Diskussion

Diskussionen kommer att vara ett redskap för att belysa min empiri i relation till tidigare forskning. Detta för att kunna dra eventuella slutsatser om den inverkan Lindgrens litteratur kan ha på elever som lever i dagens samhälle. Diskussionen kommer belysa hur ett

litteraturdidaktiskt arbete i skolan skulle kunna utnyttja litteratur likt den som jag använt i min undersökning.

Den historiska aspekt som jag haft under arbetet av den här uppsatsen är av yttersta vikt för att dels ge rättvisa åt Astrid Lindgren och dels också för att utan den hade kanske inte skillnader mellan böckerna och nutiden uppmärksammats. De könsnormer som skildras i böckerna är ibland förlegade och det är just därför som det är viktigt att de jämförs med de könsnormer som finns idag och de könsnormer som vi än strävar efter.

6.1 Berättarrollens inverkan

Det är av yttersta vikt att presentera skillnaderna i berättarrollen och berättartekniken som något essentiellt för analysen. Vem som berättar historien menar jag har en klar inverkan på hur människorna i deras omgivning presenteras och gestaltas. Hur hade Bullerbybarnen målats upp om det istället vore Lasse eller Olle som berättat historien? Hur hade Kalle och Anders gestaltats om Eva-Lotta varit berättaren? Frågor som dessa är svåra att besvara men bör ändock lyftas fram.

Lisa har en stark personlighet med många åsikter som främst handlar om hennes äldre bröder och specifikt om Lasse. De biologiska könsskillnaderna och det sociala genusskapandet gör sig påminda när Lisa ska berätta om barnens alla upptåg. Lasses dominanta sida går inte att ta miste på, men var tar fakta vid och när slutar Lisas personliga åsikter att spela roll? Självklart står Lindgren som ansvarig för all den text och skrift som böckerna innefattar men det kan ändå vara viktigt att poängtera skillnaden i barnens dialoger och olika miljö- och

personbeskrivningar. Barnens åsikter om varandra, som på ett eller annat sätt framkommer vid lekar eller i dialoger, kan förklaras som just åsikter och inte ett fast stereotypiskt mönster. Att Lisa tycker pojkar är slarviga, bråkiga och att de inte kan hålla hemligheter är inget som

31

egentligen bevisar hur pojkar är. Likt det Connell (2009) uttrycker om hur barn vet vad som förväntas av dem i genussammanhang och hur ett riktigt normbeteende uppmuntras medan normbrytande mönster inte uppskattas kan Lisa och barnen i Bullerbyn falla in i mönster som de vet passar efter deras kön. Jag menar att Lisas åsikter anpassar sig efter de könsnormer som hon vet passar sig. Pojkar mot flickor är vanligt förekommande och i Bullerbyn är detta inget undantag. På grund av detta menar jag att historien hade haft skillnader om Lisa inte varit berättare. Om istället Lasse och Olle berättat historien hade deras åsikter varit dominerande. Att Lasse och Olle skulle ha beskrivit sig själva som bråkiga, slarviga och dominanta är inte rimligt utan istället skulle beskrivningar av flickorna på det sätt som de ansett riktigt

förekommit. Med tanke på att Lindgren själv beskrivit sin barndom på Näs som en jämställd lekplats där ingen skillnad gjordes på flickor och pojkar kan det tyckas konstigt att det i Bullerbyn finns sådana tydliga skillnader. Mer likvärdig med Lindgrens egen

barndomsbeskrivning är historien om Kalle och hans vänner. Även om barnen här leker tillsammans utan att påverkas av kön sticker Eva-Lotta ut från gruppen. Att Anders och Kalle målar upp Eva-Lotta som en normbrytande flicka är för att hon enligt deras mening inte beter sig som flickor bör göra. Det kan ses som en direkt koppling till vad samhället för tiden anser normalt och vad som egentligen bryter könsmönstret.

