponenten, sättet hur kvaliteten på indata fortplantar sig i analysen den andra, och brister i modellen den tredje. Till exempel

påverkar lägesnoggrannhet och temporal noggrannhet kvaliteten på indata som används i en GIS-analys. Den DEM som används i det här arbetet har en 50 meters upplösning vilket innebär att lägesnoggrannheten och precisionen för relief och topografi påverkas. Enligt Lantmäteriet (2012) har modellen ett medelfel på +- 2 meter vilket även det påverkar noggrannheten. Wasström et al. (2008) skriver att Lantmäteriets 50-meters höjdmodell bedöms vara otillräcklig vid exempelvis översvämningsriskkartering och att laserskanning av områden är ett möjligt substitut. Tyvärr saknas en DEM och en

laserskanning med högre upplösning för hela Huddinge kommun och arbetet baseras på den befintliga DEM med 50 meters upplösning. Å ena sidan kan resultatet innebära att omfattande skred kan komma och påverka mark samt egendom vid utlösande faktorer. Å andra sidan påverkas det sistnämnda av att den tätortskarta som används som underlag även den har en låg upplösning och i sin tur påverkar generaliseringsgraden. De andra geografiska data som används i det här arbetet har högre upplösning som varierar från 5x5 m/pixel till 25x25 m/pixel vilket innebär högre rumslig noggrannhet än höjdmodellen. Dock styrs de data som används för att räkna ut skredkänsliga sluttningar av höjdmodellens upplösning vilket slutligen resulterar i en 50-meters pixelupplösning. Avslutningsvis skriver Wasström et al. (2008) att även om en GIS-analytiker har i stort sett en felfri datamängd att tillgå för sin geografiska analys är det svårt att uppnå ett felfritt resultat. Det beror på det faktum att den modell som används i en rumslig analys inte kan beskriva jordens komplexitet. Alla modeller är en

representation av verkligheten och innebär någon form av förenkling och i sin tur försämrad kvalitet vid geografiska analyser. Noterbart är att i GIS-analysen för antalet pixlar med förutsättningar för skred i varje kommundel så skiljer sig det totala antalet pixlar med förutsättningar för skred före och efter. Analysen resulterar i färre pixlar på grund av konverteringen mellan vektor- och rasterdata som påverkar upplösningen.

Trots den rumsliga upplösningen anses GIS-analysen och metoden vara pålitlig och användbar för fysisk planering i Huddinge kommun och även på andra platser globalt. Trovärdigheten för GIS-analysen i den här uppsatsen kan även motiveras eftersom resultatet visar områden där MSB (1995) som är en statlig myndighet tidigare utfört stabilitetskarteringar. Analysen visar att 1 pixel överensstämmer med MSB:s

stabilitetskartering. Anledningen till att fler pixlar inte överensstämmer beror även här på konverteringen mellan vektor- och rasterdata där ArcGIS generaliserar pixelvärden. Å andra sidan finns det fler områden där GIS-analysens resultat överensstämmer med MSB:s vektordata, se bilaga 5.

Idag anses det finnas förutsättningar för skred i Vårby, Stuvsta-Snättringe, Trångsund, Skogås, Sjödalen-Fullersta och Flemingsberg enligt IVL Svenska Miljöinstitutet (2012). Å andra sidan visar GIS-analysen att det finns förutsättningar för skred i samtliga

kommundelar. IVL Svenska Miljöinstitutets (2012) analys skiljer sig från den här studien eftersom de har baserat sin ras- och skredanalys på MSB:s tidigare

stabilitetskarteringar från 1995. Å ena sidan innebär det att naturgeografiska parametrar som exempelvis jordart och sluttningsvinkel utesluts. Å andra sidan hänvisar IVL Svenska Miljöinstitutet (2012) att kommunen bör följa upp deras översiktliga analys med detaljerade markundersökningar. Då kan en GIS-analys som i det här arbetet ligga till grund för att identifiera områden med förutsättningar för skred. Å andra sidan så är det utlösande faktorer som styr att skred kan utlösas vilka är i sin tur svåra och

problematiska att bedöma med hjälp av GIS-analyser. Det beror dels på grund av naturliga extremhändelser som exempelvis intensiva skyfall och dels på grund av spontana antropogena händelser som exempelvis byggnadsdeponier.

7.2 Fältobservationer

För att exemplifiera områden i Huddinge kommun utfördes fältobservationer med hjälp av GPS som metod. Genom att registrera GPS-punkter är det möjligt att undersöka ifall platsbundna fältobservationerna sammanfaller med förutsättningsområden, se bilaga 6. I områden med de skredärr som observerats och inte sammanfaller med resultatet i GIS-analysen finns det ett flertal faktorer som kan påverka resultatet. Dels har GPS:en en felmarginal på 5-15 meter och dels finns det förutsättningar för skred i områden med lutning flackare än 1:10 (Skredkommissionen, 1995), vilket inte är inkluderat i GIS-analysen. Å ena sidan visar figur 2 att sluttningar som gränsar mot områden med

förutsättningar för instabilitet ökar sannolikheten för skred i en flackare lutning. Å andra sidan förekommer lerskred främst i sluttningar brantare än 1:10 (Skredkommissionen, 1990). En annan faktor som påverkar resultatet är jordartsdatan från SGU (2012a). Eftersom jordartsdatan är generaliserad och inte fältinventerad på alla platser är det möjligt att områden med en viss typ av jordart utesluts.

