I vår studie visar det sig att det är svårt att få tag på läkare på grund av deras tidsbrist och stressiga arbete. Detta begränsade vårt urval då vi själva inte kunde bestämma vilka läkare vi skulle intervjua. Vi fick därmed bortse från faktorer som ålder, kön och vilken yrkeskategori läkaren tillhörde. Hade vi utvecklat vår studie hade det varit intressant att ta med faktorn genus då tidigare forskning visar att läkaryrket idag domineras av kvinnor(Nordgren 2000). Det hade således varit intressant att undersöka vilken betydelse feminiseringen av läkarprofessionen haft för betydelse för den deprofessionalisering som skett, och sker, inom läkaryrket.
Det hade också varit relevant att diskutera frågor kring deprofessionalisering med flera läkare, för att ta del av intressanta gruppdiskussioner istället för att intervjua varje läkare för sig. För framtida forskning kan det vara av intresse att studera och jämföra andra professioner med varandra för att se hur deprofessionalisering ter sig i andra professioner.
Det hade ytterligare varit önskvärt att kombinera deltagande observationer med intervjuer för att de ska komplettera varandra. Observationen medför att deltagarnas faktiska beteende studeras, medan intervjuerna istället ger ett djup samt möjlighet för deltagarna att själva ge sin bild. Denscombe (2009) menar att deltagande observation används för att förstå kulturen och processerna i de grupper som studeras, vilket i vår fall skulle ha blivit att förstå läkargruppens kultur genom att observera den. Katrine Fangen (2005) skriver att deltagande observation kan ge forskaren mycket större inlevelse och kunskap än att bara studera ett fenomen med hjälp av utomstående metoder. Hon skriver också hur det skapar ett engagemang hos den som studerar fältet. Att läkarna har en egen kultur samt att de arbetar som ett team har försvårat våran situation som intervjuare, då läkarna undvek att svara till fullo på vissa frågor samt skyddade sina medarbetare. Det hade varit intressant att i framtida studier använda sig av deltagande observation, då det hade kunnat underlätta vår situation. Som Catherine Pope och Nicholas Mays (1995) skriver om är det lättare att få tillgång till känsliga eller svåråtkomliga grupper och händelser genom deltagande observation. Trots att vi inte valde att komplettera med observationer blev valet av intervjuer som metod ett bra tillvägagångssätt. Intervjuerna gav intressanta och reflekterande tankar som vi från början inte hade funderat över samt gav de uttryck i ett mönster.
Referenser
Agrawal R. (2012) The withering shine of white coat. Ann Indian Acad Neurol; 15(1):63 Ahrne, G & Roman, C & Franzén, M. (1996) Det sociala landskapet. Bokförlaget Korpen: Göteborg.
Almqvist, R. (2006) New public management. Malmö: Liber.
Anvik, R. (1990) Doctors in a white coat: what do patients think and what do doctors do? Scandinavian Journal of Primary Health Care 8
Ashley D, Watson R, Chapman KE. (2002) What do Australian junior doctors think of white coats? Medical Education 36: 1209–13
Bazin, Y., & Aubert-Tarby, C. (2013) Dressing professional, an aesthetic experience of professions. Society and Business Review, 251-268.
Becker, H. S, B. Geer, E. C. Hughs, & A. L. Strauss. (1961) Boys in white. Student culture in medical school. Chicago: University of Chicago Press
Becker, H. S. (2008) Tricks of the Trade: How to Think About Your Research While You’re Doing It, University of Chicago Press: Chicago
Bejerot, E & Hasselbladh, H. (2003) Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvården.
Arbetsmarknad & Arbetsliv, 9(2), 107-127.
Bejerot, B. & Hasselbladh, H. (2013) Forms of Intervention in Public Sector Organizations: Generic Traits in Public Sector Reforms, Organisation studies, vol 34, No 9.
Brante, T. (2015) Professionerna i kunskapssamhället: en jämförande studie av svenska professioner (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Brante, T. (2009) Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Vetenskap för professioner: rapport. Borås: Högskolan i Borås
Broom, A. (2005) Medical specialists’ accounts of the impact of the Internet on the doctor/patient relationship. Health, 9, 3, 319–38.
Bryman, A. & Burgess, R. reds (1993) Analysing qualitative data. London: Routledge, 1993:173-94
Carlhed, C. (2013) The Rise of the Professional Fields of Medicine in Sweden. Professions
& Professionalism, 3(2), 1–15.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund.
