Diskussion kring åtgärdsförslag

Åtgärdsförslag som presenterades ovan bygger på att produkter sorteras utefter leveransdatum redan innan de förflyttas till lageryta innan Putslinjen. Detta är det

Åtgärdsförslag & diskussion

För att det ska vara ett flytande system krävs det också att produkterna redan finns i Sorteringsboxen när modellen implementeras för första gången. Detta innebär att Putslinjen skulle behöva bearbeta produkter för att fylla Sorteringsboxen innan implementeringen, dock enligt prioriteringsregler som beskrevs tidigare. Därefter ska Putslinjen bearbeta produkter i den takt som produkter lämnar avdelningen, dvs. enligt aktuell efterfråga. Därmed syns inget tydligt behov av att Putslinjen ska bearbeta alla produkter som finns på lagerytan innan processlinjen eftersom detta endast skulle skapa oordning i Sorteringsboxen. Även tidigare diskuterade Sortering och Kontroll, Lageryta 1 samt operatör som arbetar där, anses inte längre behövas om man använder sig av de åtgärdsförslag som givits. Eftersom produkterna, enligt givna åtgärdsförslag, redan sorteras utefter behov i Sorteringsboxen, behöver inte produkterna sorteras ytterligare en gång efteråt. Lageryta 1 behövs inte heller eftersom de nya styrningsprinciperna som föreslogs förhindrar överproduktion vilket leder till att onödiga lager förhindras. Istället kan denna lageryta användas till annat.

Hur många produkter som skall bearbetas i Putslinjen, samt vilken produktvariant bör slutligen bestämmas av Slutmonteringen. Att tillverka höga volymer av specifika produktvarianter för att optimera UV-linjen skulle endast gynna UV-linjen eftersom den är mest belagd, medan det troligtvis skulle skapa problem för Slutmonteringen. Att effektivisera en avdelning eller processlinje på bekostnad av en annan skulle innebära att man går tillbaka till att använda sig av Push-strategin vilket är fel riktning. Även om flaskhalsteorin går ut på att utnyttja maskinen eller processen maximalt, vilket i det här fallet skulle vara att ständigt försöka överbelasta UV-linjen, anser man att detta kan undvikas. Genom att använda sig av KOP-modellen, och dessutom skapa batcher enligt arbetets rekommendation, skulle UV-linjen kunna klara dagens efterfråga.

Eftersom det förekommer variationer i efterfrågan kan mängden produkter i KOP variera och det är viktigt att det förs en dialog mellan respektive planerare, dels från Slutmonteringen men också från Maskinhall. Genom dialog och en aktiv styrning med utgångspunkt från modellen i Figur 10 under rubrik 6.2, skulle avdelning Ytbehandling bli mindre känslig för variationer i efterfrågan, och på sådant sätt öka leveransprecision till Slutmonteringen. Skulle det dessutom finnas möjlighet att jämna ut volymen med hjälp av produkter som transporteras vidare till terminallager, dvs Vit S produkter, skulle avdelningen kunna ha en bättre framförhållning och möjligtvis kunna planera och styra produktionen flera dagar framåt i tiden.

Åtgärdsförslag & diskussion

Examensarbetet som tilldelades av Jeld-Wen behandlande endast avdelning Ytbehandling och avgränsades mot Maskinhall respektive Slutmontering. Detta har gjort att åtgärdsförslag tagits fram som anses fungera på avdelningen Ytbehandling utan att exakt veta hur detta i sin tur påverkar andra avdelningar. Arbetet gick även ut på att ge förslag på hur avdelningen skulle kunna planeras och styras vid en ökning av efterfrågan med 50 procent. Enligt kalkyler som togs fram behövde endast UV-linjen åtgärder i form av mer tillgänglig tid eller teknisk uppgradering. Om ett beslut tas om att öka UV-linjens tillgängliga tid genom att införa ytterligare ett skift innebär det inte per automatik att Putslinjen eller Robotlinjen också skall göra detta, ifall de fortfarande klara av efterfrågan. Om Maskinhallen inte kan leverera fler produkter under de två skift som arbetas idag, skulle även de behöva gå upp i skift på avdelningen vilket i sin tur påverkar hela avdelningen Ytbehandling. Detta skulle även påverka Slutmonteringen såvida de inte klarar av att montera samtliga produkter. Eftersom de inte har utsatts för den situationen innan, är det svårt att säga om även de behöver gå upp i antal skift eller inte.

Diskussion kring effekten av KOP-modellen

Den nya värdeflödeskartläggningen visar att den totala genomloppstiden skulle minska med 57,3 procent och uppgå till 17,4 timmar. Detta är dock inte hela sanningen eftersom produkter som tidigare stod på Lageryta 1 kommer endast att förflyttas till Lageryta innan Putslinjen vilket i praktiken innebär att problemet endast har förflyttats ett steg bak.

Dock ses KOP-modellen ändå som en lösning på styrning för att mindre produkter kommer vara i flödet vilket medför högre flexibilitet och kortare ledtider till Slutmonteringen. Detta möjliggör också att produkter som av olika skäl blivit försenade i tillverkningsprocessen, ändå hinner passera igenom avdelningen i rätt tid. Dessutom fungerar modellen även vid en ökning av efterfrågan eftersom modellen inte är beroende av antalet produkter, vilket gör att företaget inte behöver styra produktionen annorlunda bara för att fler produkter efterfrågas. Däremot kan det krävas tätare kommunikation mellan avdelningar och processer för att klara av volymökningen.

Dock är modellen svår att utvärdera och framförallt svår att mäta enligt dagens förutsättningar. Modellen underlätta arbetet för styrning av produktionen på avdelningen utan att kunna mäta leveransprecision med dagens förutsättningar. Det som behövs för att mäta leveransprecision är att samtliga produkter som lämnar avdelningen Ytbehandling skannas, inte endast produkter som ytbehandlats i UV- linjen. Genom att skanna produkter i UV- samt Robotlinjen och sätta dessa i förhållande till de efterfrågade produkter under samma dag, skulle ett mått på leveransprecision fås fram.

Åtgärdsförslag & diskussion