7.3 Markexploateringens inverkan

Skogsavverkning och kalhyggesbruk i skogsmarker skulle kunna förändra

dräneringsområden och jordars hållfasthet vilket i sin tur kan utlösa skred. GIS-analysen visar att det finns totalt 5,41 km² områden med förutsättningar för skred och flest i skogsmark, 2,30 km². Å ena sidan stabiliserar vegetation sluttningar vilket indikerar att områdena är stabila. Å andra sidan kan exempelvis trädfällning i samband med kraftiga stormar ge upphov till förändrade markförhållanden och utlösande faktorer kan verka. Att skred skulle kunna utlösas i Huddinge kommun på grund av skogsbruk anses vara irrelevant eftersom inget intensivt skogsbruk bedrivs och att kommunen istället satsar på

friluftslivet. Å andra sida skulle markexploatering vid exempelvis nybebyggelse kunna ge upphov till förändrande dräneringsflöden och grundvattennivåer. Jordbroskredet år 1972 i Haninge kommun, se bilaga 1, är ett exempel på ett skred som utlöstes på grund av en deponi där exploateringen påverkade både grundvattennivån och dräneringsflödet. Eftersom man i Huddinge kommun själva anser att deras mark är svår för bebyggelse har de anpassat sin fysiska planering och väljer antingen att stabilsera marken eller att undvika bebyggelse i förutsättningsområden. Det kan vara nödvändigt att Huddinge kommun utför detaljerade markundersökningar dels på grund av att kommunen inte följt upp MSB:s stabilitetskarteringar, och dels eftersom områden som idag är sårbara främst påverkas i ett framtida klimat.

7.4 Utlösande faktorer för skred i Huddinge

Eftersom GIS-analysen visar förutsättningar för skred i lerjord är det förmodligen rotationsskred som kan utlösas i kommunen. Förekomsten av de skredärr och

marksättningar som observerades i fält indikerar att jordarna i Huddinge kommun är geomorfologiskt aktiva och att skred skulle kunna initieras på grund av någon utlösande faktor. Eftersom Huddinge kommun ligger långt från områden med seismisk aktivitet är det främst nederbörd eller antropogen påverkan som anses kunna utlösa skred i

Huddinge. Då skred i tempererade och kalla klimatzoner, likt Sverige och Huddinge kommun, utlöses främst på grund av ökat porvattentryck vid en ökning av

grundvattennivån bedöms det även vara relevant för Huddinge. På grund av klimatförändringarnas förväntade inverkan med en 10-30 % ökad nederbörd kan kraftiga och intensiva skyfall även ses som en möjlig utlösande faktor. Ökade flöden som resulterar i översvämningsrisker kan också vara triggande i områden där det finns förutsättningar för skred. Vid översvämningar förändras jordars vattenportryck och markens grundvattennivå. När vatten drar sig undan kan det leda till minskad skjuvhållfasthet och att skred kan utlösas. På grund av klimatförändringarna anses Vårby, Flemingsberg, Trångsund, Skogås och Sjödalen-Fullersta få en ökad översvämningsrisk. Å andra sidan finns det förutsättningar för skred i alla dessa kommundelar och det är därför viktigt att följa upp och undersöka grundvattennivåer i dessa områden. Även områden med förutsättningar för erosion som kan underminera sluttningar och utlösa skred. För Huddinge kommun är det främst i Länna där det finns förutsättningar för skred i lerjord som även förutsätter erosion. För att undvika att erosion utlöser skred är det möjligt att upprätta erosionsskydd längs sluttningar och vattendrag.

7.5 Skred i ett framtida klimat i Huddinge kommun

För att undvika att bebyggelse, egendom och människoliv påverkas av skred är det viktigt att undersöka områden där det idag finns förutsättningar för skred. Enligt Fredén (2010), se figur 2, är Huddinge kommun beläget inom områden med en måttlig frekvens av skredärr och raviner. Å andra sidan så konstaterar Alm et al. (2007) att ett framtida klimat kommer att resultera i en ökad frekvens av skred i Huddinge. Eftersom Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) betonar att områden som idag är sårbara idag är de som kommer att påverkas i ett framtida klimat är det nödvändigt att anpassa dagens fysiska planering efter förändrade markegenskaper. Till exempel visar GIS-analysen att ett flertal vägar är belägna intill områden där det finns förutsättningar för skred.

