I min analys framgår det att pedagogerna menar sig hålla ett neutralt förhållningssätt, men faktum är att analysens resultat påvisar att så inte är fallet. Man kan istället anta att det pedagogerna ser som neutralt är det som är maskulint, vilket i sin tur innebär att det feminina blir avvikande och överskridande. Studien belyser att Hirdmans (2001) teori påvisar världen som en maskulin norm och Karlsson (2003) menar att överskridande av könsgränserna kan innebära en stora risker för barnen. Ett tydligt drag som framkommit i min analys är att det oftast är flickor som överskrider könsgränserna på avdelningen och att det är mer ovanligt att pojkarna gör det. Kan det möjligen bero just på kontrasten till det som Hirdman (2001) beskriver, att vara man är att inte vara kvinna?
Enligt studien verkar det som att pojkarna har svårare att överskrida könsgränserna, alltså svårare att utveckla en egen individ eftersom det feminina anses ”mindre värt” och det kan innebära en risk med könsöverskridande. Särskilt om det blir ”åt fel håll” som för pojkarnas del att de faller till det som Hirdman (2001) kallar det ”lägre stående”. Men flickorna måste i sin tur jobba hårdare och får ofta anpassa sig efter den manliga normen för att lyckas ta sig fram i det stereotypa samhället. I läroplanen (-98, 2011) presenteras en politisk målsättning: att alla barn ska ha rätt att utveckla sin egen identitet oavsett kön, klass eller bakgrund. Så vad skulle pedagogerna kunna göra för att uppnå bästa resultat för kriterierna? I studien presenteras Wedin som påvisar att kunskap, öppet förhållningssätt och god självinsikt är kriterier som kan leda till en mer jämställd verksamhet. Kanske hade temaveckor gällande exempelvis genus eller språkbruk i arbetslagen kunnat stärka dessa kriterier hos både pedagoger och barn. Åtminstone så hade ämnena blivit belysta och uppmärksammats.
I studien framkommer det också att det svenska språkbruket i själva verket vilar på en maskulin norm. Jobin (2004) har gjort en kontrastiv avhandling om det tyska och svenska språkbruket och utifrån detta syns en intressant och annorlunda vinkel gällande de feminina ändelserna i språket. Språkbruket som blev synligt under videoobservationerna i min studie syftar till att pedagogernas egna stereotypa
förväntningar av normerna lyser igenom och representeras i verksamheten. Jobin (2004) beskriver att det svenska språkbruket tyder på att istället för att arbeta för ett jämställt samhälle så förstärks den maskulina normen ytterligare. Detta är dock tolkningsbart då det i studien också framkommer att det svenska samhället länge ansett att detta förhållningssätt till språket setts som mer neutralt.
Även Eidevald (2009) påpekar att det svenska språkbruket är maskulint betingat och att pojkarnas karaktär stärks av denna typ av språkbruk. Författaren beskriver också att de flesta sagoböcker är det en ”han” som är huvudperson. På grund av detta förs representationen vidare vilket också leder till, som i exemplen med videoobservationerna, att barnen kopplar huvudpersonen till en ”han” utan att det egentligen finns en grund för det. Enligt Hall lär sig barn sociala regler av representationer i sociala sammanhang som exempelvis förskolan. Språkbruket i förskolan har alltså stor betydelse för könsneutraliteten och jämställdhetsarbetet i förskolan så detta borde uppmärksammas då jag inte kan se att pedagogerna har är medvetna om denna typ av representation.
Men trots att det i studien framkommer att verksamheten inte är lika neutral som pedagogerna tror att den är så anser jag ändå att de gör ett bra jobb. Pedagogerna belyser i intervjuerna att de ”hoppas”, ”tror”, ”tänker” och ”försöker” behandla alla barn likvärdigt. Enligt min mening kan dessa ”förhoppningar” bidra till ökat intresse för diskussioner mellan pedagogerna, vilka i sin tur kan öka deras självinsikt. Detta kan ses som en god vilja att utveckla verksamheten, vilket också kan leda till att det successivt sker små förändringar.
