I detta arbete har endast en översikt gjorts på olika kostnader för de olika reningsteknikerna. Det visar sig att de skiljer sig åt beroende på vem en frågar, men att Osby Parca har färdiga offerter på elektrofilter för 1,2 miljoner för en panna om 4MW torde ses som tillförlitligt. Multicykloner är inte intressanta då de inte kan rena rökgaserna ned till önskad nivå. Kostnaden för slangfilter uppgår till ca 800 000kr enligt en författare.
Av de sekundära åtgärdena är slangfilter det billigaste, men denna siffra är en sammanställning och borde inte tas bokstavligen.
Anläggningarna som påverkas av detta är Ramnäs och Kungsör. I Kungsör finns det elfilter till en annan panna och en intressant tanke är att dra en ledning från pannan till detta befintliga elfilter. Detta är dock problimatiskt då det mellan denna panna och elfiltret är en bränsleplan med hantering av bränsle. Således skulle ledningen behöva dras runt och installationskostnaderna skulle troligen bli stora.
När det gäller panna i Ramnäs, som är på 1,25MW torde en intressant lösning vara att begränsa den till under 1 MW och såldes klara sig undan kravet i MCP-direktivet. Detta är dock en lösning som behöver utredas vidare då det skulle innebära ökade kostnader i och med körningen av andra pannor. Inga av de andra pannorna är dock över 1 MW och omfattar inte av direktivet. En medveten diskussion bör dock handla om eventuella kommande
54
direktiv för mindre anläggningar samt ansvaret i att köra dyrare eller mindre miljövänliga pannor som alternativ.
55
7
SLUTSATSER
24 pannor har undersökts
Pannorna renas av enbart cykloner eller en kobination av cykloner och elektrofilter och rökgaskondensering
Av 24 stycken pannor är det två som ej kommer klara de nya direktiven
Resultatet anses tillförlitligt
Båda pannorna är av märket Osby Parca och rökgaserna renas endast med cyklon
Kostnaden för att få pannorna att klara de kommande kraven varierar mellan 45 000 kr per år för Kaolin och installationskostnader från 800 000kr för slangfilter och elektrofilter
Kaolin tycks vara ett intressant alternativ men mer utredning krävs
56
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Kaolin bör undersökas vidare. Vad har de för inverkan på skogen vid återföring av aska och är det en reell lösning för Mälarenergi?
Är det möjligt att göra egna byggnationer och utnyttja befintlig rening i Kungsör. Det finns ett elektrofilter men kostnaden blir troligen hög för att dra ledningen.
Är det möjligt att begränsa pannan i Ramnäs så att de inte längre hamnar inom MCP-
direktivet? Vad blir då konsekvensen för produktionskostnaden och miljön att exempelvis elda EO1 istället?
Genomförda mätningar av auktoriserat bolag och gjorde i denna uppsats avviker från
varandra. Eventuellt kan det vara värt att genomföra fler mätningar vid olika lastgrader för att säkerställa optimal drift.
57
KÄLLFÖRTECKNING
Andersson, Bernt med flera. Förbränning med minskad miljöpåverkan. Utredning 1986. Kungliga tekniska högskolan. Stockholm.
Bäfver, Linda. Ranström, Caroline och Strom, Johan. Koncept för att minimera bildningen av fint stoft och kväveoxider. 2014. Värmeforsk. Stockholm
Lindau, Leif. Slangfilter vid bioeldade anläggningar. Tillförlitlighet och driftsekonomi. Värmeforsk, 2002. Stockholm
Lindström, Erics. Öhman, Marcus. Boström, Dan och Boman, Christoffer. 2006. Effekt av additivinblandning I bark och skogsbränslepelletskvalitéer för motverkande av slaggning i eldningsutrustning”. Energiteknik och termisk processteknik – Umeå universitet. Umeå. Gustavsson, Maria. Göransson-Modigh, Lena. Hammarström, Jörgen. Kodeda, Anne och Lindqvist, Elisabeth. Rapport 2004:56. Partiklar och stoft – en kunskapsöversikt. 2004. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Göteborg
Harnevie, Henrik. Hägerstedt, Lars-Erik och Nyquist, Gunnar. Kontinuerlig mätning av stoft i rökgaser. Värmeforsk. 2002. Stockholm
Metlabs operator´s instruction – STL Combi Dust Sampler, version 1, 1997. Metlab, Sverige. Naturvårdsverket, 2005. Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive
rökgaskondensering (utom avfallsförbränning). Naturvårdsverket. Solna Rapport 4240. Utsläppsmätning av stoft. 1993. Naturvårdsverket. Solna
Rapport 4438. Lathud. Förbränning – miljö – begrepp – sorter – omvanlingar. 1995. Naturvårdsverket Solna
Singh, Renu och Shukla, Ashish. A review on methods of flue gas cleaning from combustion of biomass. 2014. Renewable and Sustainable Energy Reviews. Nummer 29 sid 854-864. SS 187187, Svensk standard fastställd 1995-03-08. Standardiseringen i Sverige. 2002. Allmänna standardiseringsgruppen, STG. Stockholm
SS EN 13284-1:2002, Svensk standard fastställd 2001-12-14. Standardiseringen i Sverige. 2002.
