Min studie har visat hur de sociala företagen kan bidra till arbetsintegration genom att vara ett alternativ för arbetsmarginaliserade individer, men också till att begränsa arbetsintegration genom att organiseras i likhet med vanliga företag. De sociala företagen kan därför med hjälp av min studie förstås som komplexa och än mer intressantare organisationer än vad som tidigare konstaterats. Sociala företag ses per definition som en lösning på utanförskapet (se Regeringens handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag 2010) och har i politisk mening fått allt större uppmärksamhet. En intressant fråga är varför och hur de sociala företagen kan ses som en lösning på utanförskap. Kanske ses de som en lösning för att de har en organisation som helt och hållet bygger på tanken att arbetsintegrera arbetsmarginaliserade individer. Min studie visar att det finns mycket kvar att lära om de sociala företagen som en lösning på utanförskapet, inte minst vad gäller den likhet till vanliga företag som konstaterats i min studie, då det är just den aspekten som stänger ute individer från arbetsmarknaden.
Huruvida sociala företag lyckas med, eller kan klassas som arbetsintegrerande respektive en lösning på utanförskapet, förblir osagt till framtida studier. Min studie är avgränsad till vad som kan bidra till att möjliggöra eller begränsa arbetsintegration med utgångspunkt i intervjupersonernas uttalanden. Jag hade dock gärna velat fördjupa mig mer på det ideella och personliga engagemanget som en del av organisationsstrukturen. Fokus lades i min studie på de komponenter som kan tänkas finnas i ett vanligt företag (exempelvis ledning, rekrytering)
39
och därför utelämnades det ideella engagemanget som troligtvis är av stort betydelse för de sociala företagens funktion. Det hade varit eftersträvansvärt att ha med det ideella engagemanget och dess betydelse för verksamheten, då detta förmodligen ger svar på den återkommande frågan vad som egentligen skiljer ett socialt företag från ett företag.
De sociala företagen kan med stöd från min studie bidra till att möjliggöra utanförskapsbrytande genom att erbjuda något mer än bara ett arbete. Sociala företag kan ses som utanförskapsbrytare i den mening då de är ett alternativ till vanliga företag och ger en chans (visserligen begränsad) till individer i ett utanförskap att integreras. Dock medför likheterna till ett vanligt företag att kategoriseringar och ojämlikheter fortsätter att existera, bland annat genom positionshierarkier i de sociala företagen. De sociala företagen som inte väljer att marknadsföra sig som ett socialt företag riskerar också att reproducera kategoriseringen av de marginaliserade individerna. Min åsikt är att för att kunna erkännas som utanförskapsbrytare så måste även föreställningar genom kategoriseringar sluta att användas, då dessa annars bidrar till att särskilja människor som utanförskapsindivider och inte endast individer. Istället för att de sociala företagen inte marknadsför sig som just sociala företag kanske det är just det som de ska, när budgeten tillåter, för att själva visa vilka värdefulla kunskaper medarbetarna har och att det som de gör faktiskt också är av kvalitet.
I min studie upptäcktes en intressant aspekt då de sociala företagen själva bidrog till att marginalisera individer genom rekrytering efter behov. För vidare studier hade det varit intressant att studera den grupp som marginaliseras även från sociala företag ytterligare. Vilka är dessa individer som utelämnas även från sociala företag? Vidare studier hade även kunnat belysa liknande syfte som denna studie, fast med själva medarbetarna som utgångspunkt. Vad säger dessa individers erfarenheter om de förutsättningar som ges i det sociala företaget respektive i vanliga företag? Det hade också varit intressant att i en framtida studie försöka finna individer som har lyckats med sin arbetsintegration och tagit sig vidare till andra arbeten för att kunna uttala sig om den arbetsintegrerande funktionens verkan i de sociala företagen.
Detta var även något som de sociala företagen själva önskade att de hade resurser till. En ytterligare intressant aspekt för framtida studier är huruvida det ideella engagemanget påverkar i vilken utsträckning som de sociala företagen kan bidra till arbetsintegration. Då sociala företag i flera fall har startats genom en ideell förening går det att anta att det ideella och personliga engagemanget och intresset kan spela en betydande roll för hur verksamheten formas och fungerar.
40
41
Källhänvisning
Tryckta källor
Alm, Susanne (red.), Bäckman, Olof. Gavanas, Anna & Nilsson, Anders (2011). Utanförskap.
1. uppl. Stockholm: Dialogos
Blomberg, Barbro (2006). Inklusion en illusion?: om delaktighet i samhället för vuxna personer med utvecklingsstörning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-773
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Davidsson, Tobias (2010). Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006. Socialmedicinsk tidsskrift. Nr 2.
2010.
Esping-Andersen, Gøsta (2002). Why we need a new welfare state. Oxford: Oxford University Press
Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos
Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Gilbert, Neil (2002). Transformation of the welfare state: the silent surrender of public responsibility. Oxford: Oxford University Press
Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (2008). Hur moderna organisationer fungerar. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Håkan (2001). I det sociala medborgarskapets skugga: rätten till socialbidrag under 1980- och 1990-talen. Diss. Lund : Univ., 2001
Johansson, Håkan, Kassman, Anders & Scaramuzzino, Roberto (2011). Staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle: perspektiv på en
överenskommelse : andra tematiska studien, juni 2011. Stockholm: Överenskommelsen
Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti, Rantakeisu, Ulla, Svedberg, Lars & Wollter, Filip (red.) (2013). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Magnus & Markström, Urban (2013). Idealitet i omvandling?: om det civila samhällets organisationer på psykiatriområdet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola
Kerlin, Janelle (2010). A comparative Analysis of the Global Emergence of Social Enterprise.
