Under arbetet med denna uppsats har vi haft i åtanken att det kan uppsåt problematik kring att ämnet är allt för brett. Vi anser att vi har löst detta genom att belysa de delar som vi anser vara de viktigaste, vilket blir relativt mycket. Vi anser att det krävs ett kunskapsrikt
teorikapitel för att en läsare ska kunna få tillgång tillräckligt med kunskap för att kunna förstå resterande uppsats.
Vi är medvetna om att det skulle vara till studiens fördel ifall vi skulle kunnat haft fler intervjuade hotell. Detta skulle kunna öka studiens tillförlitlighet samt eventuellt spegla likheter och olikheter mellan hotellen på ett ännu tydligare sätt.
Något som vi uppfattar som intressant med denna studie är att alla förutom ett hotell såg inte några risker med att kommunicera ut sitt CSR-arbete, detta trots att det finns rikligt med forskning som menar att det finns ett flertal negativa aspekter med att kommunicera ut sitt CSR-arbete. Vi anser att hotellen bör beakta att det finns risker med att kommunicera ut CSR och vara medvetna om riskerna som kommunikation medför. Vi tycker även att det är
intressant att de flesta av de tillfrågade hotell väljer att främst använda sig av
envägskommunikation i stället för att tvåvägskommunikation. Vi anser att det skulle vara till fördel i fall hotell väljer att använda sig av tvåvägskommunikation dels för att de gör CSR-arbetet mer trovärdigt och att hotellen kan få en mycket tydligare information om vad deras intressenter tycker om hotellets CSR-arbete. Vi anser även att tvåvägskommunikation bör användas mer då vi går mot en mer integrerad värld genom internet främst via sociala medier vilket gör att hotellen måste vara medvetna och förstå hur de ska sköta en dialog via sociala medier. Vi anser också att hotellen måste vara helt införstådda med till vilka intressenter de har som mål att nå ut med sin kommunikation för att sedan anpassa kommunikation till rätt grupp.
Vi tror inte heller att alla de tillfrågade hotellen helt förstår vad CSR innefattar dels verkar det som att vissa hotell anser att det räcker med att enbart arbeta mer miljöanpassat.
7.1 Vidare forskning
De finns mängder av vidare forskning som kan göras efter denna studie. Det vi anser det kan behövas forska mer kring är vad konsumenterna anser vilket CSR ansvarstagande hotellen bör ta och hur konsumenterna uppfattar den redan existerande kommunikationen som hotell använder sig av. Vi tror även att en mer internationell forskning av en likande studie kan vara intressant för att då se om de skiljer sig mellan olika länder eller regioner, vilka länder ligger i framkant och vad beror det på? Detta skulle vara intressant att fortsätta forska inom
37
Källor
Teoretiska artiklar
Anne, E., Christa, T (2007) Reporting CSR – what and how to say it? Corporate Communications. An International Journal. Vol. 12. No 1, p. 25-40
Andersen., Unerman, J., O'Dwyer, B. (2004) Enron, WorldCom a challenge to
modernity. CRITICAL PERSPECTIVES ON ACCOUNTING. Vol. 15, No. 6-7, p. 971 – 993 Balabanis, G., Phillips, H., Lyall, J. (1998). Corporate Social Responsibility and Economic Performance in the Top British Companies: Are They Linked? European Business Review.
Vol 98. No 1, p. 25-44
Brønn & Vrioni, (2001) Corporate social responsibility and cause-related marketing: An overview. International Journal of Advertising. Vol 20, No 2, p. 207–222
Carroll. A. (1991) The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral Management of Organizational. Article in Business Horizons.
Chung, L.H., Parker, L.D (2010) Managing social and environmental action and
accountability in the hospitality industry: a Singapore perspective. Accounting Forum. Vol.34, No 1, p. 46–53.
