• No results found

5.1 Respondentpresentation

5.4.8 Diskussion Kommunikation

Kommunikationsfaktorn anses av alla respondenter vara mycket viktig och har därmed även den, befäst sin roll i ramverket. Åter igen visar sig organisationens beskaffenhet ha en betydelse, denna gång för hur synen på kommunikationsstrategier är. På AMF, som är samlade under ett och samma tak är kommunikationen inte något egentligt problem. Där finns förutom de officiella kommunikationskanalerna goda förutsättningar för ett informellt kommunikationsnät så att information kan spridas ändå. De som arbetar i de större, utspridda organisationerna upplever kommunika-tionen som ett större problem som aldrig kan bli helt löst. I det första fallet är behovet av en detaljerad kommunikationsplan inte särdeles stor, medan det i det andra fallet är fullständigt nödvändigt. Samtidigt är det nog vanligtvis så att denna faktor redan är tillgodosedd i de projektplaner som företagen använder sig av, precis som en av respondenterna påtalar. Fungerande informella och formella informationskanaler är definitivt en kritisk faktor för att lyckas med projekt, inte minst i verksamhets-övergripande sådana, skriver Harrington och Guimares (2005), vilket stämmer överens med respondenternas upplevelser.

Beskrivningen av en gemensam begreppsmodell, som dessutom angavs som en av det företagets absolut viktigaste faktorer för framgången så här långt, är högst intressant. Att genom att ha fördefinierat ett antal begrepp kunna säkerställa att alla pratar om samma sak så minskar risken för missuppfattningar och att olika tjänster skapas som egentligen utför samma uppgift. En annan respondent nämnde i samband med föregående faktor att han upplevde det som ett problem att deras företag saknar en

gemensam begreppsmodell vilket medför att ett ord kan ha olika innebörd för olika personer. Egentligen kan en sådan begreppsmodell vara en variant på, eller utgöra en del av en kommunikationsplan. Det är knappast en slump att det företag som upplever minst problem med kommunikationen är samma företag som från början arbetat fram en sådan modell. Det företaget har antagligen en god tradition när det gäller just kommunikation.

Kommunikation är en viktig faktor för all typ av verksamhet. Utan fungerande kommunikationskanaler blir projekt mindre effektiva och svårare att ro iland inom uppsatta ramar. Det är ett svårlöst problem som många organisationer tampas med, men det räcker inte som anledning till att lägga fram det som en högriskfaktor i SOA-sammanhang. Kommunikation är en kritisk faktor, men medvetenheten om de problem som brister i kommunikationen kan medföra verkar finnas.

5.5 Teknisk plattform

När det gäller den tekniska plattformen var intervjun utformad på ett annorlunda sätt än för övriga tolv faktorer. Till denna faktor presenterades inte någon av oss på förhand formulerad definition, utan respondenterna ombads att spontant berätta vilka tre aspekter de anser vara viktigast gällande den tekniska plattformen.

Figur 22: Ramverkets grund, Teknisk plattform.

AMF tycker att det är svårt att prioritera vilka aspekter som är viktiga för den tekniska plattformen då det beror mycket på vilken verksamhet och situation det talas om. Rent generellt anser han att plattformen ska vara flexibel, det ska vara lätt att göra ändringar i systemet samt att den ska vara utbyggbar. Plattformen ska vara produktiv, enkel att använda och utveckla i samt driftbar och tillförlitlig. I diskussionen om de olika nivåerna i ramverket säger han att den tekniska plattformen är det minst viktiga. Det finns många olika leverantörer som ger tillräckligt bra lösningar. Han är nöjd med det val de gjort i det avseendet, men säger att de säkert kunnat lyckas lika bra om de gjort ett annat val.

Visst, mycket finns som är good enough, så att de övriga punkterna är nog viktigare än den tekniska plattformen. Ska jag säga som IT-arkitekt, men trots allt så tycker jag det, det är inte den som är problemet. (AMF)

BBT tycker att driftsäkerhet är en viktig aspekt för den tekniska plattformen då stora delar av verksamheten kommer att vara beroende av den. Han anser även att platt-formen bör vara utvecklarvänlig, lätt att dokumentera i, samt kunna stödja många olika dataformat.

Mellan Movex och logistiksystemet går det ungefär 60 000 transaktioner per dag, och om inte den förbindelsen fungerar så står ju hela lagret […] Brokern kommer ju bli en av våra mest affärskritiska applikationer, vi drar all trafik genom den […] man vill ju inte att e-handeln står stilla,

eftersom vi tar in så mycket pengar via den […] Det blir en affärskritisk applikation, definitivt. (BBT)

SKA pekar på de olika branschspecifika krav som kan förekomma och exemplifierar med att bankbranschen troligen kräver en högre säkerhet och ett kreditkortsföretag istället ställer större krav på att plattformen ska klara stora transaktionsmängder. De önskar själva att plattformen ska ha goda prestanda och stödja öppna standarder samt ha en stark leverantör med en god tillgång på konsulter med kompetens.

