5.1. Teoretisk reflektion
Jag har i denna studie framförallt använt mig av en teori vilken gav mig be-greppsapparaten gällande tillskriven och förvärvad identitet. Fokus har därmed inte varit på att varken utveckla eller pröva teorin utan den har enbart haft ett in-strumentellt värde i bemärkelsen att den hjälpt mig att ytterligare förstå resultatet.
Det är möjligt att en mer teorifokuserad studie hade gett en djupare förståelse av den alevitiska identiteten, men min ambition var i denna studie induktiv. Med andra ord ville jag låta materialet tala för sig själv så mycket som möjligt. Vidare finns det relativt lite publicerat om detta forskningsområde vilket ytterligare kan ses som ett rimligt motiv till min induktiva ansats. Dock är det möjligt att infö-randet av fler teorier skulle ha breddad förståelsen ytterligare, men i brist på rele-vant forskning och därmed användbara teorier får det induktiva tillvägagångssät-tet ses som motiverat.
5.2. Metodologisk reflektion
Det ska här sägas att den diskursanalytiska teorin är både svårförstådd och spretig gällande olika tolkningar av denna. Detta medförde svårigheter i att välja vilken variant av diskursanalys som bäst lämpade sig för denna studie och min förhopp-ning är att mitt val framstår både som förståeligt och välgrundat. Det är återigen möjligt att ett annat val hade gett en annan förståelse av materialet, men min åsikt är trots allt att min metod fungerar på ett bra sätt. Styrkan med denna är bland an-nat att den på ett tydligt sätt visar hur diskursen är uppbyggd genom ekvivalens-kedjorna. Det som skulle kunna ses som mindre bra är att den kan tyckas vara allt-för beroende av subjektiva tolkningar, vilket brukar vara en generell kritik mot mycket av den kvalitativa forskningen. Jag hoppas dock att den transparens som jag försökt att åstadkomma, genom bland annat en tydlig källhänvisning i resulta-tet och en detaljerad beskrivning av urvalsprocessen, till viss del ska råda bot på detta då läsaren kan följa mina resonemang för att själv avgöra om det är rimligt.
När det kommer till huruvida det finns ett sammanhang och om diskursanalysen är fruktbar så är jag återigen beredd att påstå detta. Gällande materialet som så-dant kan det vara så att ett mindre urval hade gett ett mindre spretigt resultat och därmed blivit mer nyanserat. Dock är då risken att resultatet än mindre skulle kun-na sägas vara representativt för tidningarkun-na. Det skulle iallafall varit svårare att lyckas åstadkomma ett representativt urval. Angående tidningarnas roll som för-medlare av attraktiva och engagerade artiklar så finns det såklart en risk att de en-bart skriver sådant som av den breda allmänheten uppfattas som intressant, vilket givetvis kan påverka konstruktionen av alevitisk identitet. Men då mitt syfte är att studera dessa tidningars konstruktion och inte identiteten i stort så tycker jag mig kunna bortse från detta även om detta såklart även ska tas hänsyn till beträffande resultatet.
5.3. Empirisk reflektion
Då det inte finns så mycket forskning gjord på mitt specifika ämne så är det svårt att direkt jämföra mina resultat med något. Däremot går det att relatera detta till det som jag tog upp i forskningsgenomgången. Gällande exempelvis porträtte-ringen av aleviter som motsatsen till majoritetssamhället är det ju ett liknande re-sultat som i studien om framställningen av kurder i Hürriyet (Sezgin & Wall, 2005). Dock menade författarna till denna studie att beskrivningen av kurder var starkt diskriminerande, vilket när det kommer till aleviter inte går att påstå. Även om de beskrivs som avvikande från normen så talas det inte om aleviter i enbart negativa termer.
Det går dessutom att se likheter med Ömer Çaha (2004) framställning av diskus-sionen om alevitisk identitet i det offentliga rummet. Även om han inte lika tyd-ligt betonar den icke-sunnitiska identiteten som i denna studie varit framträdande så kan resultatet gällande var någonstans identitetsförhandlingar pågår beträffan-de beträffan-den alevitiska ibeträffan-dentiteten som sådan likställas. De skiljelinjer som Çaha lyfter kan i stora drag ses som likvärdiga de diskurser som jag åskådliggjort i mitt mate-rial.
