Framtida utmaningar som framkom i resultatet är att kunskapen om psykisk ohälsa behöver öka bland personal som arbetar med ungdomar och kunskapen om hur unga med psykisk ohälsa ska bemötas. Resultatet tyder på att första hjälpen för psykisk hälsa kan behövas för att förbättra det förebyggande arbetet och att flera yrkesverksamma får utbildningen för att bemöta och hjälpa ungdomar på bästa möjliga vis (Kitchener et al., 2002).
Framtida utmaningar som nämns är även att möjliggöra för ungdomar att få kunskap om psykisk hälsa och ohälsa, för ungdomar ska kunna uppmärksamma psykisk ohälsa och få hjälp i tid. Resultatet kan kopplas till Mental Health Literacy och att det finns ett behov att ungdomar får lära sig om psykisk ohälsa och att det är en viktig kunskap för att må bra. Samtidigt kan det diskuteras om det endast räcker med kunskap. Då det är en skillnad mellan kunskap och faktisk handling (Jorm, 2014; Bjarnsen et al. 2017). Det kan därför vara effektivt att komplettera Mental Health Litercy med andra metoder. En strategi skulle kunna vara att stärka ungdomars self-efficacy för att komplettera Mental Health Litercy. För har ungdomar högre self-efficacy är det förmodligen troligare att kunskap om psykisk hälsa kan omsättas till handling, och främja ungdomars hälsa och motverka att psykisk ohälsa uppstår.
8
SLUTSATSER
Studiens resultat påvisar olika aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och främja hälsa bland ungdomar i ett län i mellan-Sverige.
• Arbetsmetoder för arbetet innefattar exempelvis föreläsningar kring HBTQ-frågor och normer samt upplevelser kring psykisk ohälsa. Andra arbetsmetoder är utbildningen första hjälpen för psykisk hälsa, samarbete med elevhälsan och utforma förebyggande samt hälsofrämjande insatser, föräldraskapsstöd och tillgodose elevhälsan med statistiskt underlag i länet.
• Främjande faktorer för ungas psykiska hälsa anser aktörerna är att ungdomar
upplever trygghet, stöd och goda relationer med vuxna. Tydlighet, trygghet och att ha vänner i skolan nämns som ytterligare främjande faktorer.
• Aktörerna erfarenheter kring utvecklingsmöjligheter med arbetet är att skolan och elevhälsan bör få utökade resurser, implementera tätare utvärdering. Andra
utvecklingsområden som nämns är att samtala med ungdomar i skolan om psykisk ohälsa och hälsa samt att personal som möter unga bör när det krävs gå utanför arbetsrollen för att motverka psykisk ohälsa hos ungdomarna.
• Aktörerna erfarenheter kring framtida utmaningar med arbetet är att psykisk ohälsa och suicid ökar bland unga, att arbetet behöver integreras inom olika nivåer samt att kunskapen bör höjas om psykisk ohälsa/hälsa bland både personal som arbetar med unga men också bland ungdomarna själva.
Slutsatsen med föreliggande studie är att det är viktigt att ha en helhetssyn på förebyggande och hälsofrämjande arbetet och att integrera arbete inom olika nivåer samt strukturer i samhället. Studien påvisar även på att flertalet aktörer har en betydelse för att bedriva arbetet.
9
FRAMTIDA FORSKNING
Framtida forskning inom området skulle exempelvis vara att använda kvalitativ ansats för att studera ungdomars upplevelser kring psykisk ohälsa och hälsa, då det framkommer i
studiens resultat att det anses som utvecklingsmöjligheter med arbetet. Eftersom statistisk påvisar att flickor upplever psykiska besvär i större utsträckning än pojkar, kan det även vara viktigt att undersöka om normer påverkar ungdomars psykiska hälsa. Statistiken och
studiens resultat tyder på att psykisk ohälsa ökar, vilket gör det viktigt studera i framtiden hur hälsofrämjande och förebyggande insatser påverkar ungdomars psykiska hälsa.
REFERENSLISTA
Bandura, A. (2012). On the Functional Properties of Perceived Self-Efficacy Revisited.
Journal of Management, 38(1), 9-44.
