Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kuratorer på ungdoms- och Sesammottagningar upplever kurativa samtal om känsliga ämnen, som sex och samlevnad, när de medierats genom tolk.
Vad gäller den första forskningsfrågan om hur kuratorerna ser på sitt ansvar i kommunikationen om känsliga ämnen så framkommer tre huvudsakliga resultat vilka är lyhördhet, öppenhet och balansgång. Enligt kuratorerna möjliggör det för den unga att våga prata om det hen uppfattar som svårt och känsligt. Detta framkom även i tidigare forskning som Hansson Bocangel (2013) och Wendt et al (2010).
För att besvara den andra forskningsfrågan, om kuratorernas upplevelser av samtal om känsliga ämnen när de medierats genom tolk, visar resultatet att majoriteten är negativa då samtalen beskrivs vara jobbiga och problematiska. Resultatet visar att det beror på både inre och yttre faktorer. Inre faktorer som den ungas tillit till tolken, kuratorns känsla av att inte ha kontroll över vad som sägs och praktiska aspekter som hur parterna sitter under samtalet. De yttre faktorer som påverkar samtal är upphandling av tolkförmedling och tolkens utbildning samt vidareutbildning. För att besvara den tredje forskningsfrågan om möjligheter och svårigheter för tolkmedierade samtal visar resultatet att möjligheter exempelvis är att tolken blir informerad innan samtal om känsliga ämnen för att kunna förbereda sig. Även ett summerande samtal efter samtalet uppfattas som positivt. Svårigheter är att tolken exempelvis går utanför sin roll och lägger in egna värderingar i samtal med den unga.
För att samtal ska bli bra krävs ett fungerande samspel mellan kurator och tolk vilket i sin tur kräver en tydlig rollfördelning. Gällande den fjärde forskningsfrågan om hur de beskriver varandras roller framkommer att tolkens förväntningar på kuratorn är att denne ska vara professionell och styra samtalet genom att hålla ordning men samtidigt ge tolken det utrymme som behövs. Resultatet visar att kuratorernas förväntningar på tolken är ambivalenta då tolken å ena sidan förväntas att enbart översätta det som sägs men samtidigt, också förväntas gå utanför rollen genom att exempelvis visa omsorg. När tolken frångår den ursprungliga rollen, ord-för-ord tolkningen och det blir bra så inkluderas det i tolkens roll. När det däremot inte blir bra upplever kuratorerna att tolken går över gränsen och det upplevs som väldigt negativt. Tolkens roll är således väldigt komplex eftersom förväntningarna på den varierar från kurator till kurator och från situation till situation.
Hur det kommer sig att kuratorerna har en sådan negativ och ambivalent bild av att arbeta genom tolk kan tänkas grunda sig i att den terapeutiska relationen mellan kurator och den unga störs. Tolken, som tredje part, fungerar idealt som en kanal i kommunikationen mellan kuratorn och den unga. Men om yttre eller inre faktorer påverkar, som tydligt framkommer i denna undersökning, riskerar tolken att bli ett brus i kommunikationen. Bruset ger upphov till minskad kontroll hos kuratorerna, vilket de upplever vara problematiskt. De tappar därmed kontroll över kommunikationen, som de upplever känns osäkert och otryggt inte bara för dem själva men också för den unga. En ytterligare dimension i undersökningens kontext är att kuratorerna samtalar med unga om känsliga ämnen. Detta ökar behovet av att den terapeutiska relationen är trygg, vilket gör det ännu viktigare att samspelet mellan kurator och tolk fungerar. Känsliga ämnen, som sexualitet, präglas av den rådande samhällssynen och skiljer sig därför åt i olika sociala och kulturella sammanhang. Med tre personer i rummet som ska samtala om något högst socialt och kulturellt förknippat, som sexualitet är, gör samtalet än mer komplext.
Kuratorernas arbete, i denna undersökning, angränsar till andra områden vilket innebär att de måste ta hänsyn till det medicinska men också det sociala. Den sociala kunskapen, om kultur och normer men även det psykosociala måendet är vad kuratorn bland annat kan komplettera den medicinska kunskapen med på ungdoms- och Sesammottagningar. Deras tvärprofessionella arbete har kommit att prägla vårt förhållningssätt till tidigare forskning. Då det finns en kunskapslucka i det område vi rört oss i har insamlingen av tidigare forskning behövts breddas och kommit att innefatta forskning från hälso- och sjukvårdsområdet. Vi är medvetna om att vår tidigare forskning inte är direkt kopplad till det arbete som kuratorerna på ungdoms- och Sesammottagningarna bedriver. Men då undersökningens syfte är att explorativt undersöka kuratorers upplevelser av tolkmedierade samtal anser vi den tidigare forskningen vara relevant. Detta då den, liksom undersökningens kontext, innefattar tvärprofessionella arbetsplatser där huvudsaklig arbetsuppgift är samtal.
