3. Diskussion
Finns det ett observerbart samband mellan variablerna
kön, ålder och bensida och ansamlade grundämnen en
individ har haft?
Kön
Innan diskussionen om eventuella observerade könsskillnader, måste det understrykas att antalet kvinnor i studiematerialet är för litet för säkra slutsatser. Däremot visar fynden potential att utvidga studien i framtida forskning med ett jämnare fördelat material mellan män och kvinnor för att få underlag för eventuellt intressanta könsskillnader i Sankt Hansmaterialet. Med det sagt finns en indikation för könsskill-nad mellan grundämnena strontium och järn hos de analyserade indi-viderna. 70% av männen hade ett lägre värde av strontium än kvin-norna. Tidigare okulära observationer av dessa kvinnor talar om väl-bevarade ben där endast få patologiska spår funnits. Sutursammanväx-ningen på dessa individer tyder på äldre individer, men observation av resterande ben menar att individerna är yngre. Detta skulle kunna tol-kas som att strontium ger en positiv påverkan på bentillväxt, vilket in-nebär då att detta inte är en könsindikation, utan ett tecken på att dessa kvinnor inte uppnått en högre ålder. I sådana fall är åldersbedöm-ningen från tidigare studier felaktig, vilket försvårar tolkåldersbedöm-ningen av denna studies analys och får utredas vidare i framtida forskning.
Kvoten järn mot kalcium visade att alla de kvinnliga individerna har ett järnvärde som är över eller lika stort som medelvärdet. Männen kunde variera både över och under medelvärdet, dock hade männen högst värde, men det kan bero på att det bara är tre kvinnor i studien.
Kvinnor förlorar blod i större grad under sina liv än män via men-struation och barnafödsel och löper en högre risk för anemi än män. Förväntningarna var att kvinnor skulle ha en lägre halt järn än män-nen, men så var inte fallet. Möjligtvis kan det bero på en köttrik diet hos kvinnorna. Två av de tre kvinnorna i denna studie har högre värde av zink än medelvärdet, och hög zinkhalt med hög järnhalt tyder på en
37
köttrik diet. Detta kan förklara varför kvinnorna inte har spår av anemi, men det är en tolkning och fastställning av denna observation lämnas åt framtida studier med jämnare könsfördelning.
Förväntningarna var också att det skulle finnas fler generella märk-bara skillnader mellan kvinnor och män bland de studerade grundäm-nen och individerna.
Det var förväntat att Kalcium skulle visa en skillnad kvinnor och män emellan. Det gick dock inte att se någon skillnad och detta beror troligtvis på bristen av en tillfredsställande mängd variation bland kö-nen i det analyserade materialet, som nämnt tidigare.
Ålder
Brom, bly, koppar och kalium har generellt sett högre värden i en vuxen eller äldre individ än i en yngre individ.
Det som var förvånande var att zink inte visade tecken på samband mellan ålder och zink.
Zink är en del i den uppbyggande och nedbrytande processen av ben, och förväntades återfinnas i högre grad hos yngre individer för att bendensiteten är högre hos yngre individer än hos äldre. Det kan vara så att halten zink är konstant från en viss ålder, upp till en viss ålder och avtar/minskar efter en speciell ålder. I sådana fall kan den här stu-dien konstatera att den speciella åldern måste vara under 20 eller över 60 år då åldersspannet bland de studerade individerna ligger mellan 20–60 år. En sådan tolkning av analysen är dock inte tillfredsställande nog då fler och mer grundliga analyser krävs för en sådan bedömning. En studie med utökat antal individer där både barn och åldringar är väl representerade vore värdefullt för att bättre förstå den observerade bristen på samband mellan zink och ålder.