Chan,E.(2013). Gap analysis of green hotel marketing. International Journal of Contemporary Hospitality Management. Vol 25, No 7, p. 1017–1048
Colleoni, E (2013) Corporate Communications. An International Journal, 2013, Vol.18, No 2, p. 228-248
Colleoni, E., Arvidsson, A., Hansen, L.K. and Marchesini, M. (2011) Measuring corporate reputation using sentiment analysis. Presented at the 15th International Conference on Corporate Reputation, Brand, Identity and Competitiveness. LA, May, p. 18‐20
Dawkins, J. (2004) Corporate responsibility: the communication challenge. Journal of Communication Management. Vol. 9 No. 2, p. 108‐19
Dellarocas, C. (2003) The Digitization of Word of Mouth: Promise and Challenges of Online Feedback Mechanisms. Journal of Management Science. Vol. 49, No 10, p. 1407-1424 Den Hond ,F., De Bakker, F. Neergaard, F. (2007) Managing Corporate Social Responsibility in Action - Talking, Doing and Measuring. Management of Environmental Quality. An
International Journal, Vol.18(5)
Elgammal, I., Lamond, I. (2016) Greenhushing: the deliberate under communicating of sustainability practices by tourism businesses. Journal of Sustainable Tourism, p.1-17
38 Gunnarsson, R (2002) Dept of Prim Health Care GöteborgUniversity - Research
methodology.
Gray, R., Bebbington, J (1993). Accounting for the Environment. Journal of Business Strategy and the Environment. Vol 1, p. 47–48
Grosbois, D (2012) Corporate social responsibility reporting by the global hotel industry:
Commitment, initiatives and performance. International Journal of Hospitality Management, Vol. 31, No 3, p. 896-905
Gössling, S., & Buckley, R. (2016). Carbon labels in tourism: Persuasive communication?
Journal of Cleaner Production, p. 358–369.
Hastings, G. (2016) CSR The Parable of the Bad Samaritan. Social Marketing Quarterly. Vol 22, no 4, p. 281-289
Insch, A. (2008) Online communication of corporate environmental citizenship: a study of New Zealand's electricity and gas retailers, Journal of Marketing Communications. Vol. 14 No. 2, p. 139‐53
Kent, M., Taylor, M. (1998) Building dialogic relationships through the world-wide web. Public Relations Review. Vol. 24 No. 3, p. 321‐34
Kirk, D. (1995) Environmental management in hotels. International, Journal of Contemporary Hospitality Management. Vol 7, p. 3–8.
Lowry, P.B., Roberts, T.L., & Higbee, T. (2007). First impressions with websites: The effect of the familiarity and credibility of corporate logos on perceived consumer swift trust of websites. Human-computer interaction. p. 77–85
Mattsson.L., Wass.M.(2016). Prognoser för hotellmarknaden i Stockholm. Forecasts Concerning the Hotel Market in Stockholm.
Patricia Martínez, , Ignacio Rodríguez del Bosque (2013) CSR and customer loyalty: The roles of trust, customer identification with the company and satisfaction. International Journal of Hospitality Management. Vol, 35, p. 89–99
Peattie, K., & Crane, A. (2005). Green marketing: Legend, myth, farce or prophesy?
Qualitative Market Research An International Journal. Vol 8, No 4, p. 357–370.
Rafaeli, S., Sudweeks, F. (1997) Networked interactivity. Journal of Computer‐Mediated Communication Vol. 2 No. 4.
Reiser, A., Simmons, D.G. (2005). A quasi-experimental method for testing the effectiveness of ecolabel promotion. Journal of Sustainable Tourism, Vol 13, No 6, p. 590–616.
39 Sjöström, E. (2007), Translating ideologically based concerns: How civil society
organizations use the financial market to protect human rights. International Journal and Susainable Development. Vol 6, No 2, p. 157-173
Sen, S., & C. B. Bhattacharya (2001), Does doing good always lead to doing better?
Consumer reaction to corporate social responsibility. Journal of Marketing Research, p. 225-243
Gösling, S. (2015). Assessing tourism's global environmental impact 1900–2050. Journal of Sustainable Tourism. Vol 23, No 5, p. 639-659
Sheehy, B (2015) Defining CSR: Problems and Solutions. Journal of Business Ethics. Vol 131, no 3, p. 625–648
Waddock, S., Graves. S (1997) The corporate social performance- financial performance link.
Strategic Management Journal. Vol 18, p. 303-319
Öberseder, M., Bodo B. Schlegelmilch., Gruber, V (2011) Why Don't Consumers Care About CSR?": A Qualitative Study Exploring the Role of CSR in Consumption. Decisions. Journal of Business Ethic. Vol. 104, No. 4, p. 449-460
Tryckta källor
Alvehus, J. (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Malmö Liber.