Strömberg, Birgitta och Svärd, Solvei Herstad. Bränslehandoken 2012, 2012. Värmeforsk, Stockholm.
Vrontisi, Zoi. Abrell, Jan. Neuwahl, Frederik. Saveyn, Bert och Wagner, Fabian. Economic impacts of EU clean air policies assessed in a CGE framework. 2016. Environmental Science & Policy. Jan2016, Vol. 55 Issue Part 1, p54-64. 11p.
58
INTERNETKÄLLOR
2001/80/EC EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV av den 23 oktober 2001 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora
förbränningsanläggningar. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001L0080&from=EN den 1 april 2016 Christianberner.se, 2016 http://www.christianberner.se/produktgrupper/skrubbers/venturiskrubber-korting (hämtad 2016-05-24) Energihandboken, förbränning http://www.energihandbok.se/forbranning/ (hämtad 2016-04-18) Gasmet FTIR, 2016 http://www.gasmet.com/technology/ftir (hämtad 2016-05-12) IUD, Industriutsläppsdirektivet http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:334:0017:0119:sv:PDF (hämtad 2016-04-21)
MCP-direktivet. Fritt översatt av författaren.
http://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/mcp.htm den 1 april 2016
Miljörapport Hallstahammar 2015
https://www.malarenergi.se/globalassets/dokument/koncerngemensamma/miljorapp_hvc_201
5.pdf
(hämtad 2016-04-27)
Miljörapport Kungsör, 2015 https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/miljo/miljorapporter/ (hämtad 2016-05-12)Nationalencyklopedin, förbränning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förbränning
(hämtad 2016-04-18)
Naturvårdsverket, 2016
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/Frisk-luft/
(hämtad 2016-05-12)
Naturvårdsverket 2, 2016
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Forbranning/Stora-
59
forbranningsanlaggningar/
(hämtad 2016-05-12)
Osby Parca, 2016
http://www.osbyparca.com/wp-content/uploads/PB2.pdf
(hämtad 2016-05-13)
SMHI, kvävedioxid, 2016
http://www.smhi.se/reflab/om-luftfororeningar/luftfororeningar/kvavedioxid-1.19620
(hämtad 2016-04-20)
SMHI, svaveldioxid, 2016
http://www.smhi.se/reflab/om-luftfororeningar/luftfororeningar/svaveldioxid-1.19621
(hämtad 2016-04-18)
Årsredovisning 2015 , Mälarenergi AB.
https://www.malarenergi.se/globalassets/dokument/koncerngemensamma/me_siffror_201 5_koncern.pdf den 1 april 2016
INTERVJUER
Ahlqvist, Urban. Mälarenergi. Enhetschef. Mälarenergi AB. Telefonintervju den 29 april 2016
Karlsson, Fredrik. Produktionsansvarig Kungsör, Mälarenergi AB. Telefonintervju 2016-05-13
Kiiskilä, Erik. Mälarenergi. Drift- och anläggningsansvarig Hallstahammar. Mälarenergi AB. Telefonintervju den 27 april 2016
Norrby, Kjell. Service – teknisk support gasanalys, Alnab Armatur AB. Telefonintervju 2016-05-12
Svensson, Ola. Teknisk Säljare, Osby Parca AB. Telefonintervju 2016-05-23
60
61
62
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00