I en klassrumssituation är det viktigt att ta upp sådana aspekter och belysa dessa ytterligare i en diskussion. Det är betydelsefullt att diskutera effekten av historien utifrån olika synvinklar. Till exempel det faktum att Lisa även råkar vara lillasyster kan såklart också ha en effekt på hur hon gestaltar de andra pojkarna. Klassrumsdiskussionen kan formas efter frågor som berör vad som är okej att uttrycka och vad som inte är okej. Att Lasse säger att flickorna inte får vara delaktiga i pojkarnas hemliga språk för att de inte skulle förstå är en direkt nervärdering av flickornas intellekt och egenskaper och tvärtom när Lisa markerar att pojkar visst inte kan ha några hemligheter. Sådana kommentarar menar jag att är viktigt att ta upp i en

klassrumsdiskussion. Det är en slags diskriminering baserat på personens kön. Hjörne (2012) hävdar bestämt att ingen kategorisering är bra och att människor ska bemötas efter sin

personlighet och som en egen individ snarare än utifrån en viss kategorisering. Diskussioner om det vid något tillfälle är okej att markera skillnader hos flickor och pojkar samt om det någon gång är okej att skilja dem åt i olika kategoriseringar tror jag bidrar till ett mer jämställt klassrumsklimat. Detta på grund av den förhoppningsvis ökade förståelse som eleverna får för det motsatta könet.

32 6.2 Vuxnas könsmönster

Som Connell (2009) påpekar föds barn inte in i olika genus och kön utan hamnar där med hjälp av intryck från vuxenvärlden. Bullerbybarnens lekar, främst flickornas, som är en direkt avspegling av vuxenvärlden kan ha med detta att göra. Att Lisa inte vet vad hon ska blir när hon blir stor kan också vara en effekt av detta. Flickorna formas utefter den samhällsnorm som finns och de vet vad livet förväntar sig av dem. Eftersom föräldrarna är med i en ytterst liten del av historien är det svårt att säga vilka genusuppfattning som de lever efter och det är under korta sekvenser som genusskillnader kan uppmärksammas. En tydlig markering som Lisas mamma gör är att ifrågasätta om småflickor verkligen ska sova på höskullar samt att Lisa måste, som en duktig flicka, städa och hålla ordning på sitt rum. Sådana kommentarer visar ändock på typiska genusskillnader och kan i så fall vara en bidragande faktor till varför Lisa så noggrant måste särskilja på manligt och kvinnligt.

I Barnen på Bråkmakargatan har föräldrarna en typisk indelning av hushållets sysslor. Fadern arbetar medan modern stannar hemma med barn och hushåll. Detta är en tydlig könsrelaterad skillnad som länge har varit en norm men som sakta förändras. Davies (2003) skriver om de stereotyper som länge format vårt samhälle och vikten av att bryta dem. Även om sekvensen där skillnaderna mellan Lottas föräldrar påvisas är kort är detta ytterligare en viktig diskussion för klassrummet. Här menar jag att det finns tillfälle att diskutera med elever om deras

hemmasituation. Vem arbetar, mamma, pappa eller båda? När (om) elever får ett syskon, vem av föräldrarna stannar hemma hos barnet? Det här är inte bara viktigt för att skapa en

förståelse för att familjelivet ser olika ut för alla utan även för att påpeka att det finns olika normaliteter. Att mamma arbetar och att pappa inte gör det ska inte upplevas som någonting negativt eller normbrytande utan som ett vardagligt och normalt tillvägagångssätt.

En påtaglig faktor som jag funnit i min analys är de personbeskrivningar som de små birollerna får. Även om de inte påverkar historien eller tar särskilt stor plats kan ändå vissa likheter fastställas. De gulliga, omhändertagande tanterna är lika många som de odrägliga, otrevliga männen. Jag vill påstå att denna gestaltning är långt ifrån en sanning i dagens samhälle. Män och kvinnor kan vara alkoholister såväl som att både män och kvinnor kan vara omhändertagande och snälla. Karlsson (2007) skriver att elever enbart från skolan kan få den förståelse som skolan lär ut och som skolan representerar och att det är lärarens ansvar att vara påläst och medveten om hur samhället ser ut. Detta innebär att det ligger ett ansvar hos läraren att tydliggöra detta för eleverna. Min roll som lärare är viktig och jag får inte vara rädd att diskutera även svåra frågor med eleverna. Jag behöver arbeta fram ett accepterande

33

klassrumsklimat där alla åsikter och känslor är välkomna. Det går inte att förlita sig på att eleverna får goda värderingar med sig hemifrån och därför ligger det något i det Karlsson skriver. Att skolan står för en god värdegrund är därför av yttersta vikt.

