Det totala värdet av nedskrivningarna uppgår till i genomsnitt 0,35 procent relativt redovisad goodwill bland samtliga observerade bolag. Det finns tidigare studier som visar att omfattningen och förekomsten av goodwillnedskrivningar bland europeiska bolag i allmänhet är lägre i jämförelse med exempelvis USA (André et al., 2016). Ur denna aspekt finns anledning att kritisera studiens väsentlighet. IFRS arbetar emellertid för att harmonisera redovisning på internationell nivå och normgivningen efterliknar i hög grad FASB i USA. Med bakgrund till detta finns ändå argument för att pröva relevansen hos goodwillnedskrivningar även om omfattningen av dessa är mindre och mer sällan förekommande. Av resultaten framgår som väntat att relevans hos goodwillnedskrivningar inte går att finna, vilket ändå visar på att väsentligheten i studien går att styrka. Det bör dock vara enklare att ur statistisk synvinkel påvisa ett ickesamband, än att påvisa ett signifikant samband. Ansatsen i denna uppsats var dock att inget samband skulle gå att finna, vilket resultaten också visade.
En stor skillnad mellan den svenska och den amerikanska redovisningen är styrkan i tillsynen. Kvalitéten på den finansiella redovisningen i ett land beror till stor del på styrkan i ett lands redovisnings- och revisionstillsyn (Ball, Kothari & Robin, 2000). Enligt Ball et al. (2000) är redovisningstillsynen betydligt svagare i kontinentaleuropeiska länder än i anglosaxiska länder. Sverige kan därför ses som ett land med låg grad av tillsyn där det är mindre sannolikt att myndigheter upptäcker avvikande och straffbara överträdelser. Den låga graden av tillsyn ger alltså en större handlingsfrihet åt företagen. Ett lands redovisnings- och revisionstillsyn är även starkt kopplat till värdet av en ekonomisk prestation och incitamenten bakom ett nedskrivningsbeslut. Även goodwillnedskrivningars aktualitet är beroende av styrkan av den nationella redovisningen och graden av tillsyn (Glaum. Landsman & Wyrwa, 2018). Det innebär att nedskrivningarna i högre grad görs i rätt tid i länder med högre grad av tillsyn. Att nedskrivningar av goodwill inte görs i rätt tid och med små belopp kan vara anledningen till att goodwillnedskrivningar inte tillför något till modellen för prognostisering av framtida kassaflöde i vår studie.
Att vi inte kunde påvisa att goodwillnedskrivningar är relevanta innebär inte att det inte finns relevans för goodwillnedskrivningar. Det kan vara så att den analysmodell vi tillämpade inte är lämplig för svenska bolag eller för ett begränsat antal observationer. Det kan också vara med anledning av att modellen inkluderade de bolag som inte gjort nedskrivningar, vilket har en effekt på resultaten.
39
Förslag till vidare forskning
Eftersom goodwillnedskrivningarna, sett till dess statistisk betydelse, var små i dess omfattning och sällan förekommande skulle relevansen istället kunna undersökas med en kvalitativ ansats. Det kan göras genom att undersöka respektive nedskrivning för att identifiera vilken information som framgår av dess noter och vad som utelämnas. Bolag har viss skyldighet att upplysa om motiven bakom ett nedskrivningsbeslut, vilket emellertid yttrar sig på olika sätt i noterna. Av denna anledning kan dess informativa relevans med fördel studeras då utmaningar finns i att undersöka relevansen i kvantitativa mått.
Det finns även andra faktorer som vi påstår har påverkan bakom incitamenten till ett nedskrivningsbeslut. Tillsynen bör vara en viktig faktor eftersom tillsynsorganen har befogenheter att dela ut sanktioner som kan påverka bolagens resultat. En studie som inkorporerar variabler relaterade till tillsyn hade med fördel kunnat stärka resultaten ur denna aspekt.
Referenslista
Abughazaleh, N., Al-Hares, O., & Roberts, C. (2011). Accounting Discretion in Goodwill Impairments: UK Evidence. Journal of International Financial Management & Accounting, 22(3), 165-204.
André, P., Filip, A., & Paugam, L. (2016). Examining the Patterns of Goodwill Impairments in Europe and the US. Accounting in Europe, 13(3), 329-352.
Avallone, F., & Quagli, A. (2015). Insight into the variables used to manage the goodwill impairment test under IAS 36. Advances in Accounting, Incorporating Advances in International Accounting, 31(1), 107-114.
Azar, N., Zakaria, Z., & Sulaiman, N. A. (2019). The Quality of Accounting Information: Relevance or Value-Relevance?. Asian Journal of Accounting Perspectives, 12(1), 1-21.
Baboukardos, D., & Rimmel, G. (2014). Goodwill under IFRS: Relevance and disclosures in an unfavorable environment. Accounting Forum, 38(1), 1-17.
Ball, R., Kothari, S., & Robin, A. (2000). The effect of international institutional factors on properties of accounting earnings. Journal of Accounting and Economics, 29(1), 1-51.
Barth, M.,(2015). Financial Accounting Research, Practice, and Financial Accountability. Abacus, 51(4), 499-510.
Barth, M., Beaver, W. H., & Landsman, W. R. (2001a). The relevance of the value relevance literature for financial accounting standard setting: another view.Journal of Accounting and Economics, 31(1), 77-104.
Barth, M., Cram, D., & Nelson, K. (2001b). Accruals and the prediction of future cash flows. Accounting
Review, 76(1), 27-58.
Betancourt, L., & Irving, J. H. (2019 november). The challenge of Accounting for Goodwill. The CPA
Journal. Hämtad från:
https://www.cpajournal.com/2019/11/27/the-challenge-of-accounting-for-goodwill/
Bloom, M. (2009). Accounting for Goodwill. Abacus, 45(3), 379–389.
Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare Faktabok (3., [uppdaterade och omarbetad] uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Bostwick, E., Krieger, K., & Lambert, S. (2016). Relevance of Goodwill Impairments to Cash Flow Prediction and Forecasting. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 31(3), 339-364.
Carlsson, J., & Sandell, Niklas. (2018). Koncernredovisning (Upplaga 3.. ed.). Stockholm: Liber.
Caruso, G. D., Ferrari, E. R. & Pisano, V. (2016) Earnings Management and Goodwill Impairment.
Choi, W., Kwon, S., & Lobo, G. (2000). Market Valuation of Intangible Assets. Journal of Business
Research, 49(1), 35-45.
Dechow, P., & Dichev, I. (2002). “The Quality of Accruals and Earnings: The Role of Accrual Estimation Errors”. The Accounting Review 77(1), s. 35-59.
Dechow, P., Kothari, S., & L. Watts, R. (1998). “The relation between earnings and cash flows”. Journal
of Accounting and Economics, 25(2), s. 133-168.
Deegan, C., & Unerman, C. (2011). Financial Accounting Theory. (2 ed.) Maidenhead: McGraw-Hill, Inc.
Djurfeldt, G., Larsson, R, & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder (Tredje upplagan. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Gauffin, B, & Nilsson, S. A. (2019, 15 februari). Rörelseförvärv enligt IFRS 3, trettonde året.
Tidningen Balans. Hämtad från:
https://www.tidningenbalans.se/fordjupning/rorelseforvarv-enligt-ifrs-3-trettonde-aret-spanningen-stiger-iasb-overvager-forandringar/
Giuliani, M., & Brännström, D. (2011). Defining goodwill: A practice perspective. Journal of Financial
Reporting and Accounting, 9(2), 161-175.
Glaum, M., Landsman, W., & Wyrwa, S. (2018). Goodwill Impairment: The Effects of Public Enforcement and Monitoring by Institutional Investors. The Accounting Review, 93(6), 149-180.
Hamberg, M., & Beisland, L. (2014). Changes in the value relevance of goodwill accounting following the adoption of IFRS 3. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 23(2), 59-73.
Healy, P., & Wahlen, J. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting Horizons, 13(4), 365-383.
Henning, S., Lewis, B., & Shaw, W. (2000). Valuation of the Components of Purchased Goodwill. Journal
of Accounting Research, 38(2), 375-386.
Hsieh, T. (2011). Do the results of information transparency reflect firms' accounting quality? African
Journal Of Business Management, 5(26), 10545-10549.
International Accounting Standards Board. (2018). Conceptual Framework for Financial Reporting. London: IASB.
International Accounting Standard (IAS) 36 Nedskrivningar. Hämtad från FAR Online: https://www.faronline.se/dokument/i/ias0036/?q=ias%2036
International Financial Accounting Standard (IFRS) 3 Rörelseförvärv. Hämtad från FAR Online: https://www.faronline.se/dokument/i/ifrs0003/
Jarva, H. (2009). Do Firms Manage Fair Value Estimates? An Examination of SFAS 142 Goodwill Impairments. Journal of Business Finance & Accounting, 36(9‐10), 1059-1086.
Johnson, L. T., & Petrone, K. R. (1998). Is goodwill an asset? Accounting Horizons, 12(3), 293-303. Lee, C. (2011). The effect of SFAS 142 on the ability of goodwill to predict future cash flows. Journal of
Accounting and Public Policy, 30(3), 236-255.
Li, Z., Shroff, P., Venkataraman, K., & Zhang, R. (2011). Causes and consequences of goodwill impairment losses. Review of Accounting Studies, 16(4), 745-778.
Lind, D. A., Marchal, W. G., & Wathen, S. A. (2015). Statistical techniques in business & economics (16 ed). New York, NY: McGraw-Hill/Irwin.
Marton, J. (2019, 23 september). Tidningen Balans. Blir nedskrivning av tillgångar allt för subjektivt? Hämtad från: https://www.tidningenbalans.se/kronika/blir-nedskrivning-av-tillgangar-allt-for-subjektivt/
Marton, J., Pettersson, A. K, & Lundqvist, P. (2018). IFRS i teori & praktik (5 ed.). Stockholm: Sanoma utbildning.
Nobes, C., & Stadler, C. (2014). The qualitative characteristics of financial information, and managers' accounting decisions: Evidence from IFRS policy changes†. Accounting and Business Research:
Conceptual Framework for Financial Reporting, 45(5), 572-601.
Olante, M. (2013). Overpaid acquisitions and goodwill impairment losses - Evidence from the US.
Advances in Accounting, Incorporating Advances in International Accounting, 29(2), 243-254.
Ramanna, K., & Watts, R. (2012). Evidence on the use of unverifiable estimates in required goodwill impairment. Review of Accounting Studies, 17(4), 749-780.
Schatt, A., Doukakis, L., Bessieux-Ollier, C., & Walliser, E. (2016). Do Goodwill Impairments by European Firms Provide Useful Information to Investors? Accounting in Europe, 13(3), 307-327.
Wen, H., & Moehrle, S. (2016). Accounting for goodwill: An academic literature review and analysis to inform the debate. Research in Accounting Regulation, 28(1), 11-21.
Wines, G., Dagwell, R., & Windsor, C. (2007). Implications of the IFRS goodwill accounting treatment.
Managerial Auditing Journal, 22(9), 862–880.
Xu, W., Anandarajan, A., & Curatola, A. (2011). The value relevance of goodwill impairment. Research