Här diskuteras arbetet mer fritt och vad vi kommit fram till. Vi har även gett utrymme åt vårat eget synsätt och kritiska tänkande rörandet fallet, ämnet och dess förutsättningar.
Det har under arbetets gång framkommit att det är många faktorer som påverkar ett köpa eller tillverka beslut och som presenteras i
problemformuleringen så är det bland de svåraste besluten att ta ställning till för ett företag.
Bakomliggande aspekter och parametrar som påverkar köpa/tillverka beror på det specifika fallet. Det gör att frågan och beslutsfattandet blir komplext och svårt att generalisera på en allmän nivå. Det som däremot går att göra är att inom det egna företaget skapa en tydlighet och sätta upp ramar för hur den här typen av frågor ska hanteras. De olika aspekterna och parametrarna som vi har tagit fram ur resultatet (kapitel 8) som påverkar ett köpa/tillverka beslut säger mycket om komplexiteten i ämnet. En parameter som vi inte har tagit med är kvalitén som kan påverka i hög grad. Kvalitén är dock inte aktuell i det specifika fallet och därför har vi valt att förbise den helt då den inte anses vara ett problem.
Vi har även kommit fram till att huruvida man ska köpa eller tillverka är en fråga som starkt påverkas av företagets kärnkompetens. Oavsett vad det ekonomiska underlaget säger så anser vi att man bör följa företagets övergripande strategier och vad som är bäst sett i det långsiktiga
perspektivet. Naturligtvis så får man ta ställning till kalkylens resultat och överväga vad ett beslut genererar i slutändan. Ett kalkylresultat som visar på stor ekonomisk vinning bör övervägas i förhållande till strategin och det kan i vissa fall vara befogat att göra ändringar, justeringar eller uppdatera den befintliga strategin om så anses nödvändigt.
Det är viktigt att poängtera att kalkyler är osäkra och lätt kan manipuleras till att visa ett resultat som är mer fördelaktigt för endera alternativet
beroende på ingående parametrar och hur de har viktats. En kalkyl bör alltså noggrant granskas och analyseras innan man tar ett beslut. Den framtagna kalkylen har gjorts med ingången att vara helt neutral och opartisk i framtagandet. Då det under arbetets gång genomförts intervjuer och
framkommit att de finns olika uppfattningar och tyckanden inom företaget så kan det ha påverkat oss i arbetet till viss grad.
Framtiden ser ut att gå mot att fler specialstationer tillverkas och i dagsläget så är de medelstora stationerna främst innehållande mät-pex de som
påverkas mest av det nuvarande läget. Där finns ett krav ifrån monteringens sida att pex-kablarna behöver vara levererade inom sex timmar ifrån
beställning och helst tidigare. Som det ser ut nu så upplever vi att det är svårt att infria monteringens krav med nuvarande upplägg.
Det visar sig även att stora delar av problemet mynnar ut i att handla om informations- och materialflöden. Har man bra koll på sina interna och externa flöden så har man mycket vunnet. Det blir även lättare att fatta viktiga beslut beroende på att de baseras på säkra processer och tillförlitliga data. Vi upplever att man har en bra struktur och väl definierade processer inom företaget. Känslan är däremot att den i vissa avseenden inte är utkommunicerad och att funktionerna i kedjan gällande pex-kablarna i det specifika fallet saknar en helhetsbild för hela flödet. Vi tror därför att om man förmedlar ut hela flödet och inte bara arbetsuppgifterna för respektive funktion lättare kan få en samsyn och helhetsbild av kedjan och på så vis få ett bättre flöde i kommunikationen och informationsöverlämnandet i processerna.
När mappningen genomfördes så gjordes den i syfte att kartlägga aktiviteter och dess kostnader i material- och informationsflödet för pex-kablarna. Den har gjorts utifrån en neutral ingång och utan djup insikt i företaget och dess processtruktur. Det kan debatteras att den här typen av mappning bättre och snabbare görs av någon med större insikt och förståelse för hur företaget är uppbyggt och fungerar. Samtidigt är det en fördel med en utomstående part som genomför den här typen av arbete då man lätt kan bli ”vardagsblind”
inom den egna organisationen. Det verkar som att en mix anpassad för situationen är ett bra sätt att genomföra det på.
Det skiljer relativt sett mycket mellan kostnaden för legotillverkning och egentillverkning. Skulle skillnaderna vara likartade på andra artiklar tyder det på en otillräcklig kontroll av företagets leverantörer. Långsiktiga mål och förbättringar skulle kunna tas fram gemensamt för samarbetspartners i värdekedjan. Leverantörerna i regionen bör även på sikt vara intresserade av att Holtab kan konkurera och växa då det gynnar närområdet.
Valet av kalkylmodell var något som inte var helt självklart i början av projektet. Enligt teorin påverkar valet av kalkylmodell resultatet i hög utsträckning och vår ambition var att genomföra en opartisk undersökning varav omfattande diskussioner gjordes för att nå fram till rätt kalkylmetod.
Kalkylmodellen vi valde kan beskrivas som en förenklad form av ABC-kalkylering med tid som den generella kostnadsdrivaren. En reflektion av vald kalkylmodell är att våra diskussioner ledde oss fram till den bäst lämpade modellen med tanke på projektets omfattning och tidsram. Vid beräkning av totalkostnaden för en komponent så är en ABC-kalkyl en bra modell där det tydligt går att dela upp och beräkna kostnader som
kalkylobjektet ska bära. Beroende på vilket alternativ som ska beräknas går det enkelt att urskilja vilka aktiviteter som är nödvändiga och vilka som skulle kunna effektiviseras eller tas bort. Kalkylmetoden är bra och
användbar då det framtagna materialet går att använda vid förbättringar av pex-processen oavsett var tillverkningen sker.
En svårighet som vi har stött på under projektets gång är att få fram två rättvist jämförbara alternativ, ett för att köpa och ett för att tillverka. Det är naturligt att ta bort aktiviteter som anses onödiga men det bör göras med försiktighet så att jämförelsen mellan de båda alternativen blir rättvisande.
Aktiviteter som försvinner på grund av var tillverkningen sker bör enligt vår mening tas med i kalkylen. Likaså aktiviteter som försvinner eller
tillkommer beroende på om tillverkning sker inom den egna organisationen eller inte. Vi anser att det är viktigt att ständigt fråga sig om alternativen är rättvist jämförbara.