6:1 Framtida yrkesroll och vidare forskning
Denna studie kan hjälpa till att väcka tankar som kan vara till hjälp för att arbeta mot en jämställd verksamhet. Målgruppen för studien kan vara pedagoger men även andra vuxna som funderar över varför det tar sån tid att utveckla ett jämställt samhälle. Studien handlar om normer, neutralitet, genus, representationer och könsöverskridande i förskolan och ska belysa varför normerna ser ut som de gör och varför det maskulina
kan ses som neutralt. En förklaring till det kan vara som Eidevald (2009) menar, att i de flesta sagor är huvudpersonen en ”han” varav representationer möjligen bidrar till att detta uttryck fortskrider trots att det inte finns ett klart kön i sagan. Gens (2002) menar att det är oerhört psykiskt krävande att inte veta vilket kön ett barn har. Men varför? Denna studie har fått mig mer uppmärksam på vilka skillnader som faktiskt görs mellan könen trots att det inte är synligt för blotta ögat. Skolverket (Skolverket 2014, a) menar att det finns alternativ för att tänja på könsgränserna. Ett exempel är att benämna barnen vid namn istället för ”pojken” eller att kalla på ”gänget” istället för ”tjejerna”. Med studiens resultat som grund påvisas det att videoobservationer och observationer kan innebära goda möjligheter för att synliggöra det egna förhållningssättet i verksamheten.
I min framtida yrkesroll kommer jag att försöka tänka på konsekvenserna av att använda mig av stereotypa förväntningar då detta kan leda till ökade klyftor mellan könen. Språkbrukets betydelse för stärkandet av den maskulina normen har väckt en nyfikenhet att fortsätta studera språkbruket. För vidare forskning skulle språkbruket mellan pedagog-pedagog, pedagog-barn och barn-barn kunna studeras. Djupare nyfikenhet har även väckts för vad som anses vara ”neutralt” i förskolan. En fördjupad vidare forskning av neutralitet skulle kunna ses som betydande för synen på jämställdhet.
Det finns tidigare forskning och studier med liknande innebörd, men materialet för de flesta av dessa studier är insamlat på större förskolor och i storstäder. Empirin för min studie har samlats in i en mindre by på den svenska glesbygden. Vidare forskning kan också vara jämförande mellan avhandlingar i storstad respektive glesbygd för att uppmärksamma eventuella kulturskillnader.
6:2 Metodval
Då tiden för studien var begränsad valde jag att endast studera en avdelning på förskolan för att få en mer kvalitativ studie. Ett kriterie för att delta studien var att pedagogerna skulle ha arbetat tillsammans under en längre period. Fördelen med att använda ett arbetslag som arbetat tillammans en tid är att det kan bli mer synligt hur pedagogerna anpassar sig och inspireras av varandra.
KÄLLOR
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber AB.
Carlsson, Åsa (2001). Kön, kropp och konstruktion: En undersökning av den filosofiska grunden
för distinktionen mellan kön och genus
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare- Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: ARK Tryckren AB
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Elfström, Ingela (2008). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB
Gens, Ingemar (2002). Från vagga till identitet: hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män :
[teorin bakom pedagogiken på förskolorna Björntomten och Tittmyran]. Jönköping:
Seminarium
Hall, Stuart (red.) (1997). Representation: cultural representations and signifying practices . London: Sage
Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB Jobin, Bettina (2004). Genus im Wandel. Studien zu Genus und Animatizität anhand von personenbezeichungen im heutigen deutsch mit kontrastierungen zum Schwedischen.
Stockholm: Almqvist & Wiksell. Hämtad 2015-05-05 på: http://www.diva-portal.se/smash/get/ diva2:195469/FULLTEXT01.pdf
Karlson, Ingrid (2003). Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap
Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) Hämtad 2015-08-10 på: http:// www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/Läroplan%20för %20förskolan.pdf
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer . Malmö: Gleerup Nationalencyklopedin (1992). Höganäs: Bra Böcker AB
Skolverket 2014 (a): Värdegrunden för förskola och skola. Hämtad 2015-06-15 på: (200http:// www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling/jamstalldhet/ jamstalldhet-i-forskola-och-skola-1.198439
Skolverket 2014 (b): För en jämställd skola- Jämställt bemötande. (Film) Hämtad 2015-08-04 på: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling/ jamstalldhet. (Snabblänk: https://www.youtube.com/watch?t=175&v=BMAIkC32RJ8 (Tid: 2:20- 2:45))
Skolverket 2014 (c): www.forskoleforum.se © Christian Eidevald och Studentlitteratur: Det är skillnad på pojkar och flickor- eller? Hämtad 2015-08-04 på: http://www.skolverket.se/ polopoly_fs/1.227132!/Menu/article/attachment/skillnad_pojkar_flickor.pdf
Skolverket 2015: Hämtad 2015-09-11 på: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/ sju-timmar-om/jamstallt-bemotande-i-forskolan
Svenska språknämnden (2005). Hämtad 2015-06-25 på: (http://www.spraknamnden.se/ sprakvard/innehallsforteckning/4_04/svenskan_inte_konsneutral.htm
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten- Att konstruera det lekande barnet. Malmö: Lärarutbildningen
Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2015-06-15 på: www.codex.vr.se/texts/HSER.pdf