Teknologiacceptans är en aspekt som har under lång tid undersökts av många olika forskare där olika aspekter har tagits hänsyn till vilket vi ser utifrån de många modifieringarna av TAM som nämns i början av rapporten. På grund av detta kan denna teorin om teknologiacceptans anses vara gammal och utdaterad då vi har mycket mer kunskap nu än vad vi hade då inom många olika fält som till exempel psykologi, behovsanalys, organisationsteorier, user experience design eller UXD, Service design och många andra fält som är kopplade till människa inom
organisationen. Men utifrån studien deltagargrupp verkar detta problem kvarstå inom stora organisationer som denna vilket visar på att det fortfarande finns problem inom organisationer och att det behövs forskning kring området för att lösa det. Många
23
frågor om teknologi och hur man får personer att använda sig av dem fångar UXD fältet upp. Inom UXD-fältet är fokus på användarna och att skapa förståelse för vilka behov användarna har för att sedan möta på dessa behov med hjälp av designen av systemet. Genom att utgå från användarnas behov för att skapa en teknologi kan teknologiacceptansen öka då systemet är enkelt att använda utifrån användarens ögon. Dock brukar UXD inte följa med hela sträckan till införande av den nya teknologin då UXD hade som fokus att skapa en ny teknologi som är så lätt och anpassad så möjligt. Praktiker inom området brukar avta när den nya teknologin är helt klar för
implementering på grund av olika skäl som resurser. Detta kan orsaka att aspekter som socialt inflytande inte tas hänsyn till då socialt inflytande börjar bemärkas när den nya teknologin ska implementeras och användas inom organisationen. Detta arbete kan vara en början på att sammankoppla UXD fältet med teknologiacceptans fältet då målet för båda fälten är att få kopplingen mellan teknologin och människa optimerad. Praktiker inom UXD-fältet kan på detta vis ha uppriktiga skäl till att följa processen från början till slut tills alla inom organisationen använder sig av systemet för att säkerhetsställa att den nya teknologin mottas av de potentiella användarna.
9.1 Metod och Resultatdiskussion
Då deltagarna av studien sitter på olika platser kan detta ha påverkat på hur mycket de anser att de påverkas just inom det nya implementerade system. Men då deltagarna fick hämta minnen från andra system som de använder med arbetskollegor i närhet kan denna aspekt minskat. Dock är medför det att fokus inte enbart har varit på det nya systemet som ska implementeras vilket kan anses som en svaghet för studien och anse resultat som mindre trovärdigt.
Arbetsgruppen anser sig själva mycket mer teknologiskt kunniga än vad andra grupper som ska testa det nya systemet så de anser sig själva inte vara den generella gruppen inom organisationen. Men på grund av tillgänglighet och brist på tid från organisationens andra två grupper kunde inte de andra grupperna ställa upp för studien. Fördelen med sannolikhets är enligt Rog och Bickman (2009) att genom att inte exkludera personer får studien en mer nyanserad bild som går att generalisera med samhället i stort. En annan omständighet vilket skedde på grund av tidsbrist från båda parterna lyckades inte information om hur införande av nytt system ser ut för just denna organisationen. Detta skulle mer konkret kunna ge oss information om hur man kan anpassa processen för att teknologiacceptansen skulle öka. Förslagsvis behövs fortsatt undersökning kring ämnet för att klargöra hur det går att öka
teknologiacceptansen utifrån processen att införa en ny teknologi just för denna typ av organisation.
För att öka trovärdigheten av resultat skulle det vara bra att visa vilka citat som ingår inom de olika kategorierna men på grund av att ämnet handlar om socialt inflytande kan detta anses vara känslig information att dela ut vilket blir icke etiskt rätt gentemot deltagarna och deras svar. Därför används sammanställningar av citat för att inte direkt kunna koppla till personens yrke eller arbetsuppgifter. Begränsningen av testare av det nya systemet gjorde att ramen för deltagare blir mycket mindre vilket ökar chansen för att deltagare inom studien kan igenkännas vilket kan ha begränsat studiens resultat. En annan aspekt som har gjorts i försök att öka trovärdigheten är trianguleringen. Detta gjorde det möjligt att skapa djupare förståelse för vad till exempel lojalitet verkligen har för betydelse samt att auktoritet aspekten går enbart att framställa genom triangulering av olika typer av svar från både enkät och intervjuer.
