Diskussion och framtida forskning

De svårigheter som går att utläsa från detta arbete är att man inte kan skapa homogena

grupper i alla områden för att få höga sociala kapital. Det finns inte heller något starkare bevis på att det låga sociala kapital är ett resultat av hög etniskt fragmentering. Högt socialt kapital behöver nödvändigtvis inte innebära positiva effekter. Sverige behöver en politik som kan jämna ut dessa problem, det behövs satsningar på områden som befinner sig under dessa omständigheter. Eftersom att konsekvenserna blir ökad kriminalitet, låg utbildade människor, dåliga inkomster med mera.

Resultatet av detta arbete visar att ungdomar känner av socialt kapital däremot visar det inte att det är direkt relaterad av etnisk fragmentering. Det låga sociala kapitalet blir ett hinder för ungdomar att skapa överbryggande nätverk och diverse sociala band till andra människor i deras område. En möjligthet för ett utvecklat socialt kapital är att istället för att se kontakt hypotesen som en hypotes och istället använda den som metod. Genom mer kontakt till människor som är olik en desto mer tillit och eroderar åtskillnad av in- och utgrupp. På så vis minskar även etnocentrismen i in-gruppen.

För framtida forskning bör man ta mer hänsyn till kultur, etnicitet och religion. Detta eftersom att människor från olika bakgrunder har olika sociala normer och annorlunda levnadssyn. De olika bakgrunder en människa bär på kan variera hur mycket en människa vill samarbeta med människor som är olik den eller hur mycket den vill delta i politiska sammanhang. Framtida studier bör göras på individnivå för att bättre söka svar till varför invånare i dessa områden har lågt socialt kapital. En större distinktion till framtida forskning bör vara mellan kontakt och konflikt hypotesen. Genom att testa och se vilken som de facto fungerar eller om det skiljer sig mellan grannskap.

Ungdomarna som varit med i forskningen kommer att i nästa val 2022 kunna rösta, deras plats och utveckling mot fulla medborgare kommer avgöra om de röstar och hur de röstar. Det är därför viktigt att vi tar ungdomars politiska utveckling på fullaste allvar då de är framtidens medborgare.

Referenser

Ahrne, G. Roman, C, Franzén, M, (2000) Det sociala landskapet. Göteborg

Arkhede, S., Solevid, M. (2017) MELLANMÄNSKLIG TILLIT I EN SEGREGERAD STAD Tillgänglig: https://som.gu.se/digitalAssets/1670/1670588_029-048-arkhede-o -solevid.pdf

Amin, J. (2016) Sänk rösträttsåldern till 16 år - ge de unga större inflytande, Riksdagen http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sank-

rostrattsaldern-till-16-ar---ge-de-unga_H4023318

Andersson, E (2015) Nya portar? Ungas delaktighet i politiska beslutsprocesser på̊

kommunal nivå̊. Demokratiutredningen http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A852406&dswid=44 30

Bueker, C. S. (2009). The limits of political citizenship. Society, 46(5), 423-428. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s12115-009-9246-1 Bälter, K., Fell T., Rydenstam, T. (2018) Our voice – NESLA.

Dahlstedt, M. (eds), Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering, 2018, Linköping Studies in Social Work and Welfare, No. 2018:3 ISBN: 9789176853542

Esaisson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wägnerud, L,. (2017). Metodpraktikan –

Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters

Kluwer Sverige AB. 2017.

Eriksson, M. (2003) Socialt kapital; Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap. Umeå universitet Etnocentrism (2019) Nationalencyklopedin https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etnocentrism Hämtad: 2019-04-10 FN Barnkonventionen UNICEF https://unicef.se/barnkonventionen?gclid=CjwKCAiA767jBRBqEiwAGdAOr6l 8Kl88ix4kXueGeYGlXENhZH3d60T0x3ainktm2mJkEOWUkGlC1RoCkqYQ AvD_BwE Hämtad: 2019-03-16

Gijsberts, M., van der Meer ,T., van der Meer J. (2012)‘Hunkering Down’ in Multi-Ethnic Neighbourhoods? The Effects of Ethnic Diversity on Dimensions of Social Cohesion European Sociological Review DOI:10.1093/esr/jcr022

James, A (2011) To Be (Come) or Not to Be (Come): Understanding Children’s Citizenship. Sage publications, INC. United States, Thousand Oakes. Tillgänglig:

https://journals-sagepubcom.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0002716210383642 Konstitutionsutskottets (2016) Kommunala och regionala frågor, Riksdagen

https://data.riksdagen.se/fil/3D386515-3010-4FD2-BD76-2E0461D5FA3E

Larsen, E.G. Levinsen, K, Kjaer. U (2016) Democracy for the youth? The impact of mock elections on voting age attitudes. Department of Political Science, University of Southern Denmark, Odense, Denmark

Tillgänglig:ttps://doi.org/10.1080/17457289.2016.1186031

Polisens nationella operativa avdelning på underrättelseenheten (2017) Utsatta områden – social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Stockholm 2017 https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social- ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf

Hämtad: 2019-03-20

Rehfeld, A. (2011) The child as a democratic citizen. Sage Publications, Thousand Oaks CA. Washington University in St. Louis Tillgänglig: https://journals-sagepub- com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0002716210383656

Rossi, F.M. (2009) Youth Political Participation: Is This the End of Generational Cleavage? European University Institute, Florence. Tillgänglig: https://journals-sagepub- com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0268580909334498

Putnam, R. (2007) E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century Nordic Political Science Association Scandinavian Political Studies, Vol. 30 – No. 2, 2007 ISSN 0080–6757

Putnam, R. (2000) Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community Putnam, R. (1993) Making Democracy Work. Civic Traditons in Modern Italy. Princeton

Univerity Press, New Jersey.

Semenas, V (2014) Ethnic Diversity and Social Capital at the Community Level: Effects and Implications for Policymaker

http://www.inquiriesjournal.com/articles/888/ethnic-diversity-and-social-capital

Tebelius, U., Ericsson, M. (2001), Demokrati som procedur eller engagemang – Unga kvinnors och mäns möjlighet till demokratisk påverkan. Halmstad http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237361/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-05-14

Urban, S (2018) Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Studentlitteratur AB, Lund.

Valmyndigheten, Eskilstuna kommun, 2019

https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/84/index.html Hämtad: 2019-05-14

Winter, S. J., Rosas, L.G., Romero, P.P., Sheats, J.L., Buman, M.P., Baker, C., King, A.C. (2006) Using Citizen to Gather, Analyze, and Disseseminate Information about Neighboorhood Features that Affect Active Living. Stanford University DOI: 10.1007/s10903-015-02-0241-x

BILAGOR

Karta över Eskiltuna. OBS. markerad fyrkant för Fröslunda och Skiftinge.