Syftet med vår undersökning kan studeras utifrån flera perspektiv då det som nämnt angränsar till flera områden, som socialt arbete, sexologi och hälso- och sjukvård. Två perspektiv som vi tidigare valt bort är intersektionalitet och makt vilka vi anser skulle kunna komplettera nuvarande interaktions- och kommunikationsteoretiska perspektiv med intressanta resultat. Detta skulle kunna synliggöra komplexiteten i samspelet mellan kurator och tolk utifrån exempelvis kön, etnicitet och klass. Ett annat perspektiv som skulle kunna synliggöra hur den
medicinska diskursen påverkar kuratorers samtal med unga är ett organisationsperspektiv, som skulle kunna bidra med kunskap på meso-nivå.
Något som framkom i denna undersökning men som vi inte haft för avsikt att belysa är organisatoriska faktorer, framförallt inom tolkutbildningarna. Det framkommer finnas allmän kunskapsbrist gällande de olika utbildningarna och kvalitetsskillnaden som följer. Detta är något som vår undersökning antyder i slutänden påverkar samtalet då det präglar tolkens kvalitet. Eftersom vår undersökning är den första som i en svensk kontext belyser kuratorers arbete i samtal om känsliga ämnen medierade genom tolk, anser vi att resultatet är viktigt för framtida tolkmedierade samtal. Vår undersökning belyser även behovet av fortsatt forskning för att öka och sprida kunskapen om komplexiteten i att arbeta med tolk inom detta område. Det är utöver det också viktigt för att fylla kunskapsluckan gällande tolkarnas olika utbildningar och tydliggöra vems ansvar det är att tolken har adekvat utbildning. Detta för att möjliggöra en positiv upplevelse av att arbeta med tolk eftersom det inte är ovanligt inom det kurativa arbetet i Sverige idag. Det är inte heller något som visar tecken på att minska, tvärtom, vilket återigen understryker behovet av fortsatt forskning.
Avslutningsvis visar vårt resultat, tillika tidigare forskning (se bland annat Engstrom, Roth & Hollis, 2010:62f; Sawrikar, 2015:400f; Becher & Wieling, 2015:453f), att kuratorers arbete genom tolk är komplext, i synnerhet i samtal om känsliga ämnen. Utöver de mer praktiska resultat som redovisats angående tolkmedierade samtal framkommer ett viktigt övergripande resultat. Nämligen att kuratorers samtal med unga påverkas av vilken kompetens och utbildning tolken de beställer har eftersom samtalets kvalitet blir därefter. En ökad kunskap om vad som krävs för att samtala med tolk och om de olika nivåer av tolkutbildning som finns är således nödvändig för att kuratorerna ska kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för bra tolkmedierade samtal.
REFERENSLISTA
al-Baldawi, R. (2014) Migration och anpassning: den okända resan. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ahmadi, N. & Lönnback, E.B. (red.) (2005) Tvärkulturellt socialt arbete: av socialarbetare för socialarbetare. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och
utvecklingsenheten.
Becher, E. & Wieling, E. (2015) The Intersections of Culture and Power in Clinician and Interpreter Relationships: A Qualitative Study. Cultural Diversity and Ethnic Minority Psychology, vol. 21 (3), 450-457.
Billinger, K (2005) Fokusgrupper I: Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.)(s.170-). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Bischoff, A., Kurth, E., & Henley, A. (2012) Staying in the middle: A qualitative study of health care interpreters’ perceptions of their work. Interpreting: International Journal Of Research & Practice In Interpreting, vol. 14 (1), 1-22.
Brown, J.D., Wissow, L.S. (2009) Discussion of Sensitive Health Topics with Youth During Primary Care Visits: Relationship to Youth Perceptions of Care. Journal of Adolescent Health, (48), 48-54.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Century, G., Leavey, G, Payne, H. (2007) The experience of working with
refugees: counsellors in primary care. British Journal of Guidance & Counselling, vol. 35 (1), 23-40. DOI: 10.1080/03069880601106765
Crezee, I., Jülich, S., Hayward, M. (2011) Issues for interpreters and professionals
working in refugee settings. Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, vol. 8.3, 253-273.