Birkler, J. (2012). Vetenskapsterori: En grundbok. (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Bjarnsen, H., Eilertsen, M., Ringdal, R., Espnes, G., & Moksnes, U. (2017). Positive mental health literacy: Development and validation of a measure among Norwegian
adolescents. BMC Public Health, 17(1), BMC Public Health, Sept 18, 2017, Vol.17(1). Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar: Förslag till nya former av föräldrastöd.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber.
Chilton, R., Pearson, M., & Anderson, R. (2015). Health Promotion in Schools: A Scoping Review of Systematic Reviews. Health Education, 115, pp.357–4), p.357–376. Dahlgren, G., & Whitehead, M. (1991). Policies and strategies to promote social equity in
health. Stockholm: Institute for future studies.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107-115.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Kortversion av varför har den psykiska ohälsan ökat
bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985-2014. Östersund:
Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat
föräldraskapsstöd. Solna, Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112.
Green, J., Tones, K., Cross, R., & Woodwall, J. (2015). Health promotion-planing &
strategies. (3 uppl.). London: Sage.
Haglund, B. J. A. (1996). Stödjande miljöer för hälsa -ett strategiskt begrepp för det
hälsofrämjande arbetet. Hämtad, 2018-03-27 från
http://bomhag.se/SEartikel1996ismt.pd
Hiltunen. (2017). Lagom perfekt-erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare. (3 uppl.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Hsieh, H., & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur akademisk.
Jorm, Anthony F. (2012). Mental Health Literacy: Empowering the Community to Take Action for Better Mental Health. American Psychologist, 67(3), 231-243.
Kerres Malecki, C., & Kilpatrick Demaray, M. (2003). What Type of Support Do They Need? Investigating Student Adjustment as Related to Emotional, Informational, Appraisal, and Instrumental Support. School Psychology Quarterly, 18(3), 231-252.
Kickbusch, I., Mittelmark, M B., Rootman, I., Scriven, A., & Tones, K. (2017). Health promotion. International Encyclopedia of Public Health. 450–462.
Kitchener, B.A. & Jorm, A.F., 2002. Mental health first aid training for the public:
evaluation of effects on knowledge, attitudes and helping behavior. Bmc Psychiatry,
2, pp.Bmc Psychiatry, 2002, Vol.2.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor. (u.å.). Psykiska och psykosomatiska
symptom. Hämtad, 2018-04-13, från
http://www.ungidag.se/indikator/fysisk_och_psykisk_halsa/psykiska-och- psykosomatiska-symptom-psykiska-symptom
Mörker, E., Sjögren, A., & H., Svaleryd .(2015). Hellre rik och frisk – om familjebakgrund
och barns hälsa. (Rapport 2015:13). Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk utvärdering.
Nationell samordnare inom området psykisk hälsa. (2016). Regeringens strategi inom
området psykisk hälsa 2016–2020- Fem fokusområden fem år framåt. Stockholm:
Nationell samordnare.
Capp, G., Berkowitz, R., Sullivan, K., Astor, R., Avi, K., De Pedro,. ...Gilreath, T. (2016). Adult Relationships in Multiple Contexts and Associations with Adolescent Mental Health. Research on Social Work Practice, 26(6), 622-629.
SOU. 2015: 5. Elevhälsa: elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen. Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barns och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga- till 2017. Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens Folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa –
allas ansvar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Svensson, B., Hansson, L., & Stjernswärd, S. (2015). Experiences of a Mental Health First Aid training program in Sweden: A descriptive qualitative study. Community Mental
Persson, L. & Haraldsson, K., 2017. Health promotion in Swedish schools: school managers' views. Health Promotion International, 32(2), pp.231–240.
Prop: 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1 d3e/mal-for-folkhalsan
Ungdomsstyrelsen. (2012). Om unga HBTQ-personer hälsa. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: World Health Organization.
World Health Organization. (u.å.). Mental health: strengthening our response. Hämtad, 2018-04-10, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
Wille, N., Bettge, S., & Ravens-Sieberer, U. (2008). Risk and protective factors for children’s and adolescents’ mental health: Results of the BELLA study. European Child &
BILAGA A; MISSIVBREV
Missivbrev
Hejsan! Mitt namn är Emma Gustafsson och jag går sista terminen på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska nu skriva mitt examensarbete i
folkhälsovetenskap. Syfte med examensarbetet är att undersöka olika aktörers erfarenheter kring att förebygga psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa bland ungdomar i ett län i mellan-Sverige.
