Den faktor som på ett eller annat sätt nämns i de flesta källor är den sociala kulturen på företaget samt vikten av att en wiki inte bara är ett digitalt verktyg i mängden utan att wikin även kan kräva förändringar socialt och själv påverka sociala aspekter på företaget.
På LKDATA har de sociala faktorerna en viss betydelse för användandet. Det finns en om än inte stark så signifikant korrelation både till spenderad tid men också antalet besök på LKDATAWiki. Det verkar som att det på LKDATA finns en naturlig acceptans till LKDATAWiki som en del i det regelbundna arbetet. Det är också författarens uppfattning att efter att ha spenderat flera månader på LKDATA att LKDATAWiki är en naturlig del av arbetet. Vid införandet av LKDATAWiki tog man inte särskild hänsyn till de sociala bitarna vilket är något Kosonen & Kianto (2009) framhåller som viktigt. Man observerade inledningsvis att flertalet anställda knorrade lite om det och undrade varför man skulle byta bort det gamla systemet som de ansåg fungerade (Lööw 2010). Efterhand minskade den kritiken dock.
LKDATAWiki är inte en social mötesplats. Samtliga anställda på LKDATA delar lunch- och fikarum. Med två gemensamma fikaraster per dag och då många äter sin lunch i
lunchrummet umgås många av de anställda under sociala förhållanden som inte ingår i det direkta arbetet. Miljön som He & Wei (2008) tar upp som viktig kan sägas vara god på LKDATA.
På LKDATA finns ett belöningssystem. Belöningssystemet är uppbyggt så att de anställda samlar poäng när en utav grupperna uppnår ett mål. Poängen kan användas för bland annat extra ledighet. Då belöningssystemet inte är direkt kopplat till LKDATAWiki med mål om skapade sidor eller liknande undersöktes inte faktorn belöning i fallstudien. En möjlighet finns dock att ansluta LKDATAWiki till belöningssystemet. Behovet av att göra det är dock tveksamt. LKDATAWiki fungerar redan idag och både Bock m.fl. (2005) samt Hendriks & Sousa (2006) redovisar studier som visar på att belöningar kan ha omvänd effekt. Den positiva effekten som finns menar Kankanhalli, Tan & Wei (2005a) främst förekommer då det inte finns en kultur eller norm att dela på wikin. Då det trots allt finns en korrelation mellan sociala faktorer och användande kan det vara en alltför stor risk att koppla ihop LKDATAWiki med det belöningssystem som finns på LKDATA.
Inga direkta slutsatser från fallstudien kunde göras vad gäller ledningens påverkan.
Ledningen på LKDATA har inte en direkt aktiv roll i uppmuntrande eller påtryckningar om att använda wikin men det är i undersökningen också tydligt att anställda inte uppfattar det som att ledningen inte vill att man ska använda wikin. Detta är en av de grundläggande
faktorerna för att en wiki ska överleva på längre sikt enligt Hasan & Pfaff (2012). Något förvånande verkar användarvänligheten ha liten betydelse för användandet av LKDATAWiki. LKDATAWiki har funnits i ett antal år och användarna har fått tid att vänja sig vid gränssnittet. Det förekommer kommentarer om att det är krångligt att använda, framförallt med att lägga till bilder men att döma av fallstudien är det inget som påverkar hur mycket man använder LKDATAWiki. När det gäller användbarheten tyder dock flera undersökningar på att det snarare är brist på användarvänlighet, eller hög komplexitet som minskar användandet snarare än att en hög användarvänlighet kan ökar det (Kankanhalli, Tan & Wei 2006; Hester & Scott 2008). När man uppnått en viss nivå av användarvänlighet kan ytterligare förbättringar inte öka användandet. LKDATA verkar ha uppnått den nivån. Det finns en bred uppfattning på LKDATA om att det finns en uppenbar nytta med
30
att man också använder wikin mer. På LKDATA är nyttan en av de främsta anledningarna till alla typer av användande och det är bara för spenderad tid som det inte finns en korrelation mellan nyttan och användandet. King och Marks Jr. (2008) visar just på att nyttan snarare ökar frekvensen och inte volymen vilket verkar överensstämma med hur det ser ut på LKDATA. Intressant med nyttan är att man kan se en relativt stark korrelation till användarvänligheten. Om det är så att man uppfattar det som att LKDATAWiki är mer lättanvänd för att det finns en tydlig nytta med den, om det är för att man upplever en större nytta med ett användarvänligt system, om de båda faktorerna gemensamt påverkar varandra eller om kausalitet helt saknas kan inte denna studie utröna.
