Resultatet visar att det finns diskursiva beröringspunkter mellan intern och extern säkerhetsdiskurs och att en möjlig tolkning är att EU:s säkerhetsdiskurs nu domineras av intern-extern säkerhet. Med utgångspunkt i det och i Eriksson och Rhinards (2009) definition av internt-externt säkerhetsnexus är det således möjligt att argumentera för att intern och extern säkerhet kan förstås som sammanflätat på diskursiv nivå. En sammanflätning kan dock enligt Eriksson och Rhinard (2009) inte bara antas, istället bör kritiska beröringspunkter empiriskt undersökas. Det är således svårt att konstatera att två diskurser sammanflätats och studiens resultat ska snarare betraktas som en analys av hur och på vilket sätt det är möjligt att tolka och identifiera tecken på sammanflätning – vilket också relaterar till frågeställningens konstruktion. Detsamma gäller hur sammanflätningen kan förstås som en del av EU:s identitetskonstruktion. Resultatet visar en analys av hur kopplingen mellan sammanflätningen och identitetskonstruktion är möjlig att förstå utifrån att tecken som utgör diskursiva
beröringspunkter mellan intern och extern säkerhet, vilka leder till sammanflätning, konstrueras till att bli problem och lösningar i EU:s säkerhetsdiskurs och att det, i politiska diskurser om problem orsak och lösning, synliggörs identitetskonstruktioner.
Givet att diskurser begränsar och möjliggör handlingar är det möjligt att sammanflätningen mellan den interna och den externa säkerhetsdiskursen, kan få en mängd implikationer i praktiken (Bergström och Boréus 2012: 354). GSFP-insatser i gränslandet är ett exempel på detta och en kritisk diskussion kring detta fenomen är således intressant. För att återknyta till Bigos (2000; 2001) kritiska resonemang om intern-extern sammanflätning, kan det tolkas som att gränsen mellan insidan och utsidan har suddats ut. Detta kan leda till att förståelsen för vad som ska innefatta ”säkerhet” appliceras på en global nivå och att säkerheten inte längre har någon gräns. Vad händer om säkerhetsdiskursen inom EU gradvis fortsätter att förändras till allt blir en säkerhetsfråga och ingen distinktion mellan externa och interna hotbilder och civila och militära användningsområden längre görs? Att EU utför en militär GSFP-operation för att hantera en migrationsfråga kan också återknytas till Bigos (2001) resonemang om att sammanflätningen mellan intern och extern säkerhet har tre beröringspunkter som utgörs av gränser, ordningen och identitet. Att alla säkerhetsfrågor, oavsett om de är interna eller externa, är sammanflätade och hotar säkerheten kan möjligtvis komma att innebära att dessa frågor måste lösas med EU:s allomfattande strategi, vilket skulle kunna innebära konsekvenser för ”friheten”. Detta kan således återknytas till relationen mellan säkerhet och frihet och paradoxen om att EU försöker skydda EU-medborgarnas frihet genom att garantera deras säkerhet - när arbetet med att garantera säkerheten inskränker friheter. Framförallt kan ”andras friheter” utanför unionen vara i fara, men också EU-medborgarnas eftersom fler medel legitimeras och allt fler frågor kräver säkerhetsåtgärder. Om EUNAVFOR MED kan förstås som en insats som EU var ”tvungen” att utföra givet den nya intern-externa säkerhetsdiskursen och omgivningsfaktorernas påverkan, är det möjligt att hävda att sammanflätningen leder till militarisering och utökad användning av militära medel - Något som kan få stora konsekvenser i praktiken.
En annan aspekt som utgör en relevant diskussion, baserat på studiens resultat, relaterar till EU som organisation. Givet att de två säkerhetsdomänerna tidigare varit tydligt åtskilda är det möjligt att sammanflätningen leder till implikationer även inom EU:s egen organisation. Vad händer när det inte finns någon diskursiv skillnad mellan de frågor som GUSP/GSFP och JHA
hanterar? Kompetensstrider mellan interna och externa säkerhetsaktörer? Och hur förändrar det synen på EU och EU:s aktörsskap?
