Varför får vi inte stöd för hypoteserna att förtroende och osäkerhet har betydelse? Det borde ha betydelse kan tyckas och tidigare studier som vi nämnt av bland annat Everaert et al (2010) och Kamyabi & Devi (2011) har fått stöd för förtroende. Det är dock på gränsen att vi har fått stöd för förtroende och skulle vi ha haft ett större urval är det mycket möjligt att vi hade fått stöd för den hypotesen också. Däremot har vi inte fått några indikationer på att osäkerhet, varken beteende- eller miljöosäkerhet skulle ha någon betydelse. Det kan bero på att förtroende och osäkerhet är två olika sidor på samma mynt. Syns den ena sida syns inte den andra. Därav den debatt som har funnits i forskarvärden där vissa anser att förtroende är en viktig faktor (Greenberg, Greenberg, & Antonucci, 2008) medan andra menar att det räcker med osäkerhet (Williamson, 1993). Vi tror att i vårt fall kan det vara så att företag har ett så stort förtroende att de tenderar till att bortse från osäkerheten. Företag bedömer att tjänster är säkra och att de har förtroende för de som levererar tjänsten. Då behöver de inte lägga ner tid, kraft och resurser för att kontrollera att de som levererar tjänsten gör det på rätt sätt.
Tillgångsspecificitet är något som andra studier har visat har betydelse för hur företag väljer att organisera ekonomi- och IT-funktion. Vi har tidigare nämnt Poppo & Zenger (1998), Everaert et al (2010) och Kamyabi & Devi (2011) som alla har fått signifikans för tillgångsspecificitet i sina studier gällande ekonomifunktionen i SME eller för IT-funktionen i stora företag. Varför vi inte har fått stöd i vår studie kan vara för att vissa av företagen har överskattat tillgångsspecificiteten i sin respektive företag. Andra orsaker kan vara att det mätinstrument vi använde inte är tillräckligt bra. En tredje orsak kan vara att tillgångsspecificitet för IT-funktionen i SME inte har så stor betydelse som teorin säger. Det kan vara en kombination mellan risken för ett opportunistiskt beteende från leverantören och köparens förtroende till leverantören som på samma sätt som ovan har en större betydelse för företagen sätt att organisera den aktuella funktionen.
Vi har sett att tidigare studier som gjorts på området väljer att ta upp frekvens som en aspekt. Vi har i vår undersökning sett att frekvens påverkas i hög grad av storleken på företaget. Som frågorna är ställda kan indexet för frekvens komma att samvariera i hög grad med antalet anställda eftersom företag med fler anställda har potentiellt fler användare som kan kontakta supportavdelningen. När vi använder företagsstorlek som en kontrollvariabel får vi en högre signifikansnivå för variabeln frekvens. Frekvensen når då upp till en signifikansnivå på 1 procents. Att tidigare studier har haft med frekvens utan att kontrollera för företagsstorlek kan innebära att de har fått en för hög eller låg signifikans för frekvens. Det finns tecken på att frekvensen är beroende av företagsstorlek och för att få en tillförlitlig undersökning bör hänsyn tas till företagsstorlek. I andra studier kan storlek på företaget vara beroende av annat än antal anställda det kan till exempel vara balansomslutning eller omsättningsärskilt om de avser ekonomifunktionen. Validiteten i dessa studier kan ifrågasättas men då studierna har handlat om andra funktioner med andra frågor och andra respondenter kan vi inte säkert säga att det skulle ha påverkat resultatet.
Att företag med mer IT-kompetens i högre utsträckning utför IT-funktionen internt förefaller sig logiskt. Men vi menar att det är enklare för en IT-ansvarig utan IT-kompetens att använda externa leverantörer för att utföra funktionen därför att det inte finns någon prestigeförlust. En IT-ansvarig
~
56~
med IT-kompetens kan däremot känna en prestigeförlust om denne måste använda externa leverantörer för att utföra IT-funktionen. Det skulle kunna förklara en del av varför IT-utbildning till så stor del kan förklara varför företag väljer att använda en intern organisation för IT-funktionen. Vi noterade att det finns en tendens att högre utbildning överlag leder till en högre grad av extern organisering. I små och medelstora företag behöver det inte vara en person som ansvarar endast för IT-funktionen. Det kan mycket väl vara en person som har andra ansvarsområden också. Därför är det inte självklart att den ansvariga har en IT-utbildning. Vi har vänt oss till IT-chef, ekonomichef och VD för att vi har antagit att ansvaret har legat oss någon av dessa funktioner. Ansvarige med en hög utbildningsnivå kan antas vara väl förtrogna med olika sätt att styra en verksamhet och inte främmande för att använda sig av extern organisering. Är det sedan så att den ansvariga inte är skolad inom IT kanske det känns tryggare att lägga över ansvaret på en extern leverantör.