24
Ordningen av metoderna kan komma att ifrågasättas dock ansågs det enbart som fördel att ha enkäten innan intervjuerna. Genom att ha enkäterna tillkom en grundläggande förståelse för vad man kan tänkas förväntas av deltagarna och detta gjorde det möjligt att skapa fokuserade frågor för intervjun. Om lojalitet hade förekommit inom enbart två att fyra intervjuer hade det inte kanske varit lika tydligt att lojalitet har betydelse då bara två stycken nämnde ordet. I enkäten kunde
nyckelord uppfattas mycket lättare då fler personer deltog och därefter kunde frågor kring nyckelord frågas. För framtiden skulle det var mycket lämpligt att utföra en studie med mycket större urvalsstorlek för att kunna säga med säkerhet att dessa aspekter har signifikanta resultat samt att en efterenkät skulle kunna skickas ut för att få bekräftande efter sammanställningen av resultatet för att få bekräftelse eller
modifieringar av resultatet för att öka trovärdigheten.
9.2 Etiska och samhälleliga aspekter
De samhälleliga aspekter av denna studie skulle kunna ses som mestadels positiva då fokus ligger på att förstå hur socialt inflytande påverkar teknologiacceptansen som i sin tur betyder att mer personer inom organisationen använder sig av teknologi som införs. Detta skulle innebära att organisationer kan implementera mer teknologier framgångsrikt vilket skulle kunna leda till att organisationer inte behöver förlora massa pengar på att införa teknologier som ingen använder sig av. En nackdel med socialt inflytande inom teknologiacceptans är att det kan användas på fel sätt då det kan anses som manipulering av människan fria vilja. Efter att vi vet vad som påverkar och hur vi påverkas kan detta resultat användas för att få folk att tycka och tänka på ett annorlunda sätt fast det inte var deras ursprungstanke eller tycke. Detta skulle kunna leda till att organisationer har massa olika system som ingen av deras medlemmar egentligen vill ha men som alla använder vilket är fel utifrån ett etiskt perspektiv.
9.3 Fortsatt forskning
För framtida studier vore det intressant att fokusera mer på auktoritet, lojalitet och kunskapsnivå då dessa två aspekter är nya inom området av socialt inflytande. Genom att få mer underlag om dessa skulle ge en djupare förståelse för vad dessa kan
innebära eller om de med säkerhet kan kallas aspekter av socialt inflytande.
Studien skulle som sagt behöva lite mer underlag för att kunna med säkerhet säga att dessa faktorer bevisar hur socialt inflytande påverkar teknologiacceptansen för
obligatoriska system. Detta skulle kunna göras med hjälp av att göra en till enkät med arbetsgruppen för att se om de tycker att dessa fynd är relevanta samt att få bekräftelse eller förändringsförslag kring fynden. Detta skulle i sin tur också öka trovärdigheten eftersom användare skulle ha varit mer involverade och fynden skulle ha mycket mer information som står bakom.
Förutom en till enkät skulle det vara intressant att använda en helt annan arbetsgrupp för att se om dessa fynd skulle hittas där också för att få mer information om det är kontexten som spelar roll för hur socialt inflytande påverkar. Detta skulle ge en mer nyanserad bild över hur socialt inflytande har en påverkan då olika arbetsgrupper har olika arbetsuppgifter och normer.
i
Referenslista
Ardito, C., Buono, P., Caivano, D., Costabile, M. F., & Lanzilotti, R. (2014). Investigating and promoting UX practice in industry: An experimental study. International Journal of Human-Computer Studies, 72(6), 542-551.
Arvola, Mattias (2014). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bernard, H. R., Wutich, A., & Ryan, G. W. (2016). Analyzing qualitative data: Systematic approaches. SAGE publications.
Bouwman, H. (2005) Information and Communication Technology in Organizations: Adoption, Implementation, Use and Effects. London: SAGE Publications Ltd.
