Diskussion

A.7

Diskussion

I följande kapitel diskuteras den metod som använts och de olika resultat som kan utläsas från den sammanställda datan i studien.

A.7.1

Andel avklarade uppgifter

Andelen avklarade uppgifter mot slutet av studien låg kring 90%, som kan observeras i tabell A.2. Tidsåtgången för det utförda arbetet stämmer därmed väl överens med den planerade tidsåtgången i gruppens senare sprintplaneringsmöten.

Att andelen avklarade uppgifterna blev högre för de senare sprintarna kan bero på flera faktorer. Med vetskapen om att sprint 1 blev avbruten innan sprint 2 påbörjades, är det sannolikt att gruppen blev bättre på att uppskatta sin förmåga ju mer förståelse om systemet de hade. Den teorin stöds av att de tidigare sprintarna, då gruppen inte jobbat lika länge i projektet, hade en lägre andel avklarade uppgifter.

En annan faktor som högst troligen spelade in är införandet av en hastighet hos grup- pen i sprint 4. Från sprint 4 och framåt är andelen avklarade uppgifter på en relativt jämn och hög nivå. Att notera hur mycket som hanns med föregående sprint för att gissa hur mycket som kommer att hinnas med i nästa föreföll enligt den sammanställda statistiken som en bra metod i det avseendet. Innan hastigheten infördes hade gruppen, som tidigare nämnt, varit tvungna att avbryta en sprint och förlänga en. I den tredje sprinten hade troli- gen gruppen lärt sig mer om hur mycket de hinner med från de tidigare två sprintarna, och lyckades få en högre andel avklarade uppgifter även utan hastighet.

A.7.2

Andel feluppskattade uppgifter

Som kan observeras från tabell A.3 är det vanligare att uppgifter i den studerade gruppen tar kortare tid än planerat, från sprint 2 och framåt. Men från tabell A.2 kan det observeras att, trots att uppgifterna oftast blev klara tidigare än planerat, kunde inte alla uppgifter i vardera sprint fullföljas. Detta beror på att de uppgifter som drog över på tiden drog över tillräckligt mycket för att väga upp för den mindre andelen de utgjorde.

Det kan också noteras att feluppskattningen blev bättre för sprint 3 till 5 än för 2. Det kan som tidigare bero på gruppens bättre förståelse av systemet och den tid det tar att fullfölja uppgifter, men också på valet av metodik. I sprint 2 användes en modifierad version av Delphi-metoden och tidsuppskattning i form av timmar. Dessutom var alla positiva heltal i timmar tillåtna som uppskattningar. I sprint 3 och framåt användes istället poäng, med planeringspoker som metod. Där fick endast bestämda steg av poäng användas. En anledning till att feluppskattningen blev bättre skulle kunna vara att det är lättare att upp- skatta rätt när ett större intervall att träffa i tillåts. Med det menas att ett poängsteg täcker in en hel kategori uppgifter av en viss storlek och en viss felmarginal är därmed inräknad. Exempelvis skulle storleken 8 kunna täcka in alla uppgifter mellan 11 och 19 timmar, det vill säga mellan dess höga och låga marginal. Uppskattas tid direkt, och utan större steg än en timme, likt sprint 2 i denna studie, är det ett mindre intervall att lyckas träffa med sin uppskattning, och då täcker exempelvis 12 timmar endast ett intervall på 12 ˘ 30 minuter. I tabell A.3 kan dessutom feluppskattningen för mindre uppgifter respektive stora uppgifter utläsas. Vid en överblick av denna tabell kan det noteras att oftast har större uppgifter en högre andel feluppskattning än de små. Från denna begränsade studies resultat skulle det gå att hävda att det är större sannolikhet att få en bättre tidsuppskattning med avseende på andel feluppskattade uppgifter genom att dela upp större uppgifter i mindre. Feluppskat-

A.7. Diskussion

tningarna för de större uppgifterna är dessutom mer ojämna. De har en variation mellan ca. 50-100 %, i jämförelse med de mindre som ligger mellan ca. 46-67% för de tre senaste sprintarna. Därför kan även större uppgifter delas till mindre med fördel för att uppnå ett mer jämt fel.

A.7.3

Medelavvikelse

Vid analys av tabell A.4 kan det noteras att medelavvikelsen för de uppskattade uppgifterna har inte förbättrats under projektets gång. Eftersom medelavvikelsen inte varierar speciellt mycket, skulle en tolkning av tabellen vara att gruppen inte, i motsats till observationer av tidigare tabeller, blivit bättre på att uppskatta storlekarna på uppgifterna. Det betyder att det är mer troligt att det är införandet av hastighet och planeringspoker med poäng i steg som metod snarare än gruppens förståelse av systemet som bidragit till de observerade framgångarna, som diskuterats i de tidigare rubrikerna.

Från tabell A.4 kan även ansatsen att det är lättare att uppskatta mindre uppgifter än större förstärkas. Detta eftersom medelavvikelsen är oftast några procent mindre för mindre uppgifter än för större. Det medför att det är mer sannolikt att den verkliga tidsåtgången för en mindre uppgift är närmare det uppskattade värdet än för en större.

I tabellen gällande medelavvikelse kan också ett värde för Sprint 5 modifierad utläsas. Det syftar på värdet för sprint 5 om en mindre uppgift vars uppskattade värde skiljde sig extremt från det faktiska värdet (faktiska värdet flera gånger större) skulle räknas bort. Anledningen till att detta är intressant är att i sprint 4 lades punkten Övriga gruppmöten, se kapitel A.5.4, till hjälplistan i tabell A.1. Det är denna punkt som blivit mycket mer utnyttjad än vad som uppskattades. Anledningen till att sprint 5 också visas utan denna uppgift är att den hade en enorm inverkan på statistiken, och att den inte skulle utnyttjats på detta sätt om rätt process hade följts. Det visar vikten av att ha en bra process för att lägga till och ta bort uppgifter från de planerade uppgifterna för sprinten. Hade nya möten lagts till och uppskattats, hade detta modifierat det antal poäng uppgifter som skulle utföras i sprinten. Då hade andra uppgifter fått plockas bort, för att ha råd att kunna lägga in de nya mötena i sprinten, utan att gå över de budgeterade poängen. När nu inte detta gjordes kan det ha bidragit till en lägre andel avklarade uppgifter kunde avklaras av de som fanns inplanerade i sprinten.

A.7.4

Andel tillagda och antal duplicerade uppgifter

Andelen tillagda uppgifter kan noteras minskats markant från sprint 3 och framåt i tabell A.5. I sprint 3 infördes hjälplistan i tabell A.1. Utifrån resultatet verkar det varit en my- cket väl fungerande strategi för att undvika att lägga till en stor andel uppgifter i onödan. Dessutom gick antalet duplicerade uppgifter ned till noll från sprint 3 och framåt. Utifrån detta resultat verkar metoden att införa endast två personer som ansvariga för att modifiera gruppens Kanban-tavla fungerat i syfte att motverka antalet duplicerade uppgifter.

A.7.5

Metod

I sprint 2 användes inte en uppsättning experter för att ta fram tidsuppskattningarna utan istället gruppen i sin helhet. Dock fanns en initial bild och vetskap om systemet som skulle konstrueras i den omfattning som täcktes in av gruppens förstudie, samt en del tidigare er- farenheter som inkluderats tidigare i gruppmedlemmarnas pågående utbildning, t.ex. i form av kurser inom databashantering. Dessutom hade redan sprint 1 genomförts vilket gjorde att deltagarna hade en bättre insikt i hur systemet såg ut och vad som behövde göras.