Vi hade en idé att om företaget tillhörde en större organisation, till exempel en koncern, skulle de inte kunna påverka valet av organisationsform för IT-funktionen. Det skulle innebära att ifall företagen var anslutna till en större organisation skulle andelen outsourcing vara större. I vår
undersökning har vi inte fått något stöd för det antagandet. Vi har ett större bortfall från just denna kategori av företag än i undersökningen som helhet, vilket kan förklara varför vi inte har sätt någon tendens åt det hållet.
När vi studerar ett problem som inte går att mäta direkt uppstår frågan hur ska vi göra för att mäta de faktorer som påverkar problemet. I vår undersökning har vi inte kunnat mäta tillgångsspecificitet, beteendeosäkerhet, miljöosäkerhet, frekvens och förtroende direkt utan har varit tvungna att använda olika instrument för att mäta dessa faktorer. Instrumenten består i ett antal frågor som resulterar i ett index. Att hitta eller utveckla instrument som mäter de faktorer som vi är intresserad av är svårt och felaktiga instrument kan leda till låg validitet. Vi har utgått från tidigare liknande studier och återanvänt instrument med ett antagande om att det är bra instrument. Problemet är att dessa har varit utvecklade eller anpassade för det sammanhang som de har används i och vi har varit tvungna att anpassa de till vårt problem. Risken finns att de instrument som vi har utgått ifrån inte har varit bra instrument för att mäta de faktorer som vi vill undersöka i studien. Då hela undersökningen har genomförts på 20 veckor har vi inte haft möjlighet att testa alla aspekter av våra instrument, det finns därför en viss osäkerhet på kvalitén i våra instrument för att mäta de faktorer som vi har haft för avsikt att mäta. Detta påverkar naturligtvis validiteten i undersökningen, men förutom miljöosäkerhet har instrumenten visat goda resultat i de tester vi har gjort av instrumenten. Även om vi har tilltro till våra instrument inser vi att de inte täcker alla aspekter av de faktorer vi har mätt. Vad gäller instrumentet för miljöosäkerhet behöver det utformas annorlunda för att på ett bra sätt mäta faktorn miljöosäkerhet.
Om våra instrument skulle visa sig ha en hög validitet förklarar vår modell ändå bara 18 procent av i vilken grad företag utnyttjar externa leverantörer för att utföra sin IT-funktion. Det finns alltså andra faktorer som har en större påverkan på valet av organisationsform än de vi har tagit upp i denna studie. Även om vi i denna studie har visat att det finns ett statistiskt underlag till att faktorn frekvens har en påverkan så betyder det inte att det reellt har en påverkan i alla företag.
Att använda mail för att genomföra en undersökning har både för- och nack- delar, frågan är om det har påverkat resultatet av undersökningen på nått sätt. Vi har tidigare nämnt att hos ca: 20 procent av företagen hittade vi inte någon e-postadress till och att vi totalt hade en svarsfrekvens på 25
~
57~
procent. Fördelar som vi har noterat med att använda mail är att det var enkelt för respondenterna att svara och om de har några frågor har det varit lätt att skicka mail tillbaka till oss. Vi har även haft möjlighet att skicka enkäten till 500 företag vilket vi inte hade haft annars av resursskäl. Nackdelar är att vi inte vet om samtliga mail som skickades verkligen har lästs eller kommit fram, vi kan ha felaktiga e-postadresser och får ingen notering om att adressat inte finns samt att det finns skräppostfilter som stoppar våra mail. Problematiken med att vi inte hittade e-postadress till alla företag har vi nämnt tidigare, frågan är om det genererade någon bias, vi kan inte se att det finns någon systematik i vilka typer av företag som vi inte hitta e-postadresser till. Att det skulle vara ett problem att företag saknar e-post tror vi dock inte då SCB:s rapport om IT-användandet indikerar att 97 procent av företagen har mail, svårigheten är bara att hitta e-postadresserna. Vi har inte haft sämre svarsfrekvens på vår undersökning emot tidigare undersökningar som använt vanlig post för att distribuera enkäterna. Vi tror därför att vårt sätt att genomföra undersökningen i detta avseende är minst lika bra som de tidigare undersökningarna.