Studiens resultat visar att en central utmaning i uppskalningsprocessen är bristen på produktionskompetens. Denna utmaning tydliggörs i flertalet av de övriga utmaningarna i form av en kunskapsbrist. En central del i utvecklingen av ett stöd som kan hjälpa företagen genom ”Dödens Dal” består alltså av att sprida kunskap och fungera som ett bollplank i produktionsrelaterade frågor. Befintliga inkubatorer i Sverige erbjuder ett liknande stöd men med ett tydligt fokus på mer affärsrelaterade frågor. Det står klart att detta stöd är
värdefullt för uppskalningsprocessen i den mening att det utvecklar företagen till att bli mer av just ett företag. Vidare saknas dock det produktionsperspektiv som kan stötta företagen i att utveckla produktionsverksamheten och därmed uppskalningsprocessen.
Vidare upplever flertalet start-ups att det är svårt att bygga team med produktionsteknisk kompetens. Ett teknikcenter involverar studenter från produktionstekniska program med syfte att låta dessa utveckla produktionslösningar för företag som tagit kontakt med teknikcentret. Detta bidrar till att samtidigt som studenterna stöttar start-ups i
uppskalningsprocessen får de även industriell erfarenhet. Metodiken utgör dessutom en bas för rekrytering. Denna metodik anses fördelaktig i den mening att den bidrar till att sprida produktionsteknisk kompetens och därmed också kan bidra till att hantera ett antal av de aspekter i de utmaningar som har kartläggs i denna studie.
För att Sverige ska stärkas som tillverkningsnation måste även förutsättningarna för att etablera produktion i landet stärkas. Majoriteten av de svenska start-up som har intervjuats har slutit avtal med internationella aktörer för att hantera uppskalningsprocessen. Här anges ofta minskade kostnader och svårigheter i att som en mindre aktör utan ett etablerat
kontaktnät hitta aktörer som prioriterar företaget som motiv. Detta kan delvis hanteras att genom rådgivning både informera och stötta företagen gällande produktionsstrategier och konkurrensfaktorer samt belysa att indirekta kostnader också bör inkluderas i den
ekonomiska kalkylen. Gällande konkurrensen med den internationella marknadens utbud kan det konstateras att Sverige helt enkelt ligger efter. Vidare anses det inte rimligt att inom den närmaste framtiden etablera ett ekosystem för hårdvaruproduktion i paritet med Shenzhen. Något som däremot är görbart är att minska avståndet mellan start-up och tillverkare eller leverantör genom att etablera en digital tjänst för att tydliggöra vilka aktörer som har ledig kapacitet samt vilka resurser denna aktör har att tillgå. Detta underlättar att hantera utmaningar så som prototyputveckling, processförståelse, leverantörer och tillverkare samt produktionskompetens. Detta kan antas vara möjligt inom en snar framtid genom utvecklingen mot Industri 4.0. Vidare kan utvecklingen mot en automatiserad produktion neutralisera skillnader mot låglöneländer samtidigt som övergången mot principer som just-in-time talar för att hastighetsperspektivet blir ett allt viktigare perspektiv. Det finns alltså anledning att tro att framtidens företag väljer att minska det geografiska avståndet till sina externa aktörer.
Samtidigt finns det många utmaningar att hantera innan vi kommer dit. Ett syfte med denna studie har varit att besvara hur uppskalningsprocessen kan underlättas med utgångspunkt ur de kartlagda utmaningarna. Denna diskussion har gett en första rekommendation i hur ett sådant stöd kan utformas och kan vidare stå som en grund för Södertälje Science Parks fortsatta arbete med Produktionsänglar för att hjälpa start-ups genom ”Dödens Dal”.
Källförteckning
Artiklar
- Anderl, R. (2015). Industrie 4.0 – technological approaches, use cases, and implementation. At-Automatisierungstechnik, Vol. 63. No. 10, 753-765.
- Dabhilkar, M. (2011). Trade-offs in make-buy decisions. Journal of Purchasing and Supply Management. Vol. 17, 158-166.
- Dabhilkar, M. och Bengtsson, L. (2008). Invest or divest? On the relative
improvement potential in outsourcing manufacturing. Production Planning & Control. Vol. 19. No. 3, 212-228.
- Dombrowski, U., Wullbrandt, J. och Krenkel, P. (2018). Industrie 4.0 production ramp-up management. Procedia Manufacturing. Vol. 17, 1015-1022.
- Elverum, C. W. och Welo, T. (2016). Leveraging prototypes to generate value in the concept-to-production process: a qualitative study of the automotive industry. International Journal of Production Research. Vol. 54. No. 10, 3006-3018.