Banerjee, S. (2007) Corporate Social Responsibility: The Good, the Bad and the Ugly. Cass Business School, City University London, UK
Bryman, A., Bell, E. (2011) Business research methods. Vol 3. Oxford University press. s.390 Beckmann, S. C., Morsing L. A. Reisch (2006) Strategic CSR communication: An emerging field. Köpenhamn. DJÖF Publishing s.11-31
Cheney, G. E., & Christensen, L. T. (2000) Organizational identity: Linkages between internal and external communication. In F. Jablin, & L. Putnam (Eds.), The New Handbook of Organizational Communication Sage. s. 231-269.
Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund Studentlitteratur AB. s.191-235
Doorlet,J., & H. F. Gracia (2007) Reputation management: The Key to successful public relations and corporate communication. New York: Routledge
Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod, Lund Studentlitteratur,
40 Fombrun, C. and Rindova, V. (2000) The road to transparency: reputation management at Royal Dutch/Shell. In Schultz, M., Hatch, M.J. and Larsen, M.H. (Eds.), The Expressive Organisation. Linking Identity, Reputation and the Corporate Brand:. Oxford: Oxford University Press, s.77–98
Grankvist, P (2012) Corporate social responsibility i paratiken. Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. Egypten Sahara Printing, s.15-17
Grafström, M., Göthberg, P., Windell, K. (2010) CSR: Företagsansvar i Förändring. Malmö:
Liber.
Grant, J (2008) The Green Marketing Manifesto. England. John Wiley and sons.
Grönroos, C.( 2008) Service management och marknadsföring. Malmö Liber.
Idar (1991) forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund Studentlitteratur AB, s.76-107
Jacobsen, Dag Ingvar. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämne. Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Malmö, lund Studentlitteratur AB.
Morsing, M., M.Schultz (2006) Stakeholder communication strategies. Köpenhamn DJÖF Publishing, s.135-162 I
Morsing, M., Beckmann.(2006) strategic CSR communication. Köpenhamn. DJÖF Publishing.
Olausson, V (2009) Grön kommunikation. Hur bygger värde för varumärket och världen.
Malmö. Liber AB, s.82-89
Patel, R., Davidson,B.(1991) forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund Studentlitteratur AB, s.81-90
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012) Research methods for business students.
Harlow: Financial Times Prentice Hall, s.144-145
Elektroniska källor
http://www.visita.se/globalassets/mitt-foretag/dokument/branschekonomi/rapporter/rapport-helaret-2015-hotell.pdf (hämtad 2017-03-05)
Nationalencyklopedin, konkurrens. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konkurre ns-(2) (hämtad 2017-03-12)
Christiansson, A ”SÅ KAN DITT FÖRETAG JOBBA MED ETIK OCH SOCIALT ANSVARSTAGANDE” (hämtad 2017-03-20)
41 First hotels.
http://www.firsthotels.com/About-First-Hotels/Corporate-information/CSR/(senast hämtade 2017-05-27)
Berns Hotell. http://www.berns.se/vart-samhallsansvar/.se (senast hämtade 2017-05-27) Winn hotels Group. http://www.winn.se/om-winn/mer-om-oss/(senast hämtade 2017-05-27) Radisson Blu. https://www.radissonBlu.com/en/about-Blu/Blu-planet(senast hämtade 2017-05-27)
Hilton. http://cr.hilton.com/(senast hämtade 2017-05-27)
Freys Hotels. http://www.freyshotels.com/where-the-heart-is/var-miljopolicy(senast hämtade 2017-05-27)
http://www.scandichotelsgroup.com/sv/hallbarhet/(senast hämtade 2017-05-27)
Epost interjuver
Andersson, Therese. Winn.
Nederman, Tommy. Scandic hotels.
Brandel, Charlotta. Freys Hotels Zannin, Alessandra. Berns hotell.
Ribbemort, Carolin. Hilton.
Junger, Mikael. Choice.
Ellingsen, Erlend. First hotels.
Brussler, Michaela. Radisson Blu.
Borgström, Catharina. Radisson Blu.
42
Bilagor
Mailkontakt direkt ansvariga Hej XXX!