Eftersom vägar i Huddinge kommun är lokaliserade i topografiska sänkor och på sluttningar utgör dessa en belastning. Å ena sidan kan ökad nederbörd och ökat antal dagar med intensiva skyfall påverka jordarnas skjuvhållfasthet och innebära risk för skred. Å andra sidan är det möjligt att stabilisera vägar med hjälp av dränering eller

kalkcementering. Klimatförändringarna förutspås även resultera i varmare och torrare somrar vilket kan leda till en ökad risk för skogsbränder. Skogsbränder skulle i sin tur kunna förstöra rotsystem och försämra markens hållfasthet. Å ena sidan resulterar klimatförändringarna i varmare och torrare somrar med minskad nederbörd. Å andra sidan antas antalet dagar med intensiv nederbörd att öka. Kraftiga skyfall efter en skogsbrand skulle då kunna utlösa ett skred i dagens förutsättningsområden.

7.6 Klimatmodeller

Rumsliga analyser och modeller är en förenklad representation av verkligheten och omfattar osäkerheter (Wasström, 2008). Det här arbetet baserar klimatförändringarnas förväntade inverkan på de scenarier som framställs i Sverige inför klimatförändringarna

– hot och möjligheter (SOU, 2007:60) vilka baseras på IPCC:s klimatscenarier. IPCC

har i sin tur ett flertal olika scenarier som grundas på utsläppsscenarier och socioekonomisk utveckling. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (2007:60) används scenarierna A2 och B2 vilka har valts efter nationella

anpassningsstudier. Samma scenarier har även använts i Europeiska kommissionens sårbarhetsanalys för Europa. De klimatmodeller som används i Klimat- och

sårbarhetsutredning (2007:60) är dels globala och regionala. Likt alla modeller omfattar även klimatmodeller och klimatscenarier osäkerheter. Enligt Klimat- och

sårbarhetsutredningen (2007:60) är den största osäkerheten hur globala klimatscenarier påverkar regionala klimatscenarier. Till exempel är naturliga variationer i temperatur och nederbörd större regionalt än globalt vilket leder till osäkerheter. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) anser därför att det behövs fler regionala scenarier för att belysa dels robusta resultat och vilka de huvudsakliga osäkerheterna är.

7.7 Förebyggande för skred i ett framtida klimat

Eftersom MSB (1995) rekommenderar att kommuner fullföljer deras

markstabilitetskarteringar anses det vara ett viktigt första steg för Huddinge kommuns riskinventering och riskhantering. Till exempel är det viktigt att undersöka risken för naturolyckor inom fysisk planering och inkludera de stabilitetskarteringar som MSB utfört. Vid en undersökning bör utföraren utgå från liknande frågeställningar som Hearn och Hart (2011) framför. På så sätt är det möjligt att förebygga naturolyckor som

exempelvis skred. Å ena sidan är det är lämpligt att redan börja förebygga i dagens klimat. Å andra sidan kommer lokala geologiska förhållanden att förändras i ett framtida klimat. Det kan då vara nödvändigt att vidta ökade säkerhetsmarginaler vid osäkerheter i fysisk planering och geotekniska undersökningar. Eftersom Huddinge kommuns befolkning förutspås att öka i alla kommundelar, se figur 8, ökar sårbarheten i de områden som redan idag är sårbara. I tätortsområden finns det totalt 2,15 km² med områden där det finns förutsättningar för skred. Å ena sidan har Huddinge kommun normalt sett stabiliserat marken vid bebyggelse. Å andra sidan kan klimatförändringarna resultera i förändrade lokala geologiska förhållanden. Eftersom Stockholm läns

årsmedelnederbörd förutspås att öka med 10-30 % fram till år 2100 är det troligt att förändringar i grundvattennivån kan utlösa skred.

På grund av ökad urbanisering och klimatförändringarnas förväntade inverkan ökar sårbarheten (Goudie, 2010b). I Huddinge förväntas en total befolkningsökning med 14,9 % fram till år 2021. I Huddinge kommun finns det idag flest områden med

förutsättningar för skred i kommundelen Fullersta. Det är även i Sjödalen-Fullersta som störst befolkning antas öka. Å ena sidan finns det en risk att områden som idag är känsliga för skred i Sjödalen-Fullersta kan utlösas i ett framtida klimat. Å andra

sidan kan även befolkningstrycket resultera i nybyggnation och exploatering vilket i sin tur kan utlösa skred.

De områden som anses vara sårbara och som kommunen bör undersöka vidare är; 1) områden där tidigare markstabilitetskartering utförts och ej följts upp, 2) områden där det finns förutsättningar för skred i bebyggd miljö, 3) områden där det finns

förutsättningar för skred längs vägar och 4) områden där det finns förutsättningar för skred i platser intressanta för exploatering.

Fortsättningsvis är det viktigt att förbättra information och geografisk data om skred. Med hjälp av databaser och inventering är det möjligt att effektivt fastställa vilka områden som är lämpliga för bebyggelse. Det här är särskilt viktigt eftersom klimatförändringarna förväntas medföra en ökning i naturliga extremhändelser likt kraftiga skyfall eller översvämningar. En vidareutveckling av den här studien skulle kunna vara att införskaffa data för fler parametrar som exempelvis grundvattennivåer, förbättrad höjddata, sluttningshöjd, landformer och översvämningsriskzoner. Med hjälp av GIS är det möjligt att effektivt kunna lagra och analysera förutsättningar samt risker för skred.