5.1. Resultat diskussion
Som undersökningen visar är 72 % av de som svarat på undersökningen är positiva till kameraövervakning på allmänna platser och detta är i enighet med tidigare undersök-ningar som genomförts i ämnet. Däremot visar undersökningen att 67 % inte anser att det är integritetskränkande med kameraövervakning på allmänna platser. Det är något som går emot vad Länsstyrelsen i många fall hävdar då de nekar kameraövervakning på allmänna platser. Självklart måste den aspekten behandlas och tänkas på vid tillstånds-prövning men man behöver möjligtvis inte ha så pass strama bedömningar som i många fall hindrar och begränsar kameraövervakning. Länsstyrelsens uppgift är att utifrån LAK bedöma huruvida kameraövervakningen uppfyller de krav som ställs och att syftet med kameraövervakningen väger tyngre än kränkning av den personliga integriteten.
LAK är från 1998 och under de senaste tio åren har regeringen genomfört ett flertal ut-redningar om hur lagen bör ändras för att anpassas mer till dagens teknik och krav på övervakning som brottsförebyggande åtgärd. Dessutom har det i utredningarna diskute-ras hur kameraövervakning och framförallt hur övervakningsmaterialet ska hantediskute-ras för att inte kränka den personliga integriteten.
I den senaste utredningen, som troligtvis kommer att leda till en ny lag under sommaren 2013, finns ett förslag om att förlänga lagringstiden för kameramaterialet från en månad till två månader, detta på grund av att många brott inte upptäckts under den första må-naden efter brottet och att inspelningsmaterial har raderats när brottet uppdagas.
Undersökningen visar att 67 % tycker att detta är en dålig idé att förlänga lagringstiden för kameramaterialet. Vi trodde att de flesta skulle anse att ökad lagringstid skulle vara något bra, men frågeformuleringen kan ha varit en orsak till ett annat resultat, frågan löd: “I dag får det inspelade materialet sparas i en månad (med tanke på den personliga integriteten) men ett nytt lagförslag vill förlänga detta till två månader på grund av att många brott inte upptäckts/utreds under den första månaden. Vad anser du om försla-get?” Kommentarer vi fått i undersökningen är att om polismyndigheten varit bättre organiserad skulle brott klaras upp under den första månaden och vår tanke med frågan var ju inte att kritisera polismyndigheten men vi bedömde att vi var tvungna att förklara
28
orsaken till varför regeringen vill förlänga lagringstiden för att studenterna skulle kunna ta ställning i frågan. Just denna frågeformulering kan vara en av orsakerna till den nega-tiva inställningen.
Vidare visar undersökningen att många tror att det är brottsförebyggande med kameraö-vervakning, detta trots att undersökningar inte är helt överens om det är brottsförebyg-gande eller inte med kameraövervakning. Störst effekt med kameraövervakning har setts på planerade brott så som till exempel bilinbrott men på våldsbrott med inbland-ning av alkohol syns däremot inga eller mycket små effekter. Men vi anser att det inte finns några nackdelar med att studenter tror att det är brottsförebyggande eftersom undersökningar visar att kännedom om kameraövervakning är viktigt om övervakningen ska ha brottsförebyggande effekt.
Vi hade två snarlika frågor om personlig integritet och kameraövervakning i vår under-sökning (se figur 14 och figur 16). Första frågan löd “Anser du att det är integritets-kränkande med kameraövervakning på allmän plats?” och andra frågan “Är kameraö-vervakning ett problem för den personliga integriteten?”. I första frågan (fråga 7) sva-rade 67 % att de inte ansåg att det är integritetskränkande med kameraövervakning på allmänna platser och 33 % ansåg att det var det. I fråga 13 svarade 44 % att kameraö-vervakning inte är ett problem för den personliga integriteten och 38 % att det är ett problem samt 18 % svarade “VET INTE”.
Antalet som anser att det är ett problem för den personliga integriteten var i båda frå-gorna snarlika 33 % respektive 38 %, det intressanta är att de som inte tycker att det är integritetskränkande minskade från 67 % till 44 % med ett “VET INTE” svarsalternativ i fråga 13.
Vidare visar det sig att 18 % av de som i frågan 7 inte tycker att det är integritetskrän-kande med kameraövervakning på allmänna platser anser i frågan 13 att det är ett pro-blem för den personliga integriteten. Dessutom anser 8 % av de som tycker att det är integritetskränkande med kameraövervakning på allmänna platser att det inte är något problem för den personliga integriteten med kameraövervakning (se figur4 och 5).
Andelen som svarat “VET INTE” är relativt jämnt fördelat mellan de som tycker att det inte är integritetskränkande (20 %) och de som tycker att det är integritetskränkande (14
%).
