3.1 Slutsatser
3.1.3 Diskussion
Denna studie har ändrat både syfte och frågeställningar ett antal gånger, frågorna var för diffusa och syftet för stort. Dessvärre resulterade tidsbrist i omskrivning av stora delar av studien, bl.a. byta ut tidigare forskning, ta bort och tillägga teorier samt metod.
I studien har den innehållsliga idéanalysen med analysverktygen dimensioner och idealtyper gett ett översiktligt resultat, hur stödet till den samiska kulturen motiverats från respektive kulturinstitutioner. För framtida forskning är det möjligt att studera flera kulturaktörers uppfattning av kulturbegreppet. Det hade varit intressant att undersöka hur tre olika
kulturaktörer uppfattade konstverket ”30 km tvång” av Anders Sunna och hur man använder sig av kulturbegreppet i samband med hur den samiska kulturen motiveras. Kulturaktörerna kunde vara Kulturrådet, Region Norrbotten och Region Jämtland-Härjedalen. Region
Norrbotten skulle svara för den nordsamsamiska argumentet och Jämtland-Härjedalen för den sydsamiska. Det hade också varit intressant att tillägga två samtida konstnärer att intervjua (den ena som inte sett konstverket ”30 km tvång” och konstnären Anders Sunna), det skulle ge ytterligare ett perspektiv till studien. En annan metod att tillämpa skulle vara
41 uppfattningen av samisk kultur, kulturbegreppet i en kulturpolitisk kontext med båda
konstnärerna.
Kulturbegreppet har varierat från Sametinget, till regionerna och den nationella
kulturpolitiken. Kultur rör sig mellan dessa institutioner, men flera samiska begrepp som definierar vad samisk konst är skulle kunna tillämpas i en större omfattning än vad det gör idag. Dimensionen konstnärligt eller estetiskt i en samisk kontext varierar inom de olika samiska dialekterna i Sápmi, exempelvis södra och norra Sápmi. Harald Gaski menar att inget begrepp, ur ett urfolksperspektiv, kan existera i ett vakuum. Vidare menar Gaski att det samiska begreppet estetetik definieras i en bredare betydelse, medans den västerländska ordboken definierar estetik i en begränsad och smal utsträckning (Aamold och Haugdal (red.) 2017, 188). Enligt Gaskis förklaring kan kulturbegreppet i ett samiskt sammanhang uppfattas som en större bredd och mening, inte bara konstarterna utan den materiella grunden för den samiska kulturens existens. Till skillnad från det samiska kulturbegreppet, syftar den nationella kulturpolitiken på dimensionen det konstnärliga kulturbegreppet utifrån de
kulturpolitiska målen, exempelvis de klassiska konstarterna- musik, skönlitteratur, bildkonst, arkitektur. Den semiotiska bildanalysen på Anders Sunnas konstverk ”30 km tvång” har gett en fördjupad förståelse för Sunnas konflikter, men också utifrån ett samiskt aktivistiskt perspektiv i en kulturpolitisk kontext. Där har Gaski och Kappfjell samt Peter Duelund gett en förtydligande bild hur stödet till samisk kultur fördelades i början av 2000-talet och utvecklingen har gått åt rätt håll men kulturpolitiken i Sverige har fortfarande arbetsuppgifter att utföra och en konvention att skriva på. Men samtliga politiker måste vara eniga om beslutet, vilket kan ta ytterligare tid. Den samiska kultur- och samhällstidskriften Samefolket var närvarande under det kulturpolitiska toppmötet i Umeå, mars 2019. Bland ett hundratal deltagare fanns bl.a. Anders Sunna och kulturministern Amanda Lind (Larsson 2019). Det diskuterades om det nuvarande stödet för samisk kultur, idag ligger stödet på 17 miljoner kronor, vilket inte är nog för att kulturinstitutionerna ska kunna vara autonoma. Stödet till Sametinget utgör 23 miljoner, men behöver ökas ytterligare (Larsson 2019). Paneldebatten kom fram till att orsaken till underfinansieringen är okunskapen om samisk kultur. Men det finns okunskap från båda håll, den ena från kulturdepartementet och den andra från
Sametinget som behöver mer kunskap om statistik och forskning kring kulturarbetarnas behov inom samiska kulturinstitutioner (Larsson 2019). Det påbörjades planeringar för kompetensutbildningar tillsammans med svenska filminstitutet för att öka förståelsen och kunskapen om samisk kultur (Larsson 2019).
42 I samtida Sverige har det sannerligen uppstått en våg av intresse för samisk konst och kultur, däribland bildkonstnärerna och framförallt bildkonstnären Anders Sunna med sina starka politiska budskap i sin konst. Skärningspunkten har förändrats till plural, under analysen av konstverket, och idéanalysen av styrdokumenten för respektive kulturinstitutioner.
Skärningspunkten är mellan dåtid och nutid både i konstverket och andra samiska konstverk, men också skärningspunkten mellan den samiska kulturen och den svenska kulturpolitiken, där stödet har resulterats i för lite. Den här studien har blivit en utgångspunkt för vidare forskning, då intervjuer hade gett ett mera aktuellt resultat. Eftersom region Västerbotten får en ny kulturplan i augusti, skulle intervjuer från varje region kunna genomföras avseende hur de ser på stödet till samisk kultur och hur de förhåller sig till kulturbegreppet.