- Fernandez, V., Puel, G. och Renaud, C. (2016). The Open Innovation Paradigm: from Outsourcing to Open-sourcing in Shenzhen, China. International Review for Spatial Planning and Sustainable Development. Vol. 4. No. 4, 27-41.
- Glock, C. H. och Grosse, E. H. (2015). Decision support models for production ramp-up: a systematic literature review. International Journal of Production Research, Vol. 53. No. 21, 6637-6651.
- Javadi, S., Bruch, J. och Bellgran, M. (2016). Characteristics of product introduction process in low-volume manufacturing industries: A case study. Journal of
Manufacturing Technology Management. Vol. 27. No. 4, 535-559.
- Kampker, A., Kreiskother, K. och Buning, M. K. (2017). Experimental engineering for electric drive production planning. 7th International Electric Drives Production Conference (EDPC), 106-111.
- Mehrabi, M. G., Ulsoy, A. G. och Koren, Y. (2000). Reconfigurable manufacturing systems: Key to future manufacturing. Journal of Intelligent Manufacturing. Vol. 11, 403-419.
- Schmitt, R., Heine, I., Jiang, R., Giedziella, F., Basse, F., Voet, H. och Lu, S. (2018). On the future of ramp-up management. Cirp Journal of Manufacturing Science and Technology. Vol. 23, 217-225.
- Ulrich, K. T. och Ellison, D. J. (2005). Beyond make-buy: Internalization and
- Yang, S., Kher, R. och Lyons, T. S. (2018). Where Do Accelerators Fit in the Venture Creation Pipeline? Different Values Brought by Different Types of Accelerators. Entrepreneurship Research Journal. Vol. 8, 13.
Litteratur
- Bellgran, M. Säfsten, K. (2005). Produktionsutveckling. 1 uppl. 3 utg. Lund: Studentlitteratur AB.
- Blomkvist P. och Hallin A. (2015). Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1. uppl. 3 utg. Lund: Studentlitteratur AB.
- Bryman, A. och Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1 uppl. 1 utg. Ljubljana: Korotan Ljubljana.
- Hartman J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. 2 uppl. 5 utg. Lund: Studentlitteratur AB.
- Yin, R.K. (2013). Case Study Research: Design and Methods. 3. uppl. 5 utg. Thousand Oaks, CA: Sage Publications.
Webbsidor
- Statiska Centralbyrån. (2019). Antal företag, arbetsställen och kommuner för åren 1971-2018. https://www.scb.se/vara-tjanster/foretagsregistret/aktuell-statistik-fran- foretagsregistret/?fbclid=IwAR3k3aDO47rlTVFXtRhceKI0UB2eE0kTDnpS_1P9W53F5-_WLbVrd7HuaXg. (Hämtad: 2019-05-02).
- Swedish Incubators & Science Parks. (2018). Sveriges Inkubatorer 2018.
https://www.sisp.se/files/file/view/902/Sveriges%20inkubatorer%202018_FINAL.pdf . (Hämtad: 2019-05-28).
- Tillväxtanalys. (2017). Uppföljning av 2012 års nystartade företag – tre år efter start. https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.416dbe7b15afcf416fc8f427/1493043640 104/Statistik_2017_02_Uppföljning%20av%202012%20års%20nystartade%20företag
.pdf?fbclid=IwAR1rBjQ7xp5brEGbC0kHY69ATAnBC0OiaTeU-q-y1ODuwcK2Igjo8i0XYUI. (Hämtad: 2019-05-03).
- Tillväxtanalys. (2018). Nystartade företag i Sverige 2017.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.7ad88d53163a9f4b0beba36f/152941859 0426/statistik_2018_03_Nystartade%20företag%202017.pdf?fbclid=IwAR2CJt80Cbzi 5-waa7cXPAMK8rYqf2_cWMzp5isCw2LiBnQABClI2Kk-TmI. (Hämtad: 2019-05-03). - Produktion 2030. (u.å.) Produktionsänglar – ett innovativt koncept för
industrialisering och uppskalning.
https://produktion2030.se/projekt/produktionsanglar-ett-innovativt-koncept-for-
Riksdagstryck
- Regeringsbeslut N2018/04197/FÖF. Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige.
https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/07/uppdrag-att-starka-
forutsattningarna-for-industrialisering-och-tillverkning-i-sverige/?fbclid=IwAR0YOK4kmLyhcxrkzuNNFVvOYc2fuBH6JWZMVk91ZIXJySa3x7AAIe 7DvIs. (Hämtad 2019-04-25).