29
Frågan man kan ställa sig med dessa två frågor är varför resultatet skiljer sig åt och var-för personer som svarat en sak på ena frågan ändrar sitt svar vid nästa fråga?
Själva frågeformuleringarna är snarlika varandra men i fråga 7 specificeras det med
“kameraövervakning på allmän plats” medan det i fråga 13 enbart står “kameraöver-vakning” detta kan ha påverkat hur studenterna svarat.
Dessutom frågar vi i fråga 13 om det är ett problem för den personliga integriteten me-dan i fråga 7 ställs frågan enbart om det är integritetskränkande. Man kan tycka att det är ett problem för den personliga integriteten utan att man anser att det är integritets-kränkande, därför kan man inte dra en jämförelse mellan dessa två frågor då tolkningen av frågorna kan skilja sig mycket åt.
Det fanns även olika svarsalternativ, i fråga 7 finns enbart “JA/NEJ” alternativ och fråga 13 “JA/NEJ/VET INTE”, detta gör att man inte direkt kan jämföra resultaten med varandra.
Som en korsanalys visat så har 18 % som i fråga 7 inte tyckt att det är integritetskrän-kande ändrat sitt resultat till att det är ett problem för den personliga integriteten och 8
% har ändrat sig från att tycka att det är integritetskränkande till att det inte är ett pro-blem för den personliga integriteten.
Skulle de 20 % respektive 14 % som har svarat “VET INTE” i fråga 13 även ha svarat
“VET INTE” i fråga 7 om det funnits som alternativ?
Självklart är det svårt för oss att analysera varför studenter svarat annorlunda på frå-gorna men det måste tas i beaktande när man tittar på resultaten både från fråga 7 och fråga 13. Att 67 % inte tycker att det är integritetskränkande med kameraövervakning på allmänna platser bör inte tas bokstavligen som en sanning.
5.2. Metodkritik
En stor nackdel med att använda sig av enkätundersökning är att det är svårt att veta om personerna svarat seriöst eller inte. Vi har fått in två svar som garanterat inte är seriösa då de har angett att de är 12 respektive 16 år gamla (se figur 1). Eftersom vi skickat ut undersökningen till högskole/universitetsstudenter borde det inte finnas någon i den åldern. Dessutom har de på fråga 3 angående vilken högskola/universitet de studerar på angivit Hästuniversitetet och Mumindalen.
30
För att nå så många personer som möjligt på kort tid och på ett kostnadseffektivt sätt ansåg vi att enkätundersökning var det bästa alternativet för oss. Om vi istället hade genomfört en liknande undersökning med intervju hade det varit allt för tidskrävande och vi hade inte kunnat nå ut till motsvarande antal personer samt haft svårt att få geo-grafisk spridning på deltagarna.
Om man enbart skulle göra en litteraturstudie hade vi inte funnit tillräckligt med materi-al i denna fråga för att kunna dra några slutsatser. Däremot har vi använt oss av littera-turstudie under bakgrundsarbetet och vid utformning av frågor till enkätundersökning-en.
De nackdelarna som vi har fått bekräftat i praktiken från teorin är att svarsfrekvensen blev väldigt låg. Vi skickade ut enkätundersökningen till 1900 studenter och fick svar från 333, alltså en svarsfrekvens på drygt 18 % och detta kan bero på ett flertal olika orsaker. Precis som Trost (2012) nämner så kan mailet med undersökningen fastnat i spamfilter och brandväggar hos några av deltagarna eller så kan deras inbox varit full.
En annan orsak kan även vara att vi la in samtliga mailadresser för hand vilket kan in-nebära att några mailadresser blev felaktigt inlagda och därför inte nått fram.
I följebrevet till enkätundersökningen valde vi att inte berätta vilket program vi läser vid då vi ansåg att detta kunde ge de svarande en inställning att de borde svara på att speci-ellt sätt just för att vi själva är säkerhetsstudenter. Däremot har vi fått kommentarer om att några ville veta vilket program vi läser.
Vi har även fått kommentarer om att svarsalternativen varit lite för snäva och att det inte ger en rättvis bild av området att bara kunna svara ja och nej på frågorna.
Största anledningen till att vi har använt oss av just svarsalternativ ”JA/NEJ” istället för till exempel att ha alternativ ”VET INTE” till samtliga frågor är att vi har upplevt vid tidigare undersökningar att det är lätt för personer att trycka ”VET INTE” rakt ige-nom undersökningen. Geige-nom att ha alternativ ”JA/NEJ” tvingas den som svarar att ta ställning i frågan.