6.3 Normbrytande karaktärer

Eva-Lottas normbrytande beteende anser jag vara högst användbart i en klassrumsdiskussion. Som Lahelma & Öhrn (2011) poängterar är det viktigt att tydliggöra för elever att könsroller inte är fasta, att kön- och genusnormer kan brytas och överskridas. Detta är ett resonemang som även jag står bakom. Att barn ska få vara barn är det främsta och viktigaste. Tanken att elever är individer och ska behandlas utifrån detta och inte på grund av vilket kön de tillhör är en självklarhet. Tanken kan vara komplex men det är viktigt att försöka eftersträva ett sådant synsätt. Att födas in i ett kön är en sak men att sedan utifrån sin personlighet, egenskaper och samhället skapa ett genus, en tillhörighet oberoende av sitt biologiska kön, är något annat och det är mitt ansvar som pedagog (i enighet med skollag och läroplan) att stötta eleverna i detta. Eva-Lottas personlighet kan under en klassrumsdiskussion hjälpa till att lyfta frågor om hur vi egentligen bör vara. Vad förväntar sig samhället av oss och när tänjer vi på gränserna? Det är viktigt att resonera kring hur stereotyperna egentligen bestämmer hur vi ska vara snarare än vilka vi verkligen är. Även om Eva-Lotta klär sig i flickkläder, gillar juveler och svimmar av utmattning är hon samtidigt lika tuff, snabb och modig som en kille. Sådana beskrivningar anser jag är viktiga att bryta ner och ifrågasätta. Vad är ”modig som en kille”? Vad har Eva- Lottas klädsel för inverkan på hennes personlighet? Kan vi tycka om juveler och vara tuffa samtidigt? Att visa elever hur det normala kan problematiseras och ifrågasättas vill jag påstå bidrar till ytterligare förståelse för de olika könens skillnader såväl som likheter samt till ökad förståelse för ett reviderat och nyare synsätt angående kön.

6.4 Avslutningsvis

Det står tydligt i både skollag och läroplan att skolan ska främja jämställdhet mellan könen och att alla traditionella könsroller ska ignoreras och inte överföras på eleverna. Att läsa skönlitterära verk från olika tider ingår i skolans krav och med detta kommer ett ökat ansvar hos pedagoger att tydliggöra för de skillnader som kan finnas mellan litteraturen beroende på när den är skriven. Att studera böcker ökar förståelsen för de könsstereotyper som elever tar del av som inte pedagoger, anhöriga eller andra vuxna i barnens närvaro bidrar till. Böcker kommer alltid att vara en historisk återspegling av hur samhället såg ut när boken skrevs. Världen runt omkring ändras och moderniseras medan böckernas ord och mening finns kvar.

34

Vid läsning av dessa tre verk borde det tas i beaktande att könsrollerna är av historisk karaktär där dagens samhälle och vårt moderna tänkande har nya normer och aspekter att ta hänsyn till. Många detaljer i böckerna har stor möjlighet att skapa bra klassrumsdiskussioner där olikheter kan ligga som fokus för att sedan utvecklas till frågor om mänskliga rättigheter och livsstil. Det är av yttersta vikt att betona och förtydliga att könsrollerna i dessa böcker handlar om en annan tid samtidigt som de även har många likheter med idag. Att poängtera att vi har

utvecklat synen på könsstereotypiska hemmasituationer och sysslor för att idag acceptera fler normbrytande beteenden har relevans för ytterligare diskussioner och ökad förståelse. Vidare finner jag det även viktigt att belysa att hemmasituationer som ej är avvikande utan förhåller sig enligt de traditionella könsnormerna inte ska ses som något dåligt och inte heller bör elever som tycker om att tillhöra sitt bilogiska kön få sin åsikt ifrågasatt. Om en elev inte är normbrytande eller avvikande betyder det inte att vara sämre. Det ska vara accepterat att vara typiskt tjejig och typiskt killig (vad det än innebär) likaväl som att inte vara det. Vad som är viktigt är att förstå människors olikheter oavsett olikheter som att elever med två mammor, en arbetande pappa och en mammaledig mamma är lika okej. Att vara tjej och spela fotboll och att vara pojke att spela fotboll är lika okej. Som lärare har vi ett stort värdegrundsansvar där ingen diskriminering får förekomma på några villkor och detta gäller såklart även genus- och könsfrågor.

Slutligen känns det rimligt att poängtera att detta enbart är en studie av tre litterära verk skrivna av Astrid Lindgren och studien kan inte ses som en övergripande analys av hennes författarskap. Min metod har varit att ingående läsa dessa tre verk för att studera hur dessa kan användas i skolans litteraturdidaktiska arbete, men självklart kan metoden också ses som ett medel att även se till användingen av liknande böcker i undervisningen.