7. Slutsats
De frågeställningar som studien ämnade besvara var på vilket sätt det skett en sammanflätning mellan intern och extern säkerhet på diskursiv nivå inom GSFP från 2003 till 2016 och hur sammanflätningen kan förstås som en del av EU:s identitetskonstruktion. Valet att undersöka sammanflätningen på diskursiv nivå inom EU:s säkerhetsdiskurs (inom GSFP) baseras på att sammanflätningen mellan intern och extern säkerhet har riktats stor uppmärksamhet inom forskningen och att det saknades studier som empiriskt undersöker hur internt-externt säkerhetsnexus kan förstås. EU har tidigare karaktäriserat en tydlig åtskillnad mellan de två domänerna och därför ansågs valet av EU som analysenhet särskilt motiverat. Studiens frågeställningar också av att det fanns en möjlig lucka att fylla - genom att belysa på vilket sätt det skett en sammanflätning på diskursiv nivå samt av att söka förstå sammanflätningen ur poststrukturalistiskt identitetsperspektiv. Vidare var det tydligt att det ”nya nexus” som vuxit fram i teorin hade många möjliga implikationer och att dessa öppnar för många intressanta och relevanta studier.
Med utgångspunkt i frågeställningarna presenterade ovan visar studiens resultat att det finns indikatorer på att det skett en sammanflätning mellan diskursen om intern säkerhet och diskursen om extern säkerhet. Resultatet visar att det sker en diskursiv sammanflätning genom att det konstrueras diskursiva beröringspunkter mellan interna och externa hotkontextualiseringar och civila och militära dimensioner, i form av olika flytande signifikanter och element. Beröringspunkterna konstrueras av tecken som gör att de kan förstås utgöra både problemen och lösningarna i säkerhetsdiskursen. I materialet som utkommit efter artikulerandet av internt-extern säkerhetsnexus (2015), syns en diskursiv förändring och en ny dominerande diskurs som består av intern-extern säkerhet. En poststrukturalistisk diskursanalys applicerades för att undersöka hur sammanflätningen på diskursiv nivå kan förstås utifrån identitetsperspektiv och som en del av EU:s identitetskonstruktion. Resultatet visar hur kopplingen mellan identitetskonstruktion och den sammanflätade diskursen kan förstås utifrån problem, orsak och lösning. Detta då de beröringspunkter som kan identifieras mellan intern och extern säkerhet konstrueras till att bli
först problem och sedan också lösningar. Sammanflätningen (lösningen) i den säkerhetspolitiska diskursen blir ett sätt för EU att reproducera och upprätthålla stabiliteten i sin identitet. När EU som aktör blir ifrågasatt och strakt pressad måste EU vinna legitimitet utifrån. Resultatet visar att för EU att vara ”den globala säkerhetsförsörjaren” som verkar i ett internt-externt säkerhetsnexus kan vara ett sätt att agera enligt ”Logic of approprietness”. Syftet var att undersöka den diskursiva sammanflätningen mellan intern och extern säkerhet inom GSFP och hur sammanflätningen kan förstås som en del av EU:s identitetskonstruktion. Genom analysen som baserades på det konstruerade analysramverket presenterat i avsnitt 3.1.2 visar studien hur diskursiva beröringspunkter kan indikera diskursiv sammanflätning och hur den är möjlig att förstå som en del av EU:s identitetskonstruktion. Studien kan således ses stödja forskningen om hur de gränsöverskridande hotens komplexa natur flätar samman intern och extern säkerhet. Studien relaterar också till Eriksson och Rhinards (2009) forskning om intern-extern säkerhetsnexus och bidrar med ett ramverk konstruerat efter poststrukturalistiskt identitetsperspektiv och för att kritiskt undersöka sammanflätning. Avslutningsvis kan studien också, genom en kritisk diskussion med utgångspunkt i Bigo (2000; 2001), relatera till resonemanget om säkerhetens förlorade gräns och den omdebatterade relationen mellan frihet och säkerhet.
7.1 Vidare forskning
I arbetet med att undersöka studiens frågeställningar konstruerades ett analytiskt ramverk för att studera sammanflätningen mellan intern och extern säkerhetsdiskurs inom EU:s GSFP och hur sammanflätningen kan förstås relatera till EU:s identitetskonstruktion. Som framgår i avsnitt 3 är ramverket inte anpassat efter EU som enskilt fall eller aktör. Därför vore det relevant för vidare forskning att utveckla ramverket och eventuellt applicera samma ramverk på andra säkerhetsdiskurser både inom EU och på andra analysenheter. Vidare forskning skulle således på EU-nivå exempelvis kunna behandla om det finns tecken på sammanflätning inom EU:s interna säkerhetsdiskurs. På nationell nivå kan det vara relevant att studera hur diskursen inom interna säkerhetsaktörers domäner sammanflätas med externa säkerhetsaktörers domäner.
Studien öppnar också för vidare forskning om de implikationer som sammanflätningen potentiellt kan leda till. Att undersöka hur sammanflätningen i praktiken påverkar samarbetet
mellan interna och externa säkerhetsarkörer inom EU skulle därför vara en relevant och intressant fortsättning på denna studie.