Vid sammanställning av resultatet upptäckte vi att frågeformuleringarna troligvis haft en viss inverkan på resultatet, speciellt i fråga 7 och 13 som är snarlika varandra, trots det skiljde sig svarsresultaten något. Dessutom fanns det enbart svarsalternativ “JA/NEJ” i fråga 7 och “JA/NEJ/VET INTE” i fråga 13, även detta kan ha påverkat resultaten hos båda frågorna. Vår tanke var att fråga 7 och 13 skulle vara varandras kontrollfrågor för
31
att se att de som svarat är konsekventa i sitt svarande. Eftersom vi inte använde samma svarsalternativ kan vi tyvärr inte dra några sådana slutsatser.
5.3. Urvalskritik
Vårt mål med undersökningen var från början att ta reda på vad allmänheten anser om kameraövervakning, men eftersom vi hade begränsad tid och svårigheter att veta hur vi skulle kunna få tag i kontaktuppgifter till tillräckligt många i allmänheten bestämde vi oss för att genomföra den på studenter istället.
Vi ansåg dock att målgruppen studenter även den blev för bred så vi bestämde oss för att begränsa undersökningen på studenter som studerar ett visst program. Vi valde civil-ingenjörsstudenter eftersom det finns vid ett flertal olika lärosäten, både i större och mindre städer, i Sverige.
Eftersom dessa inte är representativt för samtliga studenter i Sverige, kan vi inte dra några slutsatser för vad samtliga studenter anser om frågorna om kameraövervakning.
En annan sak att ta i beaktande vid analys av resultatet är att många som väljer att stu-dera vid ett civilingenjörsprogram är tekniskt intresserade vilket kan påverka stu-deras in-ställning till övervakning.
Dessutom är större delen av de som läser vid ett civilingenjörsprogram män vilket även det kan påverka resultatet (Högskoleverket, 2008).
När urvalet skulle väljas kontaktade vi samtliga tolv högskolor/universitet som erbjuder ett eller flera civilingenjörsprogram och vi fick kontaktuppgifter till studenter från nio högskolor/universitet. För att ytterligare begränsa antalet studenter valde vi att kontakta drygt 200 studenter från varje högskola/universitet. Anledningen till detta var att vi ville ha ungefär lika många från varje högskola/universitet samt att underlätta för högsko-lorna/universiteten när de skulle ta fram kontaktuppgifter. I figur 13 visas antalet sva-rande från respektive högskola/universitet.
32
5.4. Bortfallsanalys
I Sverige finns det ungefär 25 000 civilingenjörsstudenter, enkäten skickades ut till 1900 civilingenjörsstudenter vid nio högskolor/universitet i Sverige. Totalt svarade 333 studenter, drygt 18 % av de tillfrågade.
På grund av att vi inte har tillgång till könsfördelning och åldersfördelning på civilin-genjörsstudenter i Sverige kan vi inte göra en fullständig bortfallsanalys (Trost, 2012).
Däremot kan vi analysera varför svarsfrekvensen var relativt låg.
Orsaken till att vi fått färre svar från kvinnor (35 %) kan bero på att det är överrepresen-terat av män vid civilingenjörsprogram (Högskoleverket, 2008) vilket kan ha lett till att färre kvinnor fått undersökningen.
Eftersom urvalet är slumpmässigt kan vi inte säga hur många procent kvinnor respek-tive män som undersökningen nått ut till, även detta påverkar svarsfrekvens skillnaden mellan kvinnor och män.
Vi tror att den största anledningen till låg svarsfrekvens är att studenter helt enkelt inte vill, inte har tid eller lust att svara på en enkätundersökning. Vi tror även att det finns studenter som väljer att inte svara på enkätundersökningen på grund av bristande kun-skap och intresse för ämnet i fråga.
En annan orsak till den låga svarsrekvensen kan även ha berott på frågeformuleringarna.
Att skapa en enkätundersökning kräver mycket bakgrundsarbete och att formulera frå-gorna så att de tolkas på samma sätt av samtliga, vilket kan vara mycket svårt. Vi ge-nomförde en lite förstudie på studenter på Blekinge Tekniska Högskola för att få feed-back på enkäten, efter kommentarer på vissa frågor upptäckte vi att alla inte tolkade våra frågor på det sättet som vi hade hoppats vilket innebar att vi gjorde om några av frågorna.
Vi har fått några mail från personer som valt att inte svara på enkäten då de ansett att svarsalternativen som funnits i enkäten varit för snäva och gett en felaktig bild av områ-det. Hur många som på grund av detta inte svarat på enkäten är självklart svårt att veta men precis som Ejlertsson (2005) skriver så kan utformandet av enkäten påverka svars-frekvensen.
33