Vi är två studenter från Södertörns högskola som denna termin skriver vårt examensarbete inom turismvetenskap. Vårt examensarbete handlar om att undersöka hur svenska hotell arbetar med att kommuniceras ut CSR\ samhällsansvar internt och externt.
Vi skulle uppskatta väldigt mycket ifall du skulle vilja svara på ett antal frågor rörande detta i ett frågeformulär. Svaren kommer att utgöra en viktig del av vår empiri. Som tack för din hjälp skickar vi gärna vår färdiga uppsats till dig. Jag bifogar frågeformuläret i detta mail
Tack på förhand!
Mvh
Andreas Dahlén
Andreas Dahlén: Student, Turismprogrammet. Södertörns högskola. Stockholm. Mail:andreas01.dahlen@student.sh.se. 0701421851
Mailkontakt infoavdelningen Hej!
Vi är två studenter från Södertörnshögskola som denna termin skriver vårt examensarbete inom Turismvetenskap. Vårt examensarbete handlar om att undersöka hur svenska hotell arbetar med CSR/samhällsansvar och hur detta kommuniceras ut.
Vi skulle gärna vilja komma i kontakt med den ansvariga för dessa frågor hos er för att höra om denne person skulle vilja svara på ett par frågor rörande detta i ett frågeformulär.
Tack på förhand!
Mvh Andreas
Andreas Dahlén student inom Turismprogrammet inriktning Företagsekonomi. Södertörns högskola.Stockholm. Mail: andreas01.dahlen@student.sh.se
Hej!
Tack så mycket att du vill ställa upp och svara på vårt frågeformulär om hur Svenska hotell arbetar med att kommunicera ut sitt CSR-arbete dvs företags samhällsansvar . Frågeformuläret består av 15 st öppna frågor rörande hur ni på XXX förhåller er till CSR och hur ni kommunicera ut ert arbete externt och internt. Svaren kommer utgöra en del av vår empiri.
43
Vi ser hellre att vi får för mycket information av er än för lite. Är det något som är otydligt i frågeformulär får du gärna kontakta mig via:
andreas01.dahlen@student.sh.se
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Södertörn.
Som tack för din hjälp kommer du självklart att få tillgång till vårt examensarbete när det är sammanställt.
Namn:
Företag:
Befattning:
Generellt om ert CSR/ samhällsansvar
1. Hur länge har ni arbetet med CSR och vad fick er att starta upp arbetet?
2. Vilka fördelar och nackdelar har arbetet med CSR inneburit?
3. Vilket ansvar anser ni hotellbranschen har att arbeta med CSR frågor?
4. Vilka ekomoniska fördelar finns det med att arbeta med dessa frågor?
5. Hur arbetar ni med uppföljning av ert CSR arbete?
Kommunikation
1. Hur kommunicerarna ni ert CSR/samhällsansvars arbete? (Sker de via hemsidan reklam, pressmedelande eller liknade)
44
2. Till vilka intressenter har ni som mål att kommunicera ert
CSR/samhällsansvars arbete till?(kunder, investerare, samhället i stort osv)
3. Vilken möjlighet har era intressenter att föra en dialog
(tvåvägskommunikation) med er hur ni arbetar med CSR frågor?
4. Vilka problem eller risker finns det enligt er med att kommunicera ut ert CSR/samhällsansvars arbete?
5. Vilka fördelar finns det enligt er med att kommunicera ut ert CSR/samhällsansvars arbete?
6. Tror ni att större hotell har lättare att arbeta och kommunicera ut CSR/samhällsansvars arbete, eller tvärtom, hur resonerar ni?
7. Hur gör ni så hela företaget/organisation förstår hur ni vill förhålla er till CSR/samhällsansvars frågor?
8. Hur gör ni för att säkerställa att kommunikation har nått ut till hela företaget/organisation och att detta efterlevs?
45
9. Hur använder ni ny teknik ex sociala medier för att kommunicera ut ert CSR/samhällsansvar arbete, vilka fördelar respektive nackdelar medför det?
10. I framtiden tror ni att samhället kommer att ställe högre krav på att hotellbranschen tar ett större socialt ansvar och hur skulle det kunna förändra er kommunikation?
Tack för din information!
Mvh Andreas Dahlén
Andreas Dahlén: Student, Företagsekonomi programmet inriktning besöks och turismnäring.
Södertörns högskola.