Något som dock är slående vid en genomgång av den tidigare forskningen i rela-tion till mina resultat är hur väl Kira Kosnicks (2004
)
slutsatser stämmer överens med min slutsats gällande alevitisk identitet som icke-sunnitisk. Hon menar pre-cis som jag att identiteten konstrueras i relation till det dominerande sunnitiska majoritetssamhället vilket gör att denna tes ytterligare stärks. Därmed ska resulta-ten av denna studie delvis betraktas som i linje med den tidigare forskningen på området även om denna på ett tydligare sätt påvisar den icke-sunnitiska konstruk-tionen av alevitisk identitet.5.4. Avslutande reflektion
Mitt bidrag till forskningen kring alevitisk identitet i stort kan sägas vara mini-malt, däremot menar jag att bidraget till förståelsen av framställningen av denna i media bör ses som större. Detta då det finns lite forskning på området, något som jag med denna studie hoppas ska förändras. Det vore således intressant att ytterli-gare fördjupa detta ämne genom att exempelvis studera hur aleviter själva beskri-ver sin identitet eller genom att inkludera även andra tidningar än de jag valt. Vi-dare vore det även intressant att studera den alevitiska identiteten i sin helhet och inte bara utifrån den religiösa aspekten som jag i denna studie fokuserat på. Även en jämförande studie där konstruktionen av andra liknande minoritetsgrupper re-lateras till den alevitiska vore fruktbart för en bredare förståelse av dessa som så-dana samt medias roll i skapandet av identiteter.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att studera hur den alevitiska religiösa identiteten ta-las om och konstrueras i de två turkiska och engelskspråkiga tidningarna Hürriyet Daily News och Today´s Zaman. Således utgick jag från följande frågeställningar;
Hur beskrivs alevism i Hürriyet Daily News och Today`s Zaman?, Vilka religiösa dimensioner är det som lyfts fram i beskrivningen av alevism? samt Vilka be-gränsningar respektive förhandlingsutrymme indikerar dessa beskrivningar för den alevitiska gruppen? Materialet bestod vidare av 20st debattartiklar från dessa tidningar och metoden som användes var en diskursanalytisk sådan. Närmare be-stämt genomfördes först en generell textanalys vid genomgången av materialet för att därefter analysera detta utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskurste-ori (Winther & Phillips, 2000, s.31ff). Den tediskurste-ori som användes hämtades i sin tur från Karmela Liebkind och bygger på förståelsen av identitet som antingen till-skriven eller förvärvad (Liebkind, 2010, s.18ff). Avslutningsvis genererade denna studie slutsatsen att konstruktionen av alevitisk religiös identitet i Hürriyet Daily News och Today´s Zaman kan förstås utifrån tre skilda diskurser; Islamdiskursen, som ser alevism som en del av islam; Synkretismdiskursen, som ser denna istället som en egen religion utanför den islamska gemenskapen; samt Alevitiskareligi-ons-diskursen, som ska ses som innehållande de två andra diskurserna och som därmed beskriver alevism som icke-sunni. De möjliga identiteter som finns till-gängliga för aleviter är således beroende av diskursen, det som dock är gemen-samt är att de tillskrivs en icke-sunnitisk identitet. Oavsett diskurs så befinner sig därmed aleviterna oundvikligen i en minoritetsposition då en sunnitisk identitet krävs för att kunna bli en del av majoritetsgruppen.
Referenser
Beckford, James A. (2003). Social theory and religion. Cambridge: Cambridge Univ. Press
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2.uppl. Lund: Student-litteratur
Boréus, Kristina (2011). Diskursanalys. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red).
Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. S.150-164.
Çaha, Ömer (2004). The Role of the Media in the Revival of Alevi Identity in Turkey. Social Identities: Journal for the Study of Race, Nation and Culture, 10:3, 325-338
Eriksen Hylland, Thomas (1993). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa Hamrin-Dahl, Tina (2006). Aleviter i Turkiet. Uppsala: [Religionshistoriska av-delningen, Uppsala universitet].