8. Referenslista
8.1 Tryckt material
Alain, M. (2001). Transnational Police Cooperation in Europe and in North America:
Revisiting the Traditional Border Between Internal and External Security Matters, European Journal of Crime, Criminal Law and Criminal Justice 9, ss. 113–29.
Bergström, G & Boréus, K. (red.) (2012). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur. Bigo, D. (2001). The Möbius Ribbon of Internal and External Security(ies). In Albert, M., Jacobson, D. & Lapid, Y. (red.) Identities, Borders, Orders: Rethink- ing International Bigo, D. (2000). When Two Become One: Internal and external securitisations in Europe. I Kelstrup, M. and Williams, M. International relations theory and the politics of European integration. London: Routledge. ss. 320-350.
Boin, A., Ekengren, M. & Rhinard, M. (2014). Transboundary Crisis Governance. I J. Sperling. (red.) Handbook of Governance and Security. Cheltenham: Edward Elgar. ss 307- 321.
Boin, A., Ekengren, M. & Rhinard, M. (2013). The European Union as crisis manager: Patterns and Prospects. Cambridge: Cambridge University Press.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. Carta, C. & Morin, J. (2014). EU foreign policy through the lens of discourse analysis. Surrey: Ashgate Publishing Limited.
Duke, S. & Ojanen, H. (2006). Bridging Internal and External Security: Lessons from the European Security and Defence Policy. Journal of European Integration, 28(5), ss. 477-494. Ekengren, M. (2006). The interface of external and internal security in the EU and in Nordic policies. I Bailes, A., Herolf, G. & Sundelius, B. (red.) The Nordic countries and the
Eriksson, J. & Rhinard, M. (2009). The Internal--External Security Nexus: Notes on an Emerging Research Agenda. Cooperation and Conflict, 44(3), ss. 243-267.
Ginsberg, R.H. (2001). The European Union in International Politics: Baptism by Fire. Lanham/Boulder/New York/Oxford: Rowman & Littlefield.
Hansen, L. (2006). Security as practice. New York: Routledge.
Huysmans, J. (2004). Minding Exceptions: The Politics of Insecurity and Liberal Democracy. Contemporary Political Theory, 3(3), ss. 321-341.
Keukeleire, S. & MacNaughtan, J. (2014). The foreign policy of the European Union. 2. Uppl,. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Kutter, A. (2014). (De-)Constructing the EU as a Civilising Power: CFSP/CSDP and the constitutional Debate in Poland and France. I Carta, C. & Morin, J. (red.) EU foreign policy through the lens of discourse analysis. Surrey: Ashgate Publishing Limited. ss.151-187. Kurowska, X. & Breuer, F. (2012). Explaining the EU's Common Security and Defence Policy. Houndmills, Basingstoke Hampshire: Palgrave Macmillan.
Larsen, H. (2004). Discourse analysis in the study of European foreign policy. I H., Tonra, B. & Christiansen, T. (red.) Rethinking European Union foreign policy. Manchester: Manchester University Press. ss. 62-81.
Lutterbeck, D. (2005). Blurring the Dividing Line: The Convergence of Internal and External Security in Western Europe. European Security, 14(2), ss. 231-253.
Mearsheimer, J. J. (2003) The Tragedy of Great Power Conflicts. New York: W. W. Norton. Mounier, G. (2007). European Police Missions: From security sector reform to externalization of internal security beyond the borders. HUMSEC 1(1), ss. 47-64.
Rees, W. (2008). Inside Out: the External Face of EU Internal Security Policy. Journal of European Integration, 30(1), ss. 97-111.
Shepherd, A. (2016). CSDP and the internal-external security nexus. I Mawdsley, J. & Petrov, P. (red.) The EU, Strategy and Security Policy. New York: Routledge Studies in European Security and Strategy. ss.87-101.
Van Munster, R. (2004). The War on Terrorism: When the Exception Becomes the Rule. International Journal for the Semiotics of Law Revue internationale de Sémiotique juridique, 17(2), ss.141-153.
Weiss, M. & Dalferth, S. (2009). Security Re-Divided: The Distinctiveness of Policy-Making in ESDP and JHA. Cooperation and Conflict, 44(3), ss. 268-287.
Weiss, T. (2011). The blurring border between the police and the military: A debate without foundations. Cooperation and Conflict, 46(3), ss. 396-405.