Ekman, G. (1999) Från text till batong: om poliser, busar och svennar. Stockholm:
Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan
Fangen, K. (2005) Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Findahl, O. (2014) Pensionärerna och internet. Rapport från internetstatistik:
https://www.iis.se/docs/Pensionarerna_och_internet_2014.pdf
Franssén, A. (2000). Omsorg i tanke och handling: en studie av kvinnors arbete i vården. Lund: Arkiv
Freidson, E. (2001) Professionalism: The Third Logic. Cambridge: Polity Press.
Gherardi G, Cameron J, West AM, Crossley M. (2009) Are we dressed to impress? A descriptive survey assessing patients’ preference of doctors’ attire in the hospital setting.
Clinical Medicine 2009;9:519-24
Goffman, E. (2009) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm:
Carlsson Bokförlag
Hellberg, I. (1991) Professionalisering och modernisering. Stockholm:
Arbetslivscentrum.
Jacobson, M. (1998) Gör kläderna mannen? Om maskulinitet och femininitet i unga mäns bruk av kläder, smycken och dofter. Stockholm: Carlsson bokförlag
Jönsson, A. (1998) Vad bidrar lärarutbildningen med i socialiseringen till lärare?
Pedagogisk Forskning i Sverige 1998 årg 3 nr 3 s 176–191
Kawamura, Y. (2007) Modeologi - en introduktion till modevetenskap. Stockholm:
Norstedts Akademiska Förlag
Kellog, K. (2014) Brokerage Professions and Implementing Reform in an Age of Experts.
American Sociological Review, 79(5), 912-941.
Landry, M, Dornellas, AcHayek G & Deichmann Re (2013) Patient Preferences for Doctor Attire: The White Coat's Place in the Medical Profession
Mays, N., & Pope, C. (1995) Observational methods in health care settings. BMJ 1995;
311: 162-64.
Neuberger, J. (2000) The educated patient: new challenges for the medical profession. J Intern Med. 2000;247: 6-10
Nordgren, M. (2000) Läkarprofessionens feminisering: ett köns- och maktperspektiv.
Stockholm: Stockholm University.
Numerato, D, Salvatore, D & Fattore, G. (2011) The impact of management on medical professionalism: A review. Sociology of Health & Illness, 34, 626-644.
Palazzo S, Hocken D. (2010) Patients’ perspective on how doctors dress. Journal of Hospital Infection 2010;74:30-4.
Rehman SU, Nietert PJ, Cope DW, Kilpatrick AO. (2005) What to wear today? Effect of doctor′s attire on the trust and confidence of patients.The American Journal of Medicine 118:127986
Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015) Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur
Ringarp, J. (2011) Professionens problematik: lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling, Stockholm: Makadam
Risberg, G. (2000) Så skapas ”kvinnligt” och ”manligt” Användbara teorier i undervisning av blivande läkare i frågor om könets betydelse. Läkartidningen 97: 5335-40. http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2000/temp/pda21993.pdf
Sebo P, Herrmann FR & Haller DM. (2014) White coat in primary care: what do patients think today? Cross-sectional study. Swiss Medical Weekly. 2014;144:w14072.
Selander, S. (1989) Kampen om yrkesutövning, status och kunskap. Lund:
Studentlitteratur.
Sehested, K. (2002) How New Public Management reforms challenge the roles of professionals, 25(12), 1513-1537
Socialstyrelsen. (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag.
Kap. Smittspridning och skyddsåtgärder, s. 64-95. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20412/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf
Sveriges kommuner och landsting. (2016) Patientlagen ska stärka patientens ställning https://skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html
Svensson, Lennart G & Ulfsdotter Eriksson, Y. (2009) Yrkesstatus. En sociologisk studie av hur yrken uppfattas och värderas. Rapport 120, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Timmons, S & East, L. (2011) Uniforms, status and professional boundaries in hospital.
Sociology of Health and Illness, 33(7), 1035–1049
Tiwari A, Abeysinghe N, Hall A, et al (2001) Should doctors wear white coats? The patients perspective. Journal of Evaluation in Clinical Practice 2001;7:3435.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -samhällsvetenskaplig forskning. Göteborg: Elanders Gotab http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Weber, M. (1978) Economy and society. Berkeley: University of California Press
Wedin, M. (2014) “En gradvis framväxande frustration”, lakartidningen. se, 2014-05-13 hvis-framvaxande-frustration/ttp://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/05/En-grad