Engstrom, D. W., Roth, T., Hollis, J. (2010) The use of interpreters by torture treatment providers. Journal of Ethnic and Cultural Diversity in Social Work, vol. 19 (1), 54-72. Fioretos, I., Gustafsson, K. & Norström, E. (2014) Tolkade möten: tolkningens betydelse för rättsäkerhet och integration. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, M. (2007) Ungdomars sexuella hälsa [Elektronisk resurs]: internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
FSUM (2015) Handbok för Sveriges Ungdomsmottagningar. Stockholm, Åtta.45 Tryckeri AB 2015.
Gåfvels, C. (2014) Socialt arbete i en medicinsk kontext. I Lalos, A., Blom, B., Morén, S. & Olsson, M. (red.) Socialt arbete i hälso- och sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar. (1. utg.) (s. 50- 69) Stockholm: Natur & Kultur.
Hansson Bocangel, M (2013) Att möta ungdomar. I SFOG, Sexuell och reproduktiv hälsa hos ungdomar. (Nr 69) (s.7-9). Uppsala, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi.
Häggström- Nordin, E & Mattebo, M (2014) Kommunikation inom ungdomsmottagning. I Söderbäck, M. Kommunikation med barn och unga i vården. (1. uppl.)(s. 87-101) Stockholm: Liber.
Johannisson, K. (2010) Sexualiteten i historien. I Lundberg, P.O. & Löfgren-Mårtenson, L. (red.) Sexologi. (3. uppl.)(s. 124-131) Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
LAFA. (1999) SESAM - framväxten av sex- och samlevnadsmottagningar i Stockholms läns landsting. Stockholm: Landstinget förebygger aids (LAFA).
Lalos, A., Blom, B., Morén, S. & Olsson, M. (red.) (2014) Socialt arbete i hälso- och sjukvård: villkor, innehåll och utmaningar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2007) Kommunikation: samspel mellan människor. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för yrkeshögskolan. (2015) Översyn kontakttolk slutrapport [Elektronisk resurs]. Hämtad 2015-12-28, från: https://www.myh.se/Global/Blitolk/Regeringsuppdrag-RAPPORT-2015.pdf
Nyberg, E. (2000) Att använda tolk. I Allwood, C.M. & Franzén, E.C. (red.), Tvärkulturella möten: grundbok för psykologer och socialarbetare (s. 280-303). Stockholm: Natur och kultur.
Sawrikar, P. (2015) How effective do families of non–English-speaking background (NESB) and child protection caseworkers in Australia see the use of interpreters? A qualitative study to help inform good practice principles. Child and Family Social Work, (20), 396-406. doi:10.1111/cfs.12088
Sverige. Kammarkollegiet (2011) God tolksed: vägledning för auktoriserade tolkar. Stockholm: Fritze. Hämtad 2015-10-07, från:
http://www.kammarkollegiet.se/sites/default/files/God%20tolksed.pdf
Sverige. Socialstyrelsen (2014) Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2005:37. Tolkutbildning: nya former för nya krav. Stockholm: Elanders Gotab AB. Hämtad 2015-10-07, från:
http://data.riksdagen.se/fil/1DC273D4-347E-4465-B8B8-1BE2B5B13CF1
Tribe, R., & Tunariu, A (2009) Mind your language: working with interpreters in healhtcare settings and therapeutic settings. Sexual and Relationsship Therapy, vol. 24 (nr. 1), 74-84. doi: 10.1080/14681990802666023
Trost, J. & Levin, I. (2010) Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wadensjö, C. (1998) Kontakt genom tolk. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos.
Watermeyer, J. (2011) She will hear me - how a flexible intepreting style enables patients to manage the inclusion of interpreters in mediated pharmacy interactions. Health
communication, (nr. 26), 71-81. doi: 10.1080/10410236.2011.527623
Wendt, E.K., Marklund, B., Lidell E., Hildingh, C., Westerståhl, A. (2010) Possibilities for dialogue on sexuality and sexual abuse - midwives’ and clinicians’ experiences. Elsevier, vol.05(001) 539-546. doi:10.1016
World Health Organization. (2002) Defining sexual health - report of a technical consultation on sexual health. Geneva: World Health Organization.
Zuurmond, A. M., Geary, S. R., & Ross, A. D. (2012) The effectivness of youth centres in increasing use of sexual and reproductive health services: a systematic review. Studies in family planning, vol. 43(nr. 4), 239-254.
Yetkin Karakoç, N. (2015) Analysing Misunderstanding in Consecutive Interpreting in Sensitive Settings and Interpreter Training. Journal of Faculty of Letters / Edebiyat Fakultesi Dergisi, Vol. 32 (1), 275-288.