För att få svar på mitt syfte ska jag intervjua olika aktörer som arbetar med att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland ungdomar i x-län. Jag vänder mig till dig då du arbetar inom ämnesområdet och kan tillföra viktig kunskap kring att förebygga psykisk ohälsa samt att främja psykisk hälsa bland ungdomar.
Intervjun beräknas att ta 30 till 60 minuter och spelas in för att förenkla bearbetning av materialet. Intervjun sker i enrum och genomförs på din arbetsplats eller på annan plats enligt överenskommelse. Ditt deltagande är frivilligt, och det är möjligt att avbryta
deltagande när som helst under studiens gång. Intervjuerna kommer att utgöra resultatdelen av examensarbetet.
Alla uppgifter som blir insamlade behandlas med konfidentialitet, som innebär att du är anonym i uppsatsen och att material som samlas in enbart används för studiens aktuella syfte. Intervjumaterialet kommer enbart finnas tillgängligt för mig, min handledare och examinator och efter att examensarbetet har godkänts raderas det.
När examensarbetet är godkänt publiceras det via databasen DiVA på Mälardalens högskola, där du kan ta att ta del av uppsatsen om du önskar. Uppsatsen beräknas att finnas tillgänglig i slutet av maj.
Om du har frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till mig eller min handledare. Tack på förhand för din medverkan!
Med vänliga hälsningar Emma Gustafsson Kontaktuppgifter:
Student: Emma Gustafsson Epost: egn15015@student.mdh.se Telefon: 073-9414984
Handledare: Helena Olsson Epost: helena.1.olsson@mdh.se Telefon: 021-107049
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Börjar med att ge en presentation om mig själv och förklara syftet med studien. Läs upp missivbrevet för intervjupersonen och fråga om personen samtycker till att bli intervjuad. Sätt igång inspelningen och inled intervjun.
Bakgrundsfrågor ➢ Vad är din yrkestitel?
➢ Vad har du för arbetsuppgifter? ➢ Vad innebär psykisk hälsa för dig? ➢ Vad innebär psykisk ohälsa för dig?
➢ Vilka faktorer är enligt dig viktiga för att förebygga psykiska ohälsa och främja psykisk hälsa bland ungdomar?
Förebyggande arbete och hälsofrämjande arbete
➢ Vad upplever du att förebyggande arbete och hälsofrämjande arbete innebär för dig? ➢ På vilket sätt arbetar du med att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa
bland ungdomar?
➢ Hur är ungdomarna involverade i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet? ➢ Vilka riktlinjer, handlingsplaner eller policys utgår det förebyggande arbetet och
hälsofrämjande arbetet från?
➢ Vilka verktyg, metoder, modeller eller liknande utgår det förebyggande arbetet och hälsofrämjande arbetet från?
- Är verktyg, metoder eller modeller eller liknande, evidensbaserade? ➢ Samarbetar du med andra aktörer inom det förebyggande och hälsofrämjande
arbetet?
- Om svaret är Ja, vilka är aktörerna och hur ser samarbetet ut? Hur upplever du att samarbetet med andra aktörer fungerar?
- Om svaret är Nej, hur upplever du att ett samarbete skulle medföra för- eller nackdelar?
➢ Hur utvärderas det förebyggande och hälsofrämjande arbetet?
Styrkor, svårigheter, utvecklingsmöjligheter och framtida utmaningar ➢ Vad för styrkor upplever du att det finns med att arbeta förebyggande och
hälsofrämjande?
➢ Vad för svårigheterna upplever du att det finns med att arbeta förebyggande och hälsofrämjande? Varför uppstår svårigheter?
➢ Vad för utvecklingsmöjligheter upplever du att det finns med att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?
➢ Vad för framtida utmaningarna upplever du att det finns i arbetet kring att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland ungdomar?
Avslut
Det var min sista fråga, då får jag tacka så mycket för intervjun. Har du några övrigt du vill tillägga eller funderar på?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00