På LKDATAWiki finns möjligheter att utveckla en egen användarsida. Det är dock endast en mycket liten del av de anställda som har gjort detta. Flertalet av de som gjort detta använder just användarsida till att skapa länkar till artiklar de ofta besöker. Det Munson (2008)
beskrev angående användarsida verkar inte vara applicerbart på LKDATAWiki. Det finns dock en korrelation mellan renommé och besökande av och sökande på LKDATAWiki. Att använda LKDATAWiki är uppenbarligen ett beteende som uppskattas på LKDATA.
Faktorn reciprocitet analyserades bara utifrån ett delande perspektiv och där fanns den ha en tydlig korrelation med delandet. Reciprocitet är en mycket stark kraft hos människan (Cialdini 2005) och även inom tidigare studier finns stöd för att reciprocitet har betydelse för att användarna ska dela information på wikin (Bock m.fl. 2005; Chio m.fl. 2006, He & Wei 2008). Wasko & Faraj (2005) menar att det främst är volymen som påverkas. Detta var dock inget som undersöktes i denna studie. Om man tolkar He & Wei (2008) som menar att reciprocitet endast är viktigt i inledningsskedet, finns motsägelse då LKDATAWiki, med flera år på nacken, inte längre kan sägas vara i inledningsskedet. He & Wei (2008) menar att altruism istället tar över varefter wikin har funnits på plats. Altruism har inte vidare undersökts i denna studie.
Vissa skillnader i alla typer av användande kan ses mellan de olika grupperna. Detta är något som stöds av framförallt Hasan m.fl. (2007) som också visar på skillnader i vad de olika grupperna tycker är viktigast med wikin. Detta stöds även av författarens egna erfarenheter på plats på LKDATA. Majhrzak, Wagner & Yates (2006) beskriver också något liknande, att det är olika saker som motiverar olika typer av användare. På LKDATA kan det tydligt ses skillnader i användande mellan de olika grupperna. Framförallt Kundservice visar upp ett tydligare sökande beteende än övriga grupper. Produkt och utveckling visar upp ett mycket tydligare delande beteende än övriga grupper. Båda beteendena är naturliga med tanke på de arbetsuppgifter de olika grupperna har.
Regressionsanalysen visade inte på något tydligt resultat för någon typ av användande. Resultaten från korrelationsanalysen var inte heller de övertygande. Till viss del kanske högre Cronbachs alfa hade kunnat ge ett mer tydligt resultat men begränsat. Underlaget av respondenter till fallstudien var i första läget inte särskilt hög och med relativt låg
31
regressionsanalys skulle ge helt tillfredsställande svar. Fler svar hade nödvändigtvis inte gett fler faktorer i regressionsanalysen. Faktorer som inte tagits upp i denna studie kan vara sådana som spelar en större roll för användandet av LKDATAWiki. Grupptillhörighet och då alltså arbetsuppgifter skulle kunna stå för en betydande del av påverkan av användande. Detta är dock betydligt svårare att mäta.
32
7. Slutsatser
Vad som karakteriserar en framgångsrik wiki varierar till stor del beroende på wikin. Vad som verkar för framgång i ena fallet kan vara verkningslöst i ett annat fall. Flera faktorer sticker dock ut som mer förekommande än andra i litteraturen. Inkluderat är dels faktorer som har med själva wikin att göra, som wikins Användarvänlighet, dels faktorerer som är knutet till faktorer runt ikring wikin, som Belöningar, Stöd från ledningen att använda wikin och den Sociala kulturen och dels faktorer som har med användarens personlighet eller uppfattande av wikin, Nyttan, Reciprocitet och Renommé.
I fallet LKDATA är Nyttan, Social kultur och Renommé mest framträdande faktorer som påverkar men påverkan är liten. Grupptillhörighet verkar ha viss betydelse för användande men storleken är svår att avgöra från denna studie. Gruppen Produkt och utveckling har en tydlig högre användning än genomsnittet på LKDATA. Möjligheterna att generalisera
resultatet i ett större perspektiv är liten med tanke på att det finns fler faktorer som spelar in utöver de som undersökts i denna studie. Regressionsanalyserna visade också på att
variationen hos de i denna studie funna faktorerna endast svarar för runt 10 % av
variationen i användande. Den generalisering som kanske skulle kunna låtas göras är att det på liknande arbetsplatser (IT-avdelningar på andra kommuner) är den anställdes upplevda nytta med wikin och den anställdes arbetsuppgifter som påverkar användandet. Liknande generalisering skulle också kunna göras till övriga Linköping kommun, och det är författarens bedömning att det är syftet med wikin som är viktigast; det ska finnas ett tydligt mål och nytta med att använda wikin.