Haynes, Jeffrey (2009). The AKP Government in Turkey: Politics Demcracy and the Media. I Lee Marsden & Heather Savigny (red.). Media, Religion and Con-flict. Burlington, VT: Ashgate. S.95-113
Knott, Kim & Poole, Elisabeth & Taira, Teemu (2013). Media portrayals of reli-gion and the secular sacred:representation and change. Farnham: Ashgate
Kosnick, Kira (2004). “Speaking in One´s Own Voice”: Representational Strategi-es of Alevi Turkish Migrants on Open-AccStrategi-ess Television in Berlin. Journal of Ethnic and Migration Studies, 30:5, 979-994
Laclau, Ernest & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony and Socialist Strategy. To-wards a Radical Democratic Politics. London: Verso
Liebkind, Karmela (1995). Bilingual Identity. European Education, 27:3, 80-87.
Liebkind, Karmela (2010). Social Psychology. I Joshua A. Fishman & Ofelia Gar-cia (red.). Language & Ethnic Identity. Oxford: Oxford University Press. S.18-31 Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2011). Att analysera kvalitativt material. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Li-ber AB. S.194-210
Sezgin, Dilara & A. Wall, Melissa (2005). Constructing the Kurds in the Turkish press: a case study of Hürriyet newspaper. Media, Culture & Society, 27:5, 787-798
Shankland, David (2007). The Alevis in Turkey: the emergence of a secular Isla-mic tradition. New York: Routledge
Şirin, Çiğdem V. (2013). Analyzing the Determinants of Group Identity Among Alevis in Turkey: A National Survey Study. Turkish Studies, 14:1, 74-91
Sökefeld, Martin (2002). Alevism online: Re-imagining a community in virtual space. Diaspora: A Journal of Transnational Studies, 11:1, 85-123
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Tidningsartiklar
Akyol, Taha (2012, juli, 13). The cemevi issue. Hürriyet Daily News.
Alpay, Şahin (2010, februari, 15). A tentative step towards official recognition of Alevi identity. Today´s Zaman.
Alpay, Şahin (2007, september, 10). The AKP and Alevis. Today´s Zaman.
Bekdil, Burak (2011, maj, 31). The famous ”Muslim-meter” returns. Hürriyet Daily News.
Birand, Mehmet Ali (2008, januari, 15). Today, I´m in Cairo with Gül.... Hürriyet Daily News.
Bosphorus-straight. (2009, december, 17). From the Bosphorus: Straight – Does the Alevi move move at all?. Hürriyet Daily News.
Cengiz, Orhan Kemal (2011, augusti, 12). Alevis and Kemalist reflexes. Hürriyet Daily News.
Daği, Íhsan (2013, september, 22). Is Turkey losing its Alevis?. Today´s Zaman.
Ergin, Sedat (2011, maj, 18). Erdoğan and the CHP leader´s Alevi origin. Hürriyet Daily News.
Ergin, Sedat (2011, juli, 27). The Alevis´new Westward strategy. Hürriyet Daily News.
Gülerce, Hüseyin (2011, december, 6). The Sunnis´responsibility on the Alevi is-sue. Today´s Zaman
Kanli, Yusuf (2008, januari, 15). Exploiting religion!. Hürriyet Daily News.
Kemal, Lale (2012, maj, 9). ”One religion” controversy. Today´s Zaman.
Mahçupyan, Etyen (2006, december, 2). Are Alevis Separatists?. Today´s Zaman.
McPherson, Charlotte (2009, maj, 22). Addressing minority issues and culture.
Today´s Zaman.
McPherson, Charlotte (2009, maj, 23). Music, culture and religion. Today´s Za-man.
Paul, Amanda (2013, november, 26). What happened to the Alevi reform package?. Today´s Zaman.
Türköne, Mümtazer (2009, juni, 6). A constructive Alevi workshop. Today´s Za-man.
Ülsever, Cüneyt (2008, september, 2). The AKP´s litmus test: Alevis´problems.
Hürriyet Daily News.
Yinanç, Barçin (2012, maj, 22). Can Turkey send an alevi dede to Germany?.
Hürriyet Daily News.