Inledningsvis kan det understrykas att styrpaketet är både stort och komplext. Styrningen återfinns genom tidsdimensioner, vertikala dimensioner och i horisontella dimensioner. Med det menar vi att styrning förändras över tid, den ser olika ut för olika nivåer av organisationen och den ser olika ut för olika funktioner i organisationen. Att dra några generella slutsatser om kopplingar i det totala styrpaketet och mellan olika styrtyper är därmed svårt. I Syfte att kartlägga styrpaketet har dock Malmi & Brown’s control package fungerat väl. Modellen har varit ett bra verktyg för oss att undersöka och diskutera styrpaketet, sätta fokus på styrningen och få fram en organisations styrpaket. Att använda loose couplings och framförallt loosely coupled systems har också varit lärorikt. Det har gett oss möjlighet att se kopplingar inom ekonomi- och verksamhetsstyrning på ett (för oss) nytt sätt, hur ett styrpaket kav vara sammansatt och hur kopplingar kan ses som en process snarare än någonting statiskt. Det har även visat sig att kopplingar som setts som självklara av respondenter har visat sig vara löst kopplade och ibland även frikopplade ur ett perspektiv ur löst kopplade system.
Men att studera kopplingar inom styrpaketet har inte varit helt oproblematiskt och till det finns flera anledningar. En första anledning är en kort studietid. Att studera kopplingar i styrpaketet behöver mycket tid och uppmärksamhet, både från forskaren och från respondenter. Om kopplingar ses ur perspektivet loose couplings så är kopplingar för det första en process och inte någonting statiskt. För att göra en korrekt bedömning skulle kopplingar bara av den anledningen studeras över tid. I vår studie har tidsaspekten behandlats genom bedömningar från oss och respondenter. Ytterligare ett problem med tidsaspekten är att styrsystem och styrmekanismer används under olika perioder och att det därför är lätt att överskatta eller underskatta en styrmekanism relativa vikt inom styrpaketet. Olika styrsystem och mekanismer har även olika frekvens. En budgetprocess, som ofta sträcker sig över flera år, skulle ta lika lång tid att utvärdera i relation till övrig styrning. En andra anledning är att respondenter nämner vad de ser eller vill berätta om, att som forskare upptäcka ytterligare skulle kräva mer tid för att lära känna organisation och styrpaketet. En tredje anledning är att managers och ägare kan bytas ut över tid och att nya tankar och idéer om styrning kan komma att bytas ut och förnyas. När nya styrsystem och styrmekanismer skapas eller antas kan gamla ligga kvar. Dessa kan ligga i konflikt med varandra, substituera eller komplettera varandra, eller bara hållas isär och resultera i en frikopplad del av styrpaketet. Det kan därmed vara svårt att veta och avgöra om styrpaketet, dess kopplingar och vad det har för betydelse eller funktion. Loose couplings och loosely coupled systems är en intressant aspekt att använda som komplement vid studier av styrpaketet med ett holistiskt synsätt. Genom att komplettera en traditionell syn på hur styrning designas kan loosely coupled systems användas för att ”testa” styrningen och se den med nya perspektiv. Ur ett designperspektiv kan frikopplingar eller lösa kopplingar vara ett omedvetet ”fel” i designen. Det kan även röra sig om ett omedvetet val eller av funktionskrav. Som
teorin visar finns det fördelar med löst kopplade system, med flera oberoende variabler som kan anpassas mot interna och externa förändringar. För ekonomi- och verksamhetsstyrning kan det röra nya kortsiktiga mål kombineras med gamla långsiktiga planer vid korta svängningar i marknaden.
I vår studie har vi valt att studera kopplingar mellan olika styrtyper, men som framkommit under litteraturgenomgången är det många som argumenterar för att styrningen bör ses mot kontrollproblem, övergripande mål och funktion (Grabner & Moers, 2013; Sandelin, 2008). När styrningen inom organisationer avser att behandla ett visst ändamål blandas ofta styrmekanismer av olika typ för att hantera och rikta resurser. Detta resulterar i att element (styrmekanismer) ur olika styrtyper kan vara tight kopplade i ett fall men frikopplat i ett annat, beroende på styrningens funktion och mål. Som Tessier & Otley (2012) konstaterar kan managers använda ett styrverktyg på olika sätt och med olika ändamål. Av den anledningen kan styrsystem vara både löst och tight kopplat på samma gång.
Ett annat problem som uppkommer vid analys om hur styrkategorier är kopplade till varandra är att de olika kategorierna innehåller relativt olika mekanismer. Malmi & Brown’s generella typologi ger en ögonblicksbild av den styrning som återfinns inom en organisation och placerar den i breda kategorier efter typ. Ovan nämnda tidsaspekt gör att vissa styrmekanismer kopplas/används över lång tid, medan andra verkar med snabb frekvens. Vidare kan element inom styrkategorier vara väldigt lika varandra, medan andra element inom en styrkategori är väldigt olika. Exempelvis kan vi lyfta fram policys och värderingar som två element som är väldigt lika varandra. När en manager formaliserar en värdering i text, är den då en värdering eller policy? Om den klassas som policy på grund av att den är formaliserad i text, är då värderingar sådant som inte är nedskrivet? Är värderingar något som man bör förhålla sig till medan en policy är nått man skall förhålla sig till? En annan fråga är var gränsen går mellan kortsiktig planering och budgetläggning, vilket är ännu ett exempel på element från olika styrkategorier som är väldigt lika varandra, åtminstone i vissa fall. Vi kan också lyfta fram policy och processer som inte alls är likt makt eller organisationsstruktur, även om samtliga återfinns under administrativa styrsystem. Likväl är det stor skillnad på långsiktig planering som visioner och den kortsiktiga planeringen, den förra i abstrakt form och den andra i konkret form, men som återfinns under samma kategori. Ett problem med typologin är att dess kategorier är generella i den meningen att de innehåller många olika mekanismer, dessa mekanismer kan användas på olika sätt för olika ändamål, men kategoriseras tillsammans. Vi har funnit att samtliga styrkategorier är tight kopplade till varandra genom någon styrmekanism. Men att dessa kopplingar vid ett paketperspektiv kan förefalla sporadiska eller oviktiga. När vi studerar vilka dessa tighta kopplingar är träder snart bilden fram att de tighta kopplingarna i systemet är designade att hantera specifika kontrollproblem. Styrsystem som är löst kopplade eller frikopplade är, vad vi tror, ofta ämnade för olika mål. Men det är något som ligger utanför ramarna för denna studie.