Den ska ha god prestanda och givetvis stödja öppna standarder, du står och faller med hur interoperabel den är. (SKA)

SYE anser att leverantörerna bör ha funnits länge på marknaden och att plattformen är stabil, tillförlitlig och har god prestanda. Vilken produkt som slutligen väljs har enligt honom inte så stor betydelse, alla fungerar mer eller mindre bra.

VAB1 tycker att affärsrörlighet är en av de viktigaste aspekterna på plattformen, att plattformen ska vara flexibel och erbjuda anpassningsbara processer för verksamheten. Den ska kunna styras centralt och erbjuda sammankoppling med alla typer av system och plattformar.

VAB2 menar att det viktigaste med en teknisk plattform är att den är accepterad av hela verksamheten. Plattformen måste även bygga på öppna standarder för att inte flexibiliteten ska begränsas.

[…] för ska vi lyckas med en teknisk plattform här så krävs det investeringar och då måste man ha en viss samsyn, så det är egentligen buy-in från businessen som är viktigast initialt. (VAB2)

Vid prioriteringarna av de olika skikten av ramverket säger VAB2 att den tekniska plattformen på kort sikt är det viktigaste av alltihop, men att den på längre sikt är ganska ointressant.

[…] på lång sikt är den ointressant men just på kort sikt, för oss, måste den finnas där, annars kan vi aldrig börja ens överhuvudtaget. (VAB2)

X1 tycker att flexibilitet i plattformen är viktigt då den måste vara anpassningsbar till de behov som finns för tillfället. Det får inte finnas några risker i att låsa in sig i en viss plattform, framförallt när det gäller SOA. Plattformen bör vara lätt att ”supporta” då det ofta är drift och underhåll som kostar mest pengar under livscykeln. Han anser även att robusthet är en viktig del i både en integrations- och SOA-plattform. Då den är en central del i ett företags infrastruktur bör den också designas utifrån det. Han exemplifierar med att applikationer i sig måste vara robusta och fungera väl, men att plattformens krav baseras på summan av applikationernas sammanlagda krav.

X2 anser att det ska vara lätt att ansluta sig till plattformen och exponera en tjänst. Ett krav är att plattformen är relativt standardiserad så att den blir användarvänlig. Det ska finnas mönster för hur man arbetar med plattformen men de får inte vara så rigida att andra scenarier inte går att utföra. Plattformen ska ha arbetsstruktur som gör den flexibel utan att den riskerar att flyta ut och tappa styrseln. En SOA-plattform ska vara

flexibel och kunna förändras under sin livstid samt hantera de legacy-system som finns.

För att möjliggöra en jämförelse presenteras svaren i sammanfattad form i tabell 2 nedan. Vi har där även valt att gruppera dem i ett antal klasser för att öka jämför-barheten ytterligare. Aspekterna anges i fallande prioritetsordning för respektive respondent.

Tabell 2:

Sammanställning av de viktigaste aspekterna med en teknisk plattform för SOA.

Respondent Den tekniska plattformens viktigaste

egenskaper Klassificering

AMF Enkelhet att använda och utveckla med Produktivitet Flexibilitet/utbyggbarhet Flexibilitet Driftbarhet (stabilitet, övervakningsbarhet,

administrerbarhet)

Prestanda och tillförlitlighet

BBT Utvecklingsvänlig Produktivitet Möjlighet till GBO (Global/Generic Business

Objects)

Produktivitet Stödja många format Flexibilitet SKA Livskraftig leverantör med god tillgång på

kompetens

Produktivitet

Stödja öppna standarder Flexibilitet

God prestanda Prestanda och tillförlitlighet SYE Partners Produktivitet

Funnits ett tag (mogen) Prestanda och tillförlitlighet Prestanda Prestanda och tillförlitlighet VAB1 Erbjuda förändringsbara processer för

verksamheten

Flexibilitet Erbjuda sammankoppling av alla typer av

system och plattformar

Flexibilitet

Erbjuda central styrning och övervakning Prestanda och tillförlitlighet VAB2 En för Volvo gemensam och accepterad

arkitektur

Oklassificerad Plattformen ska bygga på öppna standarder för

att stödja flexibilitet

Flexibilitet

Det ska finnas kompetens och tjänster tillgängliga för plattformen

Produktivitet

X1 Flexibel Flexibilitet

Supporterbar Prestanda och tillförlitlighet Robust Prestanda och tillförlitlighet X2 Öppen och transparent – Lätt att ansluta sig till Flexibilitet

Standardiserad Flexibilitet Flexibel Flexibilitet