Diskussion kring resultatet 41 

Det resultat som åstadkommits förankras starkt både i användartester samt den egenskapade designteorin, kallad e-handelsbarhet. De lösningar som tagits fram grundar sig i den problematik som hittades genom heuristiska utvärderingar,

kontrollista samt användartester. Den nya webbplatsen har fått sig en ansiktslyftning, den är luftigare, tydligare och enklare att interagera med. Visuellt kommunicerar den en tydlig inspiration till skandinavisk design, där jordnära färger kombineras med ljusa vita toner med en enkel men elegant design. Det var viktigt för oss att förmedla denna känsla av skandinavisk design, vilket är det som företaget profilerar sig med, nationellt som internationellt. Vidare har stor tyngd lagts vid att ge ett större mervärde till enskilda produkter, detta genom att visa fler och större bilder.

6.2.1 Designprinciperna

Problemen kring struktur, navigation och flöde var en del i fokuseringen av arbetet. Konkreta problem hittades angående struktur och navigation. Angående flöde bedömer vi att alla stopp i interaktionen, alla problem i sig som användaren upplevde eller som designteorin hittade, de avbrotten är ett avbrott i flödet. Därigenom kan det sägas att problemen även kring flöde åtgärdades då övriga problem åtgärdades.

6.2.2 E-handelsprinciperna

Förtrogenheten, igenkänningen, är en speciellt viktig del av den skapade designteorin. Detta då igenkänningsfaktor är väldigt viktigt vid utformning av gränssnitt. Vilket vi grundar på det faktum att det finns ett väldigt stort antal med webbplatser som arbetar med e-handel och ännu fler rena webbplatser. Alla dessa har någon form av gränssnitt som används för att navigera med. Om varje webbplats skulle se olika ut skulle en användare vara tvungen att lära sig hur ett väldigt stort antal gränssnitt fungerar. Vilket

skulle bli problematiskt då en användare skulle behöva lära sig ett flertal olika former av gränssnitt och navigationssätt. Genom att skapa ett gränssnitt med hög

förtrogenhet, känner användaren att den information den kommer ihåg angående hur den lärde sig navigera i ett annat, liknande gränssnitt, även kan användas i detta gränssnitt. Genom att användaren känner igen sig så vet denna också hur den skall agera i gränssnittet.

6.2.3 E-handelsbarhet

Den designteori som skapats bekräftas stämma via användartester, vilka fann samma problematik som designteorin gjorde, med vissa variationer. Överlag visade det sig att denna egenskapade designteori fungerade väl i den praktiska appliceringen. Det tidiga antagandet kring att fler aspekter än användbarhet är viktiga vid skapandet av en e- handel var något som stämde. Det var kritiskt att få detta bekräftat av företaget i ett tidigt skede i syfte att förankra teorin i det praktiska och empiriskt visa på att vårt antagande stämde. Denna empiri återfinns även i kopplingen mellan utförda användartester och designteorin. Genom att kombinera användbarhet med

handlingsbarhet skapades det en designteori som såg inte bara till antingen handling eller mål, utan till hela processen. Denna breddning möjliggjorde för designteorin att finna fler problem i gränssnittet. Det här kombinerat med teorin kring förtrogenhet, tillit och lojalitet resulterade i en designteori som på väl baserad grund är anpassad specifikt för hur en e-handel fungerar. Denna anpassning anses kritisk då vi bedömt en e-handel fungera annorlunda än vad en ”vanlig” webbplats gör.

6.2.4 Skapande av mervärde

Det som är problematiskt med att sälja designprodukter på Internet relaterar till att denna sorts produkter ofta behöver upplevas. Känslan i handen, tyngden, materialet och texturen som en produkt förmedlar är svår att överföra till en webbplats där endast bilder, videosekvenser eller 3D-figurer kan uppvisas. Därigenom tappas en stor del av det som är styrkan i denna typ av varor, känslan av detaljer och känslan av att den förmedlar något. I syfte att motverka denna tappade känsla av mervärde hos produkterna, har åtgärder vidtagits för att förhindra detta. Genom att använda större och mer detaljerade bilder samt skapa möjlighet för de olika designerna att ha en egenskriven information om produkten, genererar detta större mervärde för

på sidan. Denna del fungerar även till att stärka mervärdet i produkterna då en

användare får veta vem det är som står bakom produkten, vad denna designer står för, samt vad de anser om sin design. Denna problematik med mervärde är dock inte möjlig att totalt eliminera. Detta då det aldrig går att beskriva de känslor som en produkt i handen förmedlar jämfört med en bild, videosekvens eller 3D-modell. Detta är ett fenomen som är speciellt tydligt just angående designprodukter då extra omtanke ligger på form och funktion. De produkter som företaget själv beskrivit som mest svårsålt är möbler. Detta då möbler ofta måste fungera i ett sammanhang med andra möbler och inredningsdetaljer i hemmet. Vidare ska det enkla faktum att de ska vara bekväma också tillfredställas och att avgöra det via en bild eller videosekvens på webbplatsen är problematiskt. Företaget har i dagsläget en egen logotyp, som bedömdes otydlig på den nuvarande versionen av webbplatsen. Denna har därför genomarbetats i syfte att ge ett förslag till hur en logotyp kan användas för att skapa profilering och ett tydligare varumärke. Genom att nyttja detta kan företaget stärka sin position som ledande inom branschen för e-handel med skandinaviska

designprodukter. Det förslag som tagits fram har dock inte varit fokus för det här arbetet, utan utfördes i syfte att stärka kopplingen till förtrogenhet, tillit och lojalitet. Därav presenteras inte ett färdigt logotypförslag i detta arbete.

6.2.5 Validitet och reliabilitet av resultat

En viss problematik infinner sig med denna studie. De lösningar som framtagits bekräftas inte genom ytterligare ett steg med användartester. Därigenom kan det inte bekräftas att de problem som finns med webbplatsen är lösta. De lösningar som framtagits för detta arbete är ett förslag på lösningar och därigenom innebär detta att det med stor sannolikhet finns nya problem med den nya versionen av webbplatsen. Ett problem löses, ett annat uppstår. Det är genom att utföra flera användartester som detta kan minimeras. Resultatet är således en egen tolkning av vad vi bedömt som en lämplig lösning på de problem som funnits, utan att därav ta hänsyn till de nya problem som ett nytt gränssnitt innebär. Den teoretiska förankring som denna studie har grundat sig i är teorierna kring användbarhet, handlingsbarhet och sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet. Förtrogenhet, tillit och lojalitet som teori kring e-handel är en kritisk del i detta arbete då dessa pekar på ett flertal punkter som bör tas till hänsyn i skapandet av en e-handel. Problemet är att dessa i sig är en väldigt grov generalisering av ett annat stort område; marknadsföring. Inom det här området har vi

som interaktionsdesigners ingen större erfarenhet eller utbildning. Därigenom kan det bedömas att appliceringen av dessa teorier blir mer godtycklig. Den e-handelsbarhet som skapats utgår ifrån två olika delar, en lista av designprinciper samt en lista av e- handelsprinciper. Dessa två är i sin tur en generalisering av tre olika författares syn på användbarhet respektive handlingsbarhet, samt teori kring förtrogenhet, tillit och lojalitet inom e-handel. Det är en egen operationalisering av teori och metoder, samtidigt som det finns risk för en generalisering.