Uppsatsen har syftat till att behandla de värderingar som ligger till grund för styrdokumenten och hur det praktiska utförandet kan te sig i dagens skola. För att uppfylla vårt syfte har vi utgått ifrån följande frågor:
℘ Vilka är läroplanernas grundläggande värderingar vad gäller jämställdhet och genus?
℘ Hur omsätts jämställdheten och genusmedvetandet i praktiken?
℘ Hur ser relationen ut mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan?
I Lpo 94 och Lpf 94 har jämställdhet kommit att bli en del av skolans värdegrund. Den utveckling som innehållet i läroplanerna har vad gäller jämställdhet och genus finner vi positiv. Detta är positivt då vi tolkar att essensen i läroplanerna gällande jämställdhet och
82 Connell, 2003 s. 13 ff
genus är att det har blivit en pedagogisk fråga som ska genomsyra all verksamhet i skolan, detta inbegriper även lärarrollen.
När det gäller jämställdheten och genusmedvetandet i praktiken märker vi att det är den liberala synen på jämställdhet som dominerar. Varför denna dominerar tror vi beror på att samhället i sig har anammat den liberala ideologin. Vi instämmer i den kritik som förs gentemot den liberalfeministiska inriktningen. Eftersom den liberalfeministiska taktiken handlar inom det existerande samhället och ensidigt fokuserar på den offentliga sfären osynliggörs den privata sfären där flera av de föreställningarna om mannen och kvinnan skapas. Vi vänder oss emot att enbart handla inom det existerande samhället eftersom detta upprätthåller och förstärker den patriarkala strukturen samtidigt som den döljer de strukturer som skapar skillnader mellan individer beroende på kön. Istället måste vi gå bortom det samhället vi ser och lever i. Vi måste rannsaka oss själva och reflektera över vilka orsaker som skapar dessa strukturer.
En av våra respondenter använde sig av vissa radikalfeministiska metoder för att framhäva kvinnors delaktighet i historien. Den fråga som vi bör ställa oss här är om vi skapar jämställdhet då vi inkluderar kvinnors erfarenheter och intressen i undervisningen? Vi tror inte att enbart denna metod kan skapa jämställdhet och en genusmedvetenhet, samtidigt visar det en ansats till att luckra upp den kunskapssyn som speglar en manlig norm. Återigen handlar det om att förstå vilka orsaker som ligger bakom behovet av att få in kvinnliga erfarenheter. Vi menar att bara för att vi plockar in kvinnliga författare i svenska så blir skolan inte mer jämställd, det krävs mer.
Det liberala tänkande blir även tydligt när det gäller respondenternas syn på begreppet jämställdhet och hur detta omsätts i praktiken. De flesta poängterade att de såg eleverna som individer och inte som flickor och pojkar. Risken med detta synsätt är att lärarna riskerar att bortse ifrån genus vilket innebär att man fortsätter att reproducera en könsblindhet och den manliga normen upprätthålls. Å andra sidan när vi då fokuserar på könen så bevarar vi begreppet kön och därmed säger vi att det finns skillnader mellan flickor och pojkar. Vi anser att samtidigt som du ser individen, måste du även se hur starkt genusordningen är och inse att det behövs en strategi för att se detta.
När det gäller hur relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan ser ut finner vi att läroplanernas användning i den praktiska verksamheten är svag. Då vi samtalade med våra respondenter framkom det att de har mycket liten kunskap om läroplanernas innehåll. Trots detta anser vi att de utgår ifrån den värdegrund som läroplanerna föreskrivit, det vill säga de översiktliga kraven på jämställdhet och demokrati. Emellertid anser vi att de har missat kravet på att se jämställdhet som en pedagogisk fråga utan de behandlar området som ett enskilt ämne. Vi anser i likhet med Hargreaves att uppdraget som dagens lärare är av ett stort omfång och ska rymma många aspekter. Detta gör att många lärare känner en stress att få med alla dessa aspekter varför många lärare hoppas att eleverna ska få med sig jämställdhet och genusmedvetenheten genom att vara goda förebilder. Återigen anser vi att läraren måste se till sig själv och de värderingar denne har.
Vi anser även att skolledning och politiker behöver vara tydligare i sina direktiv och inte förlita sig på att lärarna ska kunna hantera denna problematik själva. Vi upplever att diskussionen kring jämställdhet och genus utifrån läroplanerna ibland tenderar till att handla om att vara politiskt korrekta. Då det inte finns några konkreta handlingsplaner eller obligatoriska kurser inom området kan vi inte heller förvänta oss att förändringar ska ske. Om jämställdheten och genusmedvetenheten är viktig inom skolverksamheten som det förefaller vara i läroplanerna bör således fortbildning finnas och kraven i styrdokumenten vara tydligare.
5.1 Relevans och förslag till fortsatt forskning
Studiens relevans riktar sig främst till lärare på högstadiet och gymnasiet men även till politiker, skolledningar och andra makthavare som har ett ansvar att se till att läroplanernas direktiv efterföljs. Genom att ta del av denna studie kan man tydligt se att där finns en brist i relationen mellan läroplanernas direktiv kring genus och jämställdhet och det praktiska genomförandet i skolverksamheten varför det krävs en förändring.
Vidare forskning kring ämnet krävs då det inte bara är lärare som kommer i kontakt med eleverna utan även andra yrkesgrupper verksamma inom skolverksamheten bör ha kännedom kring de direktiv som gäller för dessa frågor varför det är relevant att ta reda på om samma brist finns inom dessa yrkesgrupper. Framtida forskning krävs också för att klargöra om det ser likadant ut över ett större geografiskt område då vi varit väldigt begränsade i vår geografiska avgränsning.
5.2 Metoddiskussion
Om vi idag gjort om vår undersökning hade vi försökt att göra fler intervjuer och även inkluderat fler yrkesverksamma grupper inom skolverksamheten. Så som skolan är uppbyggd idag är det inte enbart lärarna som har den fostrande rollen utan även skolsköterskor, skolkuratorer och skolledning träffar eleverna varför det är viktigt att även ta hänsyn till deras synpunkter rörande genus och jämställdhet. Det hade även varit intressant att få veta hur skolledningens resonemang kring det näst intill obefintliga utbudet av fortbildning förs. Vi hade också lagt ner mer tid på intervjuguiden då vi i efterhand kommit på fler intressanta infallsvinklar att diskutera med respondenterna.