5.3.1 Hur beter sig fläckar på material som är fluorkarbonbereda under
plaggets livslängd
Nyproducerade plagg med fluorkarbonberedning har goda avvisande egenskaper mot smuts, olja, fett och vatten. Under plaggets livslängd försämras de avvisande egenskaperna av yttre påverkan, fluorkarbonens ytstruktur påverkas därmed över tid genom plaggets användning och genom tvätt (Zhou et al. 2016). Beredningen slits ojämnt på plaggen vilket innebär att vissa områden kan få öppna friytor, under sådana förhållanden får plagget textilkompositionens egenskaper och därmed inte avvisande. Oljetestet av bärprovetet visar att byxans främre del har ett lägre resultat än den bakre delen, vilket påvisar att slitningen av byxan har skett ojämnt.
5.3.2 Hur genomförs skötsel och tvätt på plagg med fluorkarbonberedning för
att bibehålla plaggets avvisande egenskaper
För att bibehålla fluorkarbonberedningens effekt krävs det att plagget efter tvätt värmebehandlas i 70–80°C för att svansarna ska återorienteras och att denna process sker regelbundet och efter varje tvätt för bästa effekt.
5.3.3 Hur påverkar användning, skötsel och tvätt plaggets avvisande
egenskaper
Rätt skötsel med tvättprocess och återaktivering av plagg med fluorkarbonberedning är väsentligt för att återfå beredningens effekt (Rehnby 2010). Tvätterierna som deltagit i studien tvättar varselkläder enligt de rekommendationer och krav som finns. Bärprovet som blivit tvättad i hemmiljö och därefter hängtorkad har ett lägre testresultat både på byxans vatten- och
oljeavvisande förmåga, vilket förbättras efter återaktivering. Därmed kan det konstateras att om tvättprocessen följs av hängtork tappar fluorkarbonberedningen tillfälligt sin effekt.
5.3.4 Hur nödvändigt är det att varselkläder certifierade enligt EN ISO 20471
beläggs med fluorkarbon
På studiens huvudfråga om hur nödvändigt det är att varselkläder beläggs med fluorkarbon bör hänsyn till olika perspektiv beaktas. Personskyddet är en oerhörd viktig aspekt där exempelvis trafikrelaterade arbetsplatser kan innebära stor fara för arbetaren, vilket kräver hög synbarhet (SIS 2013). En annan viktig aspekt ut ett miljöperspektiv är plaggets livslängd, då det diskuteras att fluorkemin kan förlänga livslängden med sina unika egenskaper, om skötsel och återaktivering sker regelbundet. Samtidigt belyses en mentalitet hos arbetare att de vill att det ska synas på
plaggen att de arbetar, som bidrar till att plagg tvättas oregelbundet. Under sådana förhållanden får inte beredningen rätt förutsättningar för att ge plagget en lång livslängd. Många av arbetarna befinner sig dessutom i en industrimiljö som genererar fläckar som anses vara mycket svåra eller omöjliga att få bort, oavsett om plagget har fluorkarbonberedning eller inte. Under plaggets livslängd sker också en stegvis försämring på fluorkarbonberedningens effekt på grund av yttre påverkan och studiens tester påvisar att en stor del av beredningen redan är borttvättad efter 25 tvättar i laboratoriemiljö. Studiens uppfattning på huvudfrågan blir därmed att fluorkemi inte är essentiell på varselkläder certifierade enligt EN ISO 20471.
5.4 Metoddiskussion
Studiens upplägg med intervjuer med kunniga personer, tvätteriers tvättprocess av
fluorkarbonplagg i en kombination av genomförda tester har ansetts vara ett strukturerat och bra upplägg för att nå ett gott resultat. Intervjuerna med respondenterna ger också en hög reliabilitet med tanke på deras kompetens. För att ytterligare kunna stärka studiens slutsats skulle ett bärprov varit regelbundet tvättad i industrimiljö, för att säkerhetsställa bedömningen. Genom att
undersöka om detta bärprov varit renare än studiens bärprov som tvättats i hemmiljö. Dessutom är tyget som använts till bärprovet ett flamskyddstyg och inte ett tyg som normalt används för plagg som enbart ska certifieras enligt EN ISO 20471. Vanliga varseltyger har ofta en
komposition av bomull och polyester och testresultaten skulle kunna se annorlunda ut om den vanliga kompositionen använts, då fluorkarbonberedningar kan vara mer eller mindre beständiga på olika typer av material.
För att kunna urskilja vad som påverkar beredningen, bör flera byxor från samma användare granskas och analyseras. Detta för att utforska hur mycket användaren genom slitage påverkat beredningens egenskaper. Vidare borde ytterligare tester genomföras med fler användare i varierande arbetsmiljöer, där byxorna regelbundet tvättas i industrimiljö och testas kontinuerligt för att säkra resultatet.
Små variationer i testresultatet kan förekomma då de utförda testerna bedöms utifrån en skala, testresultatet kan även påverkas beroende på vart på plagget testerna utförs. Resultatet kan
dessutom variera beroende på vilken typ av kemi plaggen är efterbehandlade med, även om det är en kortkedjig (C6) kemi finns variationer i dess avvisande egenskaper. Studien har inte haft tillgång på oljor av nummer 1 och 2, men bedömer att detta inte har haft någon väsentlig betydelse för studiens resultat.
I studien har det framkommit vid flertalet tillfällen diskussioner kring arbetares syn på arbetsinsats utifrån klädernas renhet samt hur detta påverkar skötseln på plaggen. För säkerhetsställa mentaliteten hade en vidare undersökning behövt genomföras.
6. SLUTSATS
En första studie är utförd kring behovet av fluorkemi på varselkläder och ligger till grund för fortsatta studier. Fluorkemins negativa aspekter och att de klassificeras som PBT-ämnen, att de är persistenta, bioackumulerande och toxiska innebär stor påverkan på människa och miljö. Då inga studier kan bekräfta att PFAS bryts ner fullständigt i miljön och att PFAS i och med detta finns kvar i miljön för alltid i någon form. De här orsakerna resulterar i att varje aktör måste tänka till vilka egenskaper plagg måste och bör ha samt vad som är nödvändig användning.
Ytterligare studier behöver genomföras för att undersöka om kläder med fluorkemi får längre livslängd än plagg utan beredning. Dessutom bör det undersökas om den längre livslängden är så lång att den är värd den påverkan som fluorkemin har på människa och miljö.
Av studiens resultat och diskussion baserat på syftet att utifrån användning och tvättprocess undersöka om fluorkarbonberedning är essentiell på varselkläder. Kan slutsatsen dras att beredningen ur perspektivet att få och hålla plaggen rena efter tvätt, inte fyller någon långvarig funktion. Denna aspekt i kombination med den yttre påverkan som relativt snabb sliter på beredning genom användning och tvätt kan studien dra slutsatsen att fluorkarbonberedning inte anses vara nödvändig på varselkläder.