33
Referenser
Bloem, Jaap, van Doorn, Menno & Duivestein, Sander (2009), Me the Media: Rise of the Conversation Society. Paris: Sogeti. ISBN: 978-90-75414-22-6
Borg, Elisabeth & Westerlund, Joakim (2006), Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber. ISBN: 978-91-47-01510-8
Bock, Gee-Woo, Zmud, Robert W., Kim, Young-Gul & Lee, Jae-Nam (2005) Behavioral Intention Formation in Knowledge Sharing, MIS Quarterly, Vol. 29, Iss: 1 (s. 87-111). ISSN: 2162-9730
Bock, Gee-Woo, Kankanhalli, Atreyi & Sharma, Sanjeev (2006), Are Norms Enough? The Role of Collaborative Norms in Promoting Organizational Knowledge Seeking, European Journal of Information Systems, Vol. 15 Iss: 4 (s. 357-367). ISSN: 1476-9344
Butler, Tom & Murphy, Ciaran (2006), Work and Knowledge, I: Schwartz, David G. (red) Encyclopedia of Knowledge Management, Hershey, Pennsylvania: Idea Group Reference. ISBN: 978-1-59140-574-0
Carlsson, Lena (2009), Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Göteborg: Kreafon. ISBN: 978-91-633-5321-5
Chiu, Chao-Min, Hsu, Meng-Hsiang & Eric T.G. Wang (2006), Understanding knowledge sharing in virtual communities – An integration of social capital and social cognitive theories, Decision Support Systems, Vol. 42, Iss: 3 (s. 134-153). ISSN: 0167-9236 Cialdini, Robert B. (2005), Påverkan – teori och praktik. Stockholm: Liber.
ISBN: 91-47-07537-2
Cramer, Duncan (2003), Advanced Quantitative Data Analysis. Maidenhead Storbritanien: Open University Press. ISBN: 0-335-20059-1
Ejlertsson, Göran (2003), Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-03123-8
George, Darren & Mallery, Paul (2007), SPSS for Windows Step by Step. Boston: Pearson Education. ISBN: 978-0-205-56907-6
Gonzales-Reinhart, Jennifer (2005), Wiki and the Wiki Way, Information Systems Research Center (s. 1-22)
Grace, Tay Pei Lyn (2008), Wikis as a knowledge management tool, Journal of Knowledge Management Vol. 13, Iss: 4 (s. 64-74). ISSN: 1367-3270
Grudin, Jonathan (1994), Computer-supported cooperative work, IEEE Computer Vol. 27, Iss: 5 (s. 19-26). ISSN: 1573-7551
Götabiblioteken (2013), Om Götabiblioteken [www] Hämtad 2013-05-31 från http://www.gotabiblioteken.se/web/gotabiblioteken/om-gotabiblioteken
Hasan, Helen & Pfaff, Charmaine C. (2006a) Emergent Conversational Technologies that are Democratising Information Systems in Organisations, Proceedings of the Information Systems Foundations (ISF) Theory, Representation and Reality Conference.
ISSN: 9781821313134
Hasan, Helen & Pfaff, Charmaine C. (2006b) The Wiki: an environment to revolutionise employees’’ interaction with corporate knowledge. I: Robertson, Toni (red) Proceedings of
34
the 2006 Australasian Computer-Human Interaction Conference Sydney: OZCHI 2006 ISBN: 1-59593-545-2
Hasan, Helen & Pfaff, Charmaine C. (2012), An Activity – Theory Analysis of Corporate Wikis, Information Technology & People, Vol. 25, Iss: 4. ISSN: 0959-3845
Hasan, Helen, Meloche, Joseph A., Pfaff, Charmaine C., Willis, David (2007), Beyond
Ubiquity: Co-creating Corporate Knowledge, International Conference on Mobile Ubiquitous Computing, Systems, Services and Technologies, ISBN 978-0-7695-2993-6
He, Wei & Wei Kwok-Kee (2008), What drives continued knowledge sharing? An
investigation of knowledge-contribution and -seeking beliefs, Decision Support Systems Vol 46, Iss: 4 (s. 826-838). ISSN: 0167-9236
Hendriks, Paul H. & Sousa, Célio A.A. (2006), Motivation for Knowledge Work, I: Schwartz, David G. (red) Encyclopedia of Knowledge Management, Hershey, Pennsylvania: Idea Group Reference. ISBN: 978-1-59140-574-0
Hester, Andrea J. & Scott, Judy E. (2008), A Conceptual Model of Wiki Technology Diffusion, Proceedings of the 41st Hawaii International Conference on System Sciences (s. 32).