Idag finns en omfattande grupp samiska aktivister som använder konsten och kulturen som ett verktyg för sin rättkamp och står tillsammans för att den samiska utvecklingen inte ska gå under. Exempelvis protesterna i Gállok, Alta-konflikten, rennäringen och tvångsflyttning som många samiska konstnärer delar, bl.a. Anders Sunna och Britta Marakatt-Labba. Anders Sunna och Alta-konstnärerna har med hjälp av konsten belyst de samiska frågeställningar och kan vara ett sätt att väcka den offentliga debatten såväl nationellt som internationellt. Harald Gaski ger ett annat exempel på konstnären Nils-Aslak Valkeapää som vann Nordisk Råds litteraturpris och frågar retoriskt hur konst kan fungera som en dörröppnare i politiska
sammanhang, eftersom priset drev fram samiska frågor snabbare i media än politikens förslag hade lyckats med (Gaski och Kappfjell 2002, 95). Anders Sunnas konstverk ”30 km tvång” blev inköpt av Moderna Museet i Stockholm nästan precis innan denna studie påbörjades. Inköpet är inget litteraturpris men flera samiska konstverk har börjat bli inköpta av statliga institutioner som i sin tur uppmärksammar de samiska frågorna offentligt från lokala till internationella brukare. Detta kan kanske driva de samiska frågorna snabbare, inte bara i media men också höja kunskapen hos den svenska befolkningen om den samiska kulturen.
Jag tycker att det är intressant att prova hur långt man kan gå. Det finns de som tycker att jag inte ska vara så brutal, att jag ska tona ner målningarna. Men svenskar i allmänhet vet så otroligt lite om samer att man måste vara övertydlig för att budskapet ska gå fram (Samer.se, 4239).
Slutligen utifrån citatet ovan kan Sunnas konst tolkas som ett uttryck för den samiska
43 en väckarklocka för att få människor intresserade av den samiska kulturen. En reflektion är att människor har endast fått ett perspektiv angående samerna, genom den svenska staten, myndigheter och rasbiologin under tidigt 1900-tal (samer.se, 1028). Men förhoppningsvis börjar det vända, med hjälp av samtliga samiska konstnärer med deras respektive aktivistiska konst.
44
Referenser
Otryckta källor och elektroniska resurser
Berg-Nordlie, Mikkel och Tvedt Are, Knut. 2009. ”Alta-saken“. Uppdaterad 2018-10-3.
https://snl.no/Alta-saken (Hämtad 8 maj 2019).
Bydler, Charlotte. 2010. Forhandlinger om det samtidlige – Anders Sunnas kunstnerskap. Tidsskrift: Ottar nr.4. Tromsø Museum-Universitetsmuseet.
https://uit.no/Content/463045/Anders%20Sunnna.pdf (Hämtad 24 april 2019).
Forssén, Andreas. 2012. Renskötselrätten – som rättslig konstruktion. Juridiska institutionen, Uppsala universitet. https://www.sametinget.se/71615 (Hämtad 8 maj 2019)
International Labour Organization. No.169. C169 – Indigenous and tribal peoples
convention, 1989.
https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_COD E:C169 (Hämtad 12 juni 2019).
Kommittédirektiv 1997:103 och ILO konvention 169, Allmänna utgångspunkter.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/kommittedirektiv/ilos-konvention-nr-169-om-ursprungsfolk-och_GLB1103#Konventionens (Hämtad 7 maj 2019).
Kulturrådet. 2017. Redovisning av och hur Kulturrådet verkar för det samiska folkets och
nationella minoriteternas kultur.
https://www.kulturradet.se/Documents/Bidrag/Nationella%20minoriteter/Redovisning%20av %20hur%20Kulturr%C3%A5det%20verkar%20f%C3%B6r%20det%20samiska%20folkets% 20och%20nationella%20minoriteternas%20kultur%202017_Rapport.pdf (Hämtad maj 29 2019).
Kulturrådet. Kulturpolitiska målen. http://www.kulturradet.se/sv/Om-kulturradet/kulturpolitiska_mal/ (Hämtad 1 maj 2019).
45 Larsson, André. 2019. ”Skralt i kassan för samisk kultur.” I Samefolket: den samiska kultur-
och samhällstidskrift, red. Åsa Lindstrand, Jokkmokk, nummer 3. 20–21.
Regeringens proposition. 1992/93: 32. Om samerna och samisk kultur m.m.
https://data.riksdagen.se/fil/AB8135AF-F316-42E3-8C87-C2B2C89CCA57 (Hämtad 5 april
2019).
Region Jämtland-Härjedalen. Kulturplan 2019–2022.
https://www.regionjh.se/download/18.3ab73f37167a990b586129/1544795123559/region_jh_ kulturplan.pdf (Hämtad 7 maj 2019).