Available at:
http://search-ebscohost- com.libraryproxy.his.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=251193&site=ehost-live (Accessed: 21 November 2018).
Fink, A. (2015). How to conduct surveys: A step-by-step guide. Sage Publications. Graf-Vlachy, L., Buhtz, K., & König, A. (2018). Social influence in technology adoption: taking stock and moving forward. Management Review Quarterly, 68(1), 37-76.
Hameed, M. A., Counsell, S., & Swift, S. (2012). A conceptual model for the process of IT innovation adoption in organizations. Journal of Engineering and Technology Management, 29(3), 358-390.
Hsieh, H. F. & Shannon, S. E., (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research, 15(9), pp. 1277-1288.
Lee, Y., Kozar, K. A., & Larsen, K. R. (2003). The technology acceptance model: Past, present, and future. Communications of the Association for information systems, 12(1), 50.
Lorenz, Graf-Vlachy and Buhtz, Katharina, (2017). "SOCIAL INFLUENCE IN TECHNOLOGY ADOPTION RESEARCH: A LITERATURE REVIEW AND RESEARCH AGENDA". In Proceedings of the 25th European Conference on Information Systems (ECIS), Guimarães, Portugal, June 5-10, 2017 (pp. 2331-2351). ISBN 978-989-20-7655-3
Marangunić, N., & Granić, A. (2015). Technology acceptance model: a literature review from 1986 to 2013. Universal Access in the Information Society, 14(1), 81-95. Patton, Michael Quinn (2015). Qualitative research & evaluation methods:
integrating theory and practice. 4. ed. Thousand Oaks, California: SAGE Publications, Inc.
Rog, D. J., & Bickman, L. (2009). The SAGE Handbook of Applied Social Research Methods (Vol. 2nd ed). Los Angeles: SAGE Publications, Inc.
Siregar, J. J., Puspokusumo, R. A. W., & Rahayu, A. (2017). Analysis of Affecting Factors Technology Acceptance Model in The Application of Knowledge
ii
Management for Small Medium Enterprises in Industry Creative. Procedia Computer Science, 116, 500-508.
Sykes, T. A., Venkatesh, V., & Gosain, S. (2009). Model of acceptance with peer support: A social network perspective to understand employees' system use. MIS quarterly, 371-393.
Taherdoost, H. (2018). A review of technology acceptance and adoption models and theories. Procedia Manufacturing, 22, 960-967.
Talukder, M. (2014) Managing Innovation Adoption: From Innovation to
Implementation. Surrey, England: Routledge. Available at: http://search-ebscohost- com.libraryproxy.his.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=683468&site=ehost-live (Accessed: 22 November 2018).
Venkatesh, V., & Bala, H. (2008). Technology acceptance model 3 and a research agenda on interventions. Decision sciences, 39(2), 273-315.
Venkatesh, V., & Davis, F. D. (2000). A theoretical extension of the technology acceptance model: Four longitudinal field studies. Management science, 46(2), 186– 204.
Zhang, Y., & Wildemuth, B. M. (2009). Qualitative analysis of content. Applications of social research methods to questions in information and library science, 308, 319.
iii
Bilagor
vii
Manus till intervju:
Hej och tack återigen för att du ställer upp på intervju.
Som du kanske vet så kommer denna intervjun användas för att ta fram information om hur socialt inflytande påverkar teknologiacceptans.
Socialt inflytande handlar om mellanmänsklig övervägande vid beslut att acceptera ny teknologi vilket oftast görs i grupp eller med tanken på hur gruppen påverkar den enskilda individen. Teknologiacceptans handlar om det positiva beslutet att acceptera en ny teknologi.
För dig blir detta relevant när ni har fått det nya systemet som ni ska testa.
När du intervjuas kan du hålla i åtanke dina närmsta kollegor och de kollegor som du jobbar dagligen med där ni använder er av samma typer av system. Du behöver absolut inte begränsa dig till enbart det nya systemet utan det går bra att återkoppla om andra system som har implementeras och dina upplevelser kring dem.