Koppar kan fungera som en indikation på ålder, men för att kunna göra den bedömningen måste det finnas en djupare kunskap om om-ständigheterna kring kopparvärdena hos en individ. Till exempel är koppar essentiell vid osteoblastisk och osteoblastisk aktivitet. Därav kan kopparvärdena antas vara höga för yngre individer. Individer med alkoholism ger också höga värden av koppar, vilket skulle kunna be-tyda att en äldre individ med alkoholism har lika höga värden av kop-par som en yngre individ utan alkoholism. Dessa två exempel illustre-rar problemet med åldersbedömning med koppar, om man inte en för-förståelse kring värdenas betydelse tas i beaktning. Med detta i åtanke, och att åldersbedömningarna är insamlade från flera källor, som har gett olika bedömningar, gör att det blir svårt att säga något konkret om resultaten och åldern på individerna i denna studie. Det lämnas åt
38
framtida forskning att mer grundligt analysera individerna och sam-banden mellan grundämnen och ålder.
Ett intressant samband som studien hittade var att zink ansamlas i densitetrikt material, alltså där benet är som tjockast. Mapping på grav 14 visar att zink, mangan och järn ansamlas i densitetrikt område figur 18, mer än i det spongiösa området.
Figur 18 visar var zink, mangan och järn ansamlas i ben. Benet på bilden är caput av
lårben (femur), från individ 1 från grav 14, sågat på mitten. Ansamling av zink, mangan och järn ligger i ytskiktet av benet och syns som en vit linje till vänster på bilden, där de röda pilarna markerar (Fotograf: Sjögren. P).
En individ var väldigt ung i grav 23 (bedömt i denna studie efter ob-servationer av suturerna på kranium).
Grav 23 innehöll 6 lårben (femur), men det kan röra sig om minst fyra individer, eftersom Stenhaug (Stenhaug, 2019) påpekade att alla lårbenen (femur) inte stämde överens morfologiskt, och konkluderade att det kan röra sig om minst fyra olika individer i grav 23. Detta kan förklara varför de analyserade lårbenen (femur) hade så olika resultat på sina mätningar och skiljde så mycket från sida till sida (se diagram-men under resultatdelen).
Den individ som benämns som individ 1 i grav 23 från den här stu-dien kan vara den individen som bedömts som ung, då den uppmätta bly och järnhalten var mycket lägre än de andra.
39
Bensida
Det enda som kan antydas från resultaten är att värden kan skifta bero-ende på vilken sida av benen som analyserats, men det finns inget ho-mogent resultat som antyder att en sida alltid har mer värden en den andra. Möjligtvis skulle det gå att tolka, med komplettering av tidigare utförda studier, om en individ använt sin högra eller vänstra sida mer, men det är inget som går att svara på utifrån resultaten från analysen utan det får framtida studier utröna.
Vilket grundämne var mest intressant att undersöka?
De grundämnen som har varit mest intressant att undersöka från Sankt Hansmaterialet har varit järn och koppar. Järn och kopparbrist är en indikator för anemi. Detta återfanns hos individerna från grav 22 och 99.Individen från grav 22 har i tidigare okulära och taktila studier gjorda, observerats lida av cribria orbitalia/femoralis, det vill säga anemi, även känt som järnbrist. Individ 99 har i tidigare okulära och taktila studier inte noterats lida av anemi, men både individ 99 och in-divid 22 har båda observerats i denna studie ha kopparbrist samt järn-brist, vilket tyder på anemi.
Även ifall det i denna studie bara var två individer som noterats lida av anemi, så visar det ändå att man kan styrka tidigare observerade skeletala sjukdomar via röntgenanalys av grundämnen på ytan. Detta indikerar att det går att hitta fler fall som ännu inte har dokumenterats och detsamma gäller även för de fall i tidigare studier där okulära/tak-tila analyser inte har lyckats hitta spår i skelettet därför att det har varit för lite material att analysera och bedöma.
Järn
En annan viktig observation var att järnvärdena för vissa individer var väldigt höga. När mätningarna undersöktes kunde det variera nästan dubbelt mellan två mätningar som gjorts på samma lårben (femur). Förklaringen till detta är den mänskliga faktorn uppdelat i två källkri-tiska moment.
1. Gruskorn kan i analysen förekomma. När ett gruskorn råkat komma i fokus för röntgenstrålarna, avges då ett felaktigt värde. Figur 19 visar hur det ser ut när ett gruskorn har fokuse-rats.