Voluntas. 21:162–179. Department of Public Management and Policy, Georgia State University, Atlanta
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forksningsintervjun. 3 [rev] uppl.
Lund: Studentlitteratur
42
Levander, Ulrika (2011). Utanförskap på entreprenad: diskurser om sociala företag i Sverige.
Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011
Nilsson, Ingvar & Wadeskog, Anders (2008). Individen i centrum: "det är bättre att stämma i bäcken än i ån" : en sammanfattning av rapporten. Stockholm: Skandia
Sennett, Richard (2007). Den nya kapitalismens kultur. Stockholm: Atlas Tilly, Charles (2000). Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv
Oskarson, Maria (2012) Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (red.). I framtidens skugga: fyrtiotvå kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2011. Göteborg: SOM-institutet.
Tillgänglig på Internet: http://www.som.gu.se/digitalAssets/1375/1375874_i-framtidens-skugga-hela-boken-korr-120629.pdf [Hämtad 2015-04-03].
Ritzer, George (2009). Sociologisk teori. 1. uppl. Malmö: Liber
Wilkinson, Richard G. & Pickett, Kate (2009). The spirit level: why more equal societies almost always do better. London: Allen Lane
Elektroniska källor
Andersson, Ragnar (2015). Gör arbetsintegrerande företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Europeiska Socialfonden i Sverige. Entreprenörskap & Företagande. Tillgänglig på Internet:
http://www.sofisam.se/download/18.31c2dc0f149b90a66014cb70/1417106217586/Effekt+av +arbetsintegrerande+sociala+f%C3%B6retag.pdf [Hämtad 2015-04-20].
Berggren, Ingegerd & Glanzelius, Marie (u.å.). Privatiseringar ökar inom kommunala sektorn. En sammanställning av statistik. Fokus på näringsliv och arbetsmarknad. Statistiska centralbyrån. Tillgänglig på Internet:
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM9903/_dokument/Privatiseringar-okar-inom-kommunala-sektorn-En-sammanstallning-av-statistik.pdf [2015-04-02].
Berlin, Marie. Hjern, Anders & Vinnerljung Bo (2010). Social rapport 2010. Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17957/2010-3-11.pdf [Hämtad 2015-04-23].
Bildeman, Bo (2012). Att stödja utan att styra: [hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag?]. Stockholm: Tillväxtverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47298de9/1411555631705/Bliderman ,+Att+st%C3%B6dja+utan+att+styra.pdf [Hämtad 2015-03-30].
Janlert, Urban (2012). Arbetslöshet och hälsa - en kunskapsöversikt. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad. Tillgänglig på Internet:
http://malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800036206/UrbanJanlert_underlag.pdf [Hämtad 2015-04-23].
43
Levander, Ulrika (2008). Företagande i civilsamhället - minskad slutenhet eller urholkad öppenhet. En rapport om Uma Bazaar - ett projekt i den tredje sektorn för att motverka hemlöshet och social utestängning. Socialhögskolan. Lunds universitet 2008 Tillgänglig på Internet:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1452641&fileOId=14526 42 [Hämtad 2015-04-17].
Nilsson, Ingvar & Wadeskog, Anders (2006). Det sociala företaget och samhället:
socioekonomiska bokslut för Vägen Ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ.
Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). Tillgänglig på Internet:
http://www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a472997c3/1411563042781/NUTEK,+
Det+sociala+f%C3%B6retaget+och+samh%C3%A4llet.pdf [Hämtad 2015-04-20].
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2015-03-30].
Wood, Anki (2007). Den sociala ekonomin: en väg till arbete. Norrköping:
Integrationsverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/stencilserie/2007_08Den_sociala_ekon omin.pdf [Hämtad 2015-04-25].
Offentliga dokument
Motion 2003/04:Sf326 [fp]. Jobb istället för bidrag. Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Jobb-istallet-for-bidrag----de_GR02Sf326/?text=true [Hämtad 2015-04-20].
Näringsdepartementet (2010) Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.
Regeringen. N2010/1894/ENT. Tillgänglig på Internet:
http://www.sofisam.se/download/18.3453fc5214836a9a47297c05/1411542246612/Regeringe n.+Handlingsplan+f%C3%B6r+arbetsintegrerande+sociala+f%C3%B6retag.pdf [Hämtad 2015-04-03].
SOU (1999:84). Civilsamhället. Demokratiutredningens forskarvolym VII. Statens offentliga utredningar. Regeringen. Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/45/82ba60e8.pdf [Hämtad 2015-04-18].
Webbsidor
Skandia (u.å.). Utanförskapets pris. https://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ [Hämtad 2015-04-03].
Arbetsförmedlingen (u.å.). Arbetsförmedlingens roll vid socialt företagande.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Rehabilitering-till-arbete/Socialt-foretagande.html [Hämtad 2015-04-10].
44
Bilagor
Bilaga 1