Williams, M. & Neumann, B. (2000). From alliance to security community: NATO, Russia and the power of identity. Millennium: Journal of International Studies, 29 (2). ss. 603-624. Wreder, M. (2007). Ovanliga analyser av vanliga material: Vad diskursteorin kan göra med enkäter. I Börjesson, M. and Palmblad, E. (red.) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. ss. 29-51.
8.2 Empiriskt material
Ashton, C .(2013). Statement by EU High Representative Catherine Ashton on her Final Report on the CSDP. https://eeas.europa.eu/statements/docs/2013/131015_01_en.pdf [2016- 12-14]
Europeiska rådet. (2016). A Global Strategy for the European Union’s Foreign and Security Policy. https://eeas.europa.eu/top_stories/pdf/eugs_review_web.pdf [2016-12-11]
Europeiska rådet. (2003). A Secure Europe in a Better World: European Security Strategy, https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/78367.pdf [2016-11-05]
Europeiska rådet. (2013). Final Report by the High Representative/Head of the EDA on the Common Security and Defence Policy.
https://eeas.europa.eu/statements/docs/2013/131015_02_en.pdf [2016-12-05]
Europeiska rådet. (2008). Report on the Implementation of the European Security Strategy: Providing Security in a Changing World.
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/reports/104630.pdf [2016-11-07]
Mogherini, F. (2015a). I Rehrl, J & Gume, G. Handbook on CSDP Missons and Operations. Wien: Federal Ministry of Defence and Sports of the Republic of Austria.
https://eeas.europa.eu/csdp/structures-instruments-agencies/european-security-defence-
college/pdf/handbook/final_-_handbook_on_csdp_missions_and_operations.pdf [2016-11-25]
Mogherini, F. (2015b). Speech of the HR/VP Federica Mogherini -The EU Internal-External Security Nexus: Terrorism as an example of the necessary link between different dimensions of action. https://europa.eu/globalstrategy/en/speech-hrvp-mogherini-eu-internal-external- security-nexus-terrorism-example-necessary-link-between [2016-11-26].
Mogherini, F. (2015c). Statement by High Representative/Vice-President Federica Mogherini on the Council decision to launch the naval operation EUNAVFOR Med.
https://eeas.europa.eu/topics/nuclear-safety/6343/statement-by-high-representativevice- president-federica-mogherini-on-the-council-decision-to-launch-the-naval-operation- eunavfor-med_en [2016-12-05]
Solana, J. (2003). Remarks by Javier Solana, EU High Representative for the Common Foreign and Security Policy at the opening ceremony of the EU Police Mission in Bosnia and Herzegovina (EUPM). http://www.cvce.eu/content/publication/2003/2/19/ae5fa0c4-5203- 4a56-879e-92b1cd9d306a/publishable_en.pdf [2016-12-03]
Rådets beslut (CFSP) 2015/972 den 22 juni 2015 Launching the European Union military operation in the southern Central Mediterranean (EUNAVFOR MED Operation SOPHIA).
8.3 Elektroniskt material
Bilcík, V. (2016). After the Global Security Strategy: Consulting the Experts. EU Institute for Security Studies. http://www.iss.europa.eu/uploads/media/After_Global_Strategy_online.pdf. [2016-12-13]
European External Action Service. (2016). EEAS homepage.
https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters-homepage_en [2016-11-12] European Institute for Security Studies. (2016). About Us – EUISS.
http://www.iss.europa.eu/about-us/ [2016-11-05].
Fiott, D. (2016). EU Defence Research in Development. EU Institute for Security Studies. http://www.iss.europa.eu/uploads/media/Alert_43_Defence_research.pdf [2016-12-13] Immigration. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/immigration [2016-12-15]
Missiroli, A .(2015). An Eu Global Strategy: Background, process, reference. EU Institute for Security Studies.
http://www.iss.europa.eu/uploads/media/Towards_an_EU_Global_Strategy.pdf [2016-12-13] Parkes, R. (2016). People on the Move: The new Global (Dis)order. EU Institute for Security Studies.http://www.iss.europa.eu/uploads/media/Chaillot_Paper_138.pdf [2016-12-13] Tardy. T. (2015a). CSDP in Action: What Contribution to International Security. EU Institute for Security Studies.
Tardy, T. (2015b). Operation Sophia: Tackling the Redugee Crisis with Military Means. EU Institute for Security Studies.
http://www.iss.europa.eu/uploads/media/Brief_30_Operation_Sophia.pdf [2016- 12-04]. Trauner, F. (2011). The Internal-External Security Nexus: More Coherence Under Lisbon? SSRN Electronic Journal, (89), ss.5-38. [2016- 12-04].