ISSN: 1530-1605
Hsu, Meng-Hsian, Ju, Teresa L., Yen, Chia-Hui & Chang, Chun-Ming (2007), Knowledge
sharing behavior in virtual communities, International Journal of Human-Computer Studies, Vol. 65, Iss: 2 (s. 153-169). ISSN: 1071-5819
Hultåker, Oskar (2012), Webbenkäter. I: Trost, Jan, Enkätboken. Lund: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-07643-0
Hung, Shin-Yuan, Durchikova, Alexandra, Lai, Hui-Min & Lin, Wan-Mei (2011), The influence of intrinsic and extrinsic motivation on individuals’ knowledge sharing behavior,
International Journal of Human-Computer Studies, Vol. 69, Iss: 6 (s. 415-427). ISSN: 1071-5819
IBM (2013), IBM SPSS Statistics. [www] Hämtad 2013-05-23 från http://www- 01.ibm.com/software/se/analytics/spss/
Kankanhalli, Atreyi, Tan, Bernad, C.Y. & Wei, Kwok-Kee (2005a), Contributing Knowledge to Electronic Knowledge Repositories, MIS Quarterly, Vol. 29, Iss: 1 (s. 113-143).
ISSN: 2162-9730
Kankanhalli, Atreyi, Tan, Bernad, C.Y. & Wei, Kwok-Kee (2005b), Understanding Seeking from Electronic Knowledge Repositories, Journal of American Society for Information Science and Technology, Vol. 56, Iss: 11 (s. 1156-1166). ISSN: 1532-2890
Kankanhalli, Atr eyi, Tan, Bernad, C.Y. & Wei, Kwok-Kee (2006), Knowledge Producers and Consumers, I: Schwartz, David G. (red) Encyclopedia of Knowledge Management, Hershey, Pennsylvania: Idea Group Reference. ISBN: 978-1-59140-574-0
King, William R. & Marks Jr., Peter V. (2008) Motivating knowledge sharing through a knowledge management system, Omega, Vol 36. Iss: 1. ISSN: 0305-0483
Kosonen, Miia & Kianto, Aino (2009), Applying Wikis to Managing Knowledge – A Socio- Technical Approach, Knowledge and Process Management, Vol. 16, Iss: 1. ISSN: 1099-1441 Kylén, Jan-Axel (2004) Att få svar: intervju, enkät observation. Stockholm: Bonnier utbildning.
35
Lake, Chris (2009), What is Social Media? Econsultancy [www] Publicerad 2009-03-13. Hämtad 2013-01-14 från http://econsultancy.com/se/blog/3527-what-is-social-media- here-are-34-definitions. Blogginlägg
Land, Frank, Nolas, Sevasti-Melissa & Amjad, Urooj (2006), Theoretical and Practical Aspects of Knowledge Management, I: Schwartz, David G. (red) Encyclopedia of Knowledge
Management, Hershey, Pennsylvania: Idea Group Reference. ISBN: 978-1-59140-574-0 Leuf, Bo & Cunningham, Ward (2001) The Wiki Way. Boston: Addison-Wesley.