7. Sammanfattning

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens Alla vi barn i Bullerbyn, Barnen på

Bråkmakargatan och Mästerdetektiven Blomkvist. Syftet är att studera dessa böcker utifrån ett

genusperspektiv för att sedan se på vilket sätt dessa litterära verk kan användas vid ett litteraturdidaktiskt arbete i skolan.

Min empiri läses noggrant och med ett genusperspektiv i ryggen kommer materialet att samlas in. Fokus för studien är ett ingående karaktärsstudium av samtliga karaktärer, huvudkaraktärer så väl som biroller, där dialoger och händelser iakttas för att analysera helhetsintrycket av

35

böckerna. Som teori används bland annat tidigare forskning om genus, om de litterära verken och hur genus- och könsdiskussioner hör hemma i undervisningen.

Analysen visar att dessa tre böcker av Lindgren beskriver könsroller som förr var normala och kan ses som historiskt stereotypiska. I resultatet presenteras varje enskilt verk för sig.

Könsnormer syns bland annat i de sysslor som fördelas bland karaktärerna och följer ett typiskt könsligt mönster, det visar tydliga kvinnliga och manliga sysslor. Normbrytande karaktärer framträder tydligt eftersom det normbrytande beteendet ses som avvikande och kommenteras flertalet gånger. Att använda böckerna i klassrummet kan skapa goda möjligheter till bra diskussioner om bland annat genus och normbrytande beteenden. Med tanke på de krav som Skolverket (2011) ställer på skolan angående jämställdhet och litteratur är det rimligt att forma ett litteraturdidaktiskt arbete utifrån dessa verk.

36

8. Referenser

Andersen, J. (2014). Denna dagen, ett liv: En biografi över Astrid Lindgren. Stockholm: Norstedts.

Connell, R. (2009). Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB.

Davies, K.L., Brown, B.G., Liedel-Rice, A., & Soeder, P. (2005). Experiencing Diversity through Children’s Multicultural Literature. Kappa Delta Pi Record, Summer 2005, (ss. 176-179). Hämtad från: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ724894.pdf

Edström, V. (1992). Astrid Lindgren: Vildtoring och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren. Ekholm, L. (Producent). (1988). Författarporträtt: Astrid Lindgren – hyss och påhitt [TV-

program]. Sverige: Utbildningsradion, UR.

Elvin-Nowak, Y., & Thomassen, H. (2003). Att göra kön: Om vårt våldsamma behov av att

vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Gens, I. (2007). Myten om det motsatta könet: Från förskolepedagogiken på

Tittmyran/Björntomten till det maskulina samhällets undergång. Stockholm:

Idéimperiet KHL.

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet: En del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB. Hellsing, L. (1999). Tankar om barnlitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Hjörne, E. (2012). ”Det har skett en stor förändring hemma” – Elevidentitet, föräldrars motstånd och ADHD i den svenska skolan. I T. Englund., N. Wahlström., & M.

Wiklund (Red.) Utbildning & Demokrati - Tidsskrift för didaktik och utbildningspolitik,

nr.3, (ss. 91-106). Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

Karlsson, I. (2007). Motstridiga könsbudkap i skola och förskola. I K. Granström (Red.).

Forskning om lärares arbete i klassrummet: Forskning i fokus, nr.33. (ss. 65-80).

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kåreland, L. (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur och kultur.

Lahelma, E., & Öhrn, Elisabet. (2011). Skola och kön. I L. Forsman & S.-E. Hansén (Red.),

Allmändidaktik: Vetenskap för lärare (ss.115-132). Lund: Studentlitteratur AB.

Lindgren, A. (1963). Alla vi barn i Bullerbyn (14. uppl.). Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, A. (1967). Mästerdetektiven Blomkvist (11. uppl.). Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, A. (1992). Barnen på Bråkmakargatan (10. uppl.). Stockholm: Rabén & Sjögren. Lundqvist, U. (2012). Alltid Astrid: Minnen från böcker, brev och samtal. Stockholm: Natur

och kultur.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Riksdagen.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Strömstedt, M. (2003). Astrid Lindgren: En levnadsteckning. Stockholm: Rabén & Sjögren. Tenngart, Paul. (2008). Littearturteori. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Toijer-Nilsson, Y. (1978). Berättelser för fria barn: Könsroller i barnboken. Stockholm: Svenska Barnboksinstitutet.

Widén, P. (2009). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i