Region Norrbotten. Kulturplan 2018–2021.
https://www.norrbotten.se/publika/ku/stku/Kulturplan/Kulturplan%20f%C3%B6r%20Norrbo tten%202018-2021%20-%20webb.pdf (Hämtad 7 maj 2019).
Region Västerbotten. Kulturplan 2016–2019.
https://regionvasterbotten.se/VLL/Filer/V%C3%A4sterbottens%20l%C3%A4ns%20kulturpla n%202016-2019.pdf (Hämtad 7 maj 2019).
Regeringskansliet/Sametingets informationscentrum. 2004. Samer – ett ursprungsfolk i Sverige. http://www.samer.se/2136 (Hämtad 11 april 2019).
Riksdagen. 2012. Förordningen 2012:515.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2012515-med-instruktion-for-statens_sfs-2012-515 (Hämtad 8 maj 2019)
Riksdagen. Lag om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige (1895).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/lag-om-de-svenska-lapparnes-ratttill-renbete-i_CVE01b3/html (hämtad 8 maj 2019)
Regeringen. 2002. Sametingets roll i det svenska folkstyret (SOU 2002:77).
https://www.regeringen.se/49bbaf/contentassets/b1254abed1174efda157d0d14aa08c0c/samet ingets-roll-i-det-svenska-folkstyret (Hämtad 9 maj 2019).
46 Sametinget. 2018. Gállok Protest Art. 2018. https://sametinget.se/61798 (Hämtad 28 maj 2019).
Samer.se. ”Långa skallar och korta samer”. http://www.samer.se/1028 (Hämtad 10 maj 2019).
Samer.se. ”Koloniseringen av Sápmi”. http://www.samer.se/1218 (Hämtad 29 april 2019).
Samer.se. 2015. ”Sverige vill inte ratificera ILO 169”. http://www.samer.se/4935 (Hämtad 7 maj 2019).
Samer.se. ”Sametingen i Norden”. http://www.samer.se/1111 (Hämtad 23 maj 2019).
Samer.se. ”Gruvprotesterna har blivit Sveriges Alta”. http://www.samer.se/4315 (Hämtad 23 maj 2019.)
Samer.se. ”Anders Sunnas konst lämnar ingen oberörd”. http://www.samer.se/4239 (Hämtad 29 maj 2019).
Sametinget.se. 2019. Myndighet rennäring. Uppdaterad 2017-07-10.
https://www.sametinget.se/myndighet-rennaring (Hämtad 7 maj 2019).
Svenska ILO kommittén. ”Om ILO”. https://svenskailo-kommitten.se/om-ilo/ (Hämtad 9 maj 2019).
Samer.se. 2014. ”De icke-renskötande samernas rätt till jakt och fiske i svensk rätt”.
http://www.samer.se/4659 (Hämtad 29 april 2019).
Sunna, Anders. ”why?”. http://anderssunna.com/way/ (Hämtad 23 maj 2019).
Tensta Konsthall. 2019. ”Låt älven leva. Viljan till självbestämmande och en ny
världslighet”. http://www.tenstakonsthall.se/?lt-lven-leva-viljan-till-sjlvbestmmande-och-en-ny-vrldslighet- (Hämtad 23 maj 2019).
47 Umeå2014. ”Åtta samiska konstnärer”. http://umea2014.se/sv/projekt/8-samiska-konstnrer
(Hämtad 6 maj 2019).
Umeå Universitet, bildmuseet. 2014–2015. Utställning - Anders Sunna, Area Infected. http://www.bildmuseet.umu.se/sv/utstaellning/anders-sunna/ (Hämtad 25 april 2019).
Tryckta källor och anförd litteratur
Aamold, Svein, red. 2017. Sámi art and aesthetics: contemporary perspectives. Aarhus: Aarhus University Press
Bergström, G och Boréus, K. red. 2012. Textens mening och makt. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Duelund, Peter. 2003. The Nordic cultural model. Nordic Cultural Institute
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette. 2012. Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Fiske, John. 1997. Kommunikationsteorier – en introduktion. Ny, rev. Uppl. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Freeland, Cynthia A. 2006. Konstteori: en introduktion. Stockholm: Raster
Frenander, Anders. 2014. Kulturen som kulturpolitikens stora problem: diskussionen om
svensk kulturpolitik fram till 2010. Gidlund.
Ljungberg, Joa, et al (red.) 2018. In & beyond Sweden: journeys through an art scene. Stockholm: Art and Theory Publishing.
Jacobsson, Bengt. 2014. Kulturpolitik: styrning på avstånd. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Sven. 2003. Kulturens nya vägar. kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent 2003.
48 Skot-Hansen, Dorte. 1999. Kultur til tiden - strategier i den lokale kulturpolitik.
Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift.
Sköld, Peter och Axelsson, Per (red.) 2005. Ett land, ett folk - Sápmi i historia och nutid. Original AB, Umeå (Centrum för samisk forskning och författarna).
Sonesson, Göran. 1992. Bildbetydelser: Inledning till bildsemiotiken som vetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sunna, Anders. 2009. Ursäkta oss för den blodspillda färgen. Stockholm: Konstfack.
Patel, Runa och Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
49