Utifrån alla intervjuer jag har så sammanställer jag all information jag har fått in och ger ett resultat utifrån allas svar. Så dina enskilda svar kommer inte på något sätt att komma fram. Samt skulle du ta upp ett exempel så kommer jag enbart fånga upp konceptet va historian som du berättar och inte bit för bit använda mig av den. Detta för att inte kunna spåra tillbaka till dig så du kan känna dig bekväm. Samt att utifrån alla som har tackat ja har jag enbart valt ut ett visst antal intervjuer som ingen annan vet att exakt du är med i min undersökning. Det är också för att du ska känna dig bekväm med att ställa upp för intervju.
Du kan när du vill avbryta intervju eller välja att inte svara på någon fråga då är det bara att säga till.
För att jag ska kunna vara mer delaktig i intervju så skulle jag föredra att spela in ljud för att slippa tänka på att anteckna. Men det är helt upp till dig om du känner dig bekväm med att bli inspelad. Jag kan skriva anteckningar om du skulle föredra det men dessa inspelningar kommer inte användas för något annat än för jag ska slippa att förlita mig av mina anteckningar.
Du behöver inte säga ditt namn eller personliga uppgifter i inspelningen men dock behöver jag ett muntligt godkännande att jag får tillstånd att spela in.
Hur känner du inför inspelningen? JA/
PÅ MED INSPELNING.
Får jag tillstånd av dig att spela in vår konversation i syfte att slippa anteckna. JA / NEJ.
DÅ KÖR VI!
UTIFRÅN DEMOGRAFI: Arbetstitel på organisationen?
viii Hur länge har du jobbat där?
Hur många personer är i gruppen i er? Hur skulle du beskriv er gruppdynamik? Vilket sätt är den bra/ dåligt?
Ge mig exempel.
Nämn en stor förändring som gjorts inom ditt jobb som har påverkat dig?
Utifrån din roll i er arbetsgrupp, är det någon/eller något som kan influera dig vid tagning av beslut?
Kan du ge mig ett exempel där du känner att du har blivit influerad av dina medarbetare?
När anser du att du blir mest influerad av vad dina medarbetare? UTIFRÅN ENKÄTEN:
Utifrån enkäten var det många som sa att de fortsätter att använda systemet på grund av lojalitet?
Vad tror du lojalitet betyder i detta fallet? Varför?
En del ansåg att accepterade att ny teknologi har med tidigare erfarenhet att göra? Vad är din syn på detta?
Många ansåg att man lyssnar på sina kollegor när det gäller nya system men man vill ändå testa själv också?
Varför tror du att det är så?
De flesta av alla har svarat att de inte har aktivt börjat använda sig av systemet ännu? Vad tror du det kan bero på?
UTIFRÅN Systemet:
Kan du beskriva ditt första intryck du fick av SYSTEMET? Reflekterade du på dina kollegors intryck av SYSTEMET?
Hur anser du att implementeringsprocessen för SYSTEMET har gått? Vad skulle du vilja ändra i processen och varför?
ix UTIFRÅN TERMERNA:
Jag ska ta upp tre termer som används för att definiera socialt inflytande och då vill jag ha dina tankar kring dessa tre termer. Dra gärna från dina egna erfarenheter om du kan.
Första termen är följsamhet: Vilket innebär att man acceptera inflytandet för att få en önskvärd reaktion från en annan person eller grupp. Personen utför det önskande beteende även om personen inte själv tror på teknologi få hen vill h belöning godkännande eller undvika bestraffning eller missnöje från andra.
Har du upplevt följsamhet inom din arbetsplats? Om ja berätta om det?
Om Nej varför?
Den andra termen är internalisering vilket innebär att man som person intar en annan persons uppfattningar som sin egna för att de har samma värderingar.
Har du upplevt internalisering inom din arbetsplats? Om ja berätta om det?
Den sista termen är identifikation som är när en person upptar ett beteende eller uppfattning för att de vill skapa eller bibehålla ett tillfredställande förhållande till en annan person eller grupp.
Har du upplevt identifikation inom din arbetsplats? Om ja berätta om det?
x
”Rådata”: Enkät
Fråga 1: Hur blir din reaktion till ett nytt system:
Alla kommer acceptera valet men vad är det som göra att de accepterar valet - Lojalitet
5/12 svara att det har med att lojaliteten emot ledningen beslut att acceptera beslutet.