ISBN: 978-0-201-71499-9
LKDATA (2013), Interna dokument
Lykourentzou, Ioanna, Dagka, Fonteini, Papadaki, Katerina, Lepouras, Giorgos & Vassilakis, Costas (2012), Wikis in enterprise settings, Enterprise Information System Vol. 6, Iss: 1 ISSN: 1751-7583
Lööw, Michael (2010), Informell intervju om LKDATAWiki 11 maj 2010
Majhrzak, Ann, Wagner, Christian & Yates, Dave (2006), Corporate Wiki Users, Proceedings of the 2006 International Symposium on Wikis
Microsoft (2013), Introduction to Microsoft Office Infopath 2007, [www] Hämtat 2013-05-31 från http://office.microsoft.com/en-gb/infopath-help/introduction-to-microsoft-office- infopath-2007-HA010163577.aspx
Munson, Sean A. (2008) Motivating and Enabling Organizational Memory with a Workgroup Wiki, Proceedings of the 2008 Interational Symposium on Wikis
Nationalencyklopedin (2009), NE i thugo band: en modern och komprimerad version av det stora uppslagsverket, Malmö: Nationalencyklopedin. ISBN: 9789186365202
Oracle (2013) Oracle Wiki [www] Hämtad 2013-06-02 från wikis.oracle.com
Pfaff, Charmaine C. & Hasan, Helen (2006), Overcoming Organisational Resistance to Using Wiki Technology for Knowledge Management, Proceedings of the 10th Pacific Asia
Conference on Information Systems
Phillips, Jeremy (2006), Veni, Vidi, Wiki, Journal of Intellectual Property Law and Practice, Vol. 1, Iss: 12 (s. 743). ISSN: 1747-1540
Raban, Daphne R. & Rafeli, Sheizaf (2006), Investigating ownership and the willingness to share information online, Computers in human behavior, Vol. 23, Iss: 5 (s. 2367-2382). ISSN: 0747-5632
Ramdhania, Poppy Yuniarti (2012), What Makes Emplyee Willing to Share Knowledge via Intranet? Enschede: School of Management and Governance, University of Twente
Razmerita, Liana & Kirchner, Kathrin (2011), How wikis can be used to manage knowledge in SME:s, Business Information Review, Vol 28, Iss: 3. ISSN: 1741-6450
Ruppel, Cynthia P. & Harrington, Susan J. (2001), Sharing Knowledge Through Intranets, IEEE Transactions on Professional Communication, Vol. 44 (s. 37-52). ISSN: 0361-1434
Schmidt, Kjeld & Bannon, Liam (1992), Taking CSCW Seriously, Computer Supported Cooperative Work Vol 1, Iss 12 (s. 7-40)
Steyn, Peter, Salehi-Sangari, Esmail, Pitt, Leyland, Parent, Mechael & Pierre Berthon (2010) The Social Media Release as a public relations tool, Public Relations Review. ISSN: 0363- 8111
36
Stoll, Clifford (1995), The Internet? Bah!, The Daily Beast [www] Publicerad 1995-02-26. Hämtad 2013-05-31 från http://www.thedailybeast.com/newsweek/1995/02/26/the- internet-bah.html
Tapscott, Don & Williams, Anthony D. (2006), Wikinomics New York: Portfolio. ISBN: 978-1- 59184-138-8
Trkman, Marina & Trkman Peter (2009), A wiki as intranet, Online Information Review Vol. 33, Iss: 6 (s. 1087-1102). ISSN: 1468-4527
Trost, Jan (2012), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-07643-0
Wagner, Christian (2004), Wiki: A Technology for Conversational Knowledge Management and Group Collaboration, Communications of the Association for Information System Vol 13 (s. 265-289). ISSN: 1529-3181
Wasko, Molly McLure & Faraj, Samer (2005) Why Should I Share? Examining Social Capital and Knowledge Contribution in Electronic Networks of Practice, MIS Quarterly, Vol. 29, Iss: 1 (s. 33-57). ISSN: 2162-9730
Wikipedia (2013), Sociala Medier [www] Hämtad 2013-03-31 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier
Wookieepedia (2013), Wookieepedia, the Star Wars Wiki [www] Hämtad 2013-04-13 från starwars.wikia.com
37
Appendix
38
Bilaga 1 –OFPE
Organisationen OFPE är en sorts tvärgrupp. Varje verksamhen inom kommunen som har representation på kommunens webbplats har en ansvarig för att uppdatera den
informationen. Denna person är indirekt med i OFPE. Organisationen är hierarkisk så tillvida att det exempelvis finns en person på en förskola som kan uppdatera information om just denna förskola. För denna förskolas skolområde finns sedan en annan ansvarig med större behörighet att kunna redigera och lägga till saker, även på underliggande personers ansvarsplatser. Fem huvudsakliga kategorier finns, ändra-behörighet, författare, redaktör, huvudredaktör och infomaster.
39
49
Bilaga 3 –Tabeller över enkätsvar
Medelvärden om användande. Uträkningarna är baserade på värden presenterade i Tabell 3. Besök 6,0 besök per vecka
Spenderad tid 2,2 timmar per vecka Delande 5,4 delningar per månad Sökande 5,2 Sökningar per vecka