40
2. En annan förklaring till varför vissa resultat kan skilja så mar-kant från samma ben, är att i vissa testprov, där det uteslutits att ett gruskorn inte gett felaktiga värden, kan det istället vara så att analysen skett över densitetrikt område. Detta är åskåd-liggjort i figur 4 mapping, och visar att järn ansamlas i densi-tetrikt område. Om provet då har gått över ett densidensi-tetrikt om-råde, så är det inte konstigt att provet har fått förhöjda järnvär-den och det är viktigt att ha dessa två felkällor i åtanke i fram-tida forskning.
Figur 19 visar när ett gruskorn förhöjer medelvärdet i en mätning, som i det här
fal-let där järn har ett förhöjt medelvärde på grund av grus. Röd pil och kurva indikerar medelvärdet för järn och alla punkters medelvärde. Lila/rosa pil och kurva visar gruskornets järntopp för just den enskilda mätningen och grön pil och kurva visar var järnvärdet hamnade där en mätning av en punkt inte träffade ett gruskorn utan träffade benet och bara mätte halten i benet (Bildillustration: Sjögren. P).
Koppar
Koppar var också intressant då grav 122, 121, 127 och grav 23 individ 1, 2 samt 3 har abnormt höga värden i jämförelse med resterande indi-vider från det analyserade materialet (medelvärdet för koppar låg på 1123 och den individ som låg lägst i värde av dessa sex låg på 1727).
41
Gravarna var också intressanta för att de alla hade abnorma värden av koppar och bly. Kanske kan detta bero på deras gravplacering, före-mål i eller utanför graven som kan ha kontaminerat det osteologiska materialet, eller att de hade snarlika liv kanske? Kan dessa individer vara äldre individer som led av alkoholism eller är det yngre individer med alkoholism eller bara yngre individer? Det finns för lite kontext i denna studie för att kunna besvara dessa frågor, kanske kan en fram-tida undersökning komma närmare sanningen. Författaren överlåter tolkningen för framtida forskning och studier att undersöka detta feno-men närmare.
Vad var för- och nackdelarna med denna studie?
Den stora fördelen med denna studie är insamlandet av rådata som kan användas vid framtida studier på Sankt Hans osteologiska material. Själva analysen av materialet tog inte lång tid och hela materialet ana-lyserades på två veckor. Genom att bygga databaser på relativt kort tid, tillgängliggörs information för andra frågeställningar som i sin tur kan bidra och utöka kunskapen kring grundämnens roll i ben.
En nackdel med denna studie är att det krävs mycket planering, i form av tillgänglighet av material och bokning av apparatur samt sam-manställning av resultaten. Studien har inte haft möjlighet att kontrol-lera det osteologiska materialet för kontaminering av jordmån då tids-ramen var för kort för att undersöka jordmånen som det osteologiska materialet låg i.
Den svåraste och största nackdelen med denna studie var att tolka resultatet utifrån det materialet som fanns att tillgå. Studien skulle be-hövt ha fler kvinnliga individer och yngre individer att utgå ifrån för att mer precist och bättre kunna tolka resultaten, de tidigare gjorda ål-dersbedömningarna och könsbedömningarna för samtliga individer. Analysen började i slutet av april och var färdig första veckan i maj vilket medförde att det fanns lite tid att arbeta med resultaten.
Har denna studie kunnat påvisa potential för framtida
forskning på Sankt Hans materialet med
42
Som tidigare nämnt i resultatdelen har studien visat att det går att hitta till exempel skeletala sjukdomar med hjälp av en tvärvetenskaplig analys.
Genom att jämföra den röntgenbaserade analysen med taktila samt okulära analyser, går det att befästa och styrka redan observerade ske-letala sjukdomar. Det går att hitta patologier som inte har kunnat ob-serveras via okulära eller taktila analyser i tidigare studier.
Studien visar även att det går att se samband mellan olika faktorer (såsom kön, ålder, bensida) och grundämnen och att det finns en pot-ential att bygga vidare på studier som denna i framtida forskning. Framför allt hade det varit intressant att genomföra en kvantitativ stu-die på individerna i gravarna 23 för att se om det rör sig om fyra indi-vider eller fler och vad för liv dessa indiindi-vider har levt.