- Nyttan av systemet
3/12 anser att nyttan av systemet påverkar deras reaktion. - Tidigare erfarenheter
4/12 anser att tidigare erfarenheter har en påverkar hur deras reaktion gentemot nya systemet blir.
Fråga 2: kollegor testar och klagar på systemet hur påverkas dem: - Synen på systemet
3/12 svarade deras syn på system förändrades 2/3 svarade för att de har tillit för kollegorna. - Medvetenhet men ej påverkan
5/12 har svarat att de lyssnar på deras kollegor men förhåller sig skeptiska mot kollegornas ord innan de själva testar systemet för att göra en bedömning. - Ej påverkan
2/12 har sagt att de inte alls påverkas av kollegornas info. - Väntat
2/12 har svarat att de skulle väntat med att använda sig av systemet om de hörde att de var dåligt tills de fixar systemet.
Fråga 3: Chefen nämner fördelar men du har inte upptäckt dem. - Lojalitet på chefen
8/12 svarar att det är lojaliteten mot chefen som gör att de fortsätter att använda sig av systemet även fast de själva inte hittar fördelarna med systemet.
- Kollegorna
1/12 personer svarade att den fortsätter använda systemet eftersom hens kollegor använder den.
- Försök till att få det mer konkretiserat med frågor.
3/12 har sagt att de skulle försöka göra det mer konkret för sig hur dessa fördelar finns göra det mer konkret.
Fråga 4: När det är din tur att testa hur är din inställning: - Skaffa egen uppfattning.
9/12 svarar att när de ska testa systemet så kommer de försöka ha så neutral syn som möjligt och att man vill bilda sin egna uppfattning.
- Kasst system
- 3/12svara att man kommer vara färgad från innan när man väll testar det och vilket påverkar inställningen.
xi - 4/12 rapporterar:
- 5/12 felanmälan och ger en förbättring - 3/12 tar hjälp av kollegor.
Fråga 6: Beslut inom arbetet.
- 4/11 tycker att det tas av övre ledningen och beslutats där.
- 7/11 tycker att beslutet tas gemensamt inom enheten tillsammans med berörande.
Fråga 7: Företagskultur. I stort sämre i arbetsgruppen mycket bra. Fråga 8: aktivt använt systemet:
- 10/12 nej - 2/12 ja
Fråga 9: Motivering till varför
- 4/ 8 har inte haft tid med att sätta sig in och jobba med systemet. - 4/8 har tyckt att det har varit svårt att använda sig av systemet.
”Rådata” intervjuer.
Tidigare erfarenhet av andra system påverkar teknologiacceptansen.
- ”Det har blivit som en kultur att säga att system är dåliga för att vi har haft så många system innan som är dåliga.”
- ”Oh nej inte ett sånt system till!”
- ”Många säger att det är skitsystem innan de har ens provat!”
- ”Historian säger att det inte brukar bli bra, man är van att det blir dåligt” Auktoritet av personen som du pratar med påverkar hur mycket du påverkas av social inflytandet.
- ”Jag litar på min chefs omdöme och då har jag inget att tillägga i hans beslut” - ”Man är mer vaksam mot auktoriteter eller positioner man vill åt.”
Lojalitet
- ”Det är inte lojalitet utan mer som ett måste. Det är det som blir tillsagt och då är man tvungen”
- ”Antigen använda det eller strunta vilket kan vara svårt om man vill ha kvar sitt jobb.”
- ”Man tror inte man har någon inflytande i såna beslut så det är bara att spela med.”
- ”Det är en stor process att ta fram ett nytt system så om det inte blir rätt så kan det vara svårt att göra om det, man är lojal till processen.”
Kunskapsnivå på personen som prata påverkar
- ”Jag blir påverkad när jag jobbar med folk som kan mycket mer om ämnet än vad jag kan”
xii
- ”Om jag har samma värdering som en person och personen säger att systemet är dåligt så skulle jag tro på det.”
- ”Mitt beslut blev annorlunda än vad jag hade i början efter diskussion med kollega som kan mer om ämnet”