Den sociokulturella aspekten på inlärning är enligt vår uppfattning den mest dominerande på lärarutbildningen idag. Utgår man från den, att människan lär i samspel med andra och för att fylla en funktion i den kultur man lever i, så har användandet av rörlig bild i undervisningen en mycket stor relevans. Som Aulin-Gråhamn (2002) poängterar, barn, unga och vuxna möter världen genom medier.
På lärarutbildningen lär vi oss också att eleverna som individer har olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. Både Gardner (1983) och Bandler och Grinder (u.å) talar om detta. Vissa elever har lätt för den traditionella logisk/matematiska/lingvistiska undervisningen, medan många finner andra inlärningsmetoder betydligt mer begripliga och tilltalande. För elever som har mer uttalade svårigheter som till exempel med koncentration, dyslexi, sociala problem eller språkinlärning har rörlig bild enligt Olson och Boreson (2004) visat sig vara ett mycket användbart verktyg. Med tanke på detta borde man satsa mer på rörlig bild eftersom ovannämnda problem blir allt vanligare i våra skolor. Men har man som lärare utrymme att ta till sig nya forskningsrön? Tiden verkar vara knapp som den är.
Rörlig bild har en viktig funktion som uttrycksmedel. Både i samhället, som en av konstformerna, eller som informationskanal, och påtagligt även för eleverna själva. När eleverna får filma själva får de möjlighet att förmedla sin egen syn på tillvaron genom ett medium som de själva redan är vana vid, som betraktare. Detta ligger också i linje med lärarutbildningens ”eleven i fokus”- inriktning. I vårt arbete har vi dock inte fördjupat oss i ämnet elevernas eget filmande, utan mer i medierna som en naturlig del av vår omvärld.
I styrdokumenten (Lpf 94, kursplaner för gymnasieskolorna, Malmö skolplan) som ska instruera oss lärare om inriktningen på undervisningen, framgår återkommande att media och kultur ska vara ett viktigt inslag. Vi ska lära eleverna att orientera sig i en komplex verklighet och ge eleverna möjlighet att möta olika kulturyttringar. Vi ska lära eleverna ett kritiskt förhållningssätt och genom kulturen utveckla språk och konstnärlighet. I lärarutbildningens kursplan för de två första kurserna står att vi som lärarstuderande ska få kunskap om olika kommunikationsformers betydelse för lärandet, och att vi ska få prova dessa, till exempel i form av arbete med bild, form och rörlig bild. Dessvärre anser vi att vi inte i någon större
omfattning fått ta del av detta i utbildningen. Vissa lärarutbildare har anammat dessa intentioner, andra inte alls.
Regler för filmvisning har inte alls berörts i lärarutbildningen vilket vi också märker, bl.a. genom vår enkätundersökning med lärare, som tyder på att det i allmänhet även gått lärare ute på fältet spårlöst förbi. Vi kan konstatera att kunskaperna kring hur man hittar lagar och regler är dåliga. Det finns dock bra hemsidor som riktar sig till bl.a. lärare, men om du som lärare ska försöka tolka upphovsrättslagen kommer du att upptäcka att det inte är så lätt. För att få svar på en del frågor måste man ringa runt till olika organisationer och om man har ont om tid redan så är detta inte så lockande.
I kontakten med Antipiratbyrån framkom det att det var högst ovanligt att lärare hamnade i klammeri med rättvisan och ingen hade blivit dömd under de senaste åtta åren. Betyder det att lärare i allmänhet anser att risken är så liten att åka fast att de inte bryr sig, eller är deras kunskaper inom detta område så dåliga?
Lärarenkäterna visade på både egenkopierat material på skolorna och att metoderna som används för att få tag på filmer ibland är tvivelaktiga, lagligt sett. Kanske kan vissa hinder lättas lite i samband med Pedagogiska centralens Streaming, där man laddar ner filmerna från deras databas. Det sparar tid och samma film kan användas av flera lärare samtidigt och därmed försvinner risken att filmen redan ska vara utlånad.
Enligt Lundquist (2003) menar Boklund att rektorerna anser att de största hindren för visning av rörlig bild finns hos lärarna själva. På grund av underlaget i vår skolledarenkät är det inget som vi kan styrka, men heller inget som vi kan dementera. Två av tre tyckte inte att det fanns några hinder för visning av rörlig bild. Att det skulle bero på lärarnas egna förhållningssätt kan ha en förklaring i att film historiskt sett haft lägre rang än litteraturen. Många lärare har inte själva haft medierna som ett naturligt inslag, varken under sin egen skolgång eller i sin lärarutbildning. Man får emellertid uppfattningen att medier i undervisningen är ett område där mycket utveckling trots allt skett under relativt kort tid. På 60-talet nämndes medierna i styrdokumenten, och sedan dess har de fått allt större betydelse. Malmö stad verkar ha haft stora kulturambitioner sedan slutet på 90-talet. I samspel med andra aktörer har det i sin tur bland annat påverkat lärarutbildningen.
Den snabba tekniska utvecklingen och med den följande krav på kompetensutveckling hos lärarna kan bli ett hinder, såväl ur en tidsaspekt för lärarna som ekonomiskt för skolorna. Företrädarna för ett utvecklat användande av rörlig bild och övriga medier i skolan menar att planerad tid för, och ekonomisk satsning på utbildning och teknisk utrustning är en nödvändig investering. Vi har i vårt arbete med examensarbetet stött på stora skolor med egna bibliotek, egna institutionella filmer, egna licensavtal och tillgång till ny teknik. Att teckna licensavtal kostar pengar och om rörlig bild idag inte är så högt ansett ur läromedelsaspekt är det inte konstigt att licenser och rörlig bild därmed inte gynnas. Vi frågar oss om det kan uppstå sämre villkor för utvecklande av medier i undervisningen på grund av olika ekonomiska förutsättningar? Möjligen kan attityderna till rörlig bild förändras då den nya generationen tar plats på skolornas arenor, både som lärare och skolledare.
Ibland nämns att det uppfattas råda en konflikt mellan rörlig bild som instrument och metod och rörlig bild som ett eget kunskapsområde, och att det därmed skulle ha uppstått viss förvirring. Vår uppfattning är att vi som lärare kan vila tryggt i förvissningen att det är lärarens uppgift att avgöra när den rörliga bilden är lämplig att använda. Precis som i alla etik- eller metodval handlar det till sist om den professionella bedömningen av syftet med undervisningen i ett samarbete med eleverna. Om jag är lärare i mediekunskap på medieprogrammet eller lärare på barn- och fritidsprogrammet och undervisar om barns beteenden så är mina syften vitt skilda.
Allmänt sett kan man hålla med om att det kommer många influenser både som direktiv uppifrån och utifrån samhället om vad en lärares arbete ska innefatta. Tidsaspekten uppfattas av många lärare vara ett stort hinder för visning av rörlig bild. Mer och mer komprimerade kurssystem och trycket av förväntningar kan verka övermäktigt. Om man då ser medier som ”ytterligare belastning” kan vi förstå att det i det dagliga arbetet riskera att hamna långt ner på prioriteringslistan.
Idag finns medierna som anvisning i styrdokumenten och som en del i lärarutbildningen. Attityderna till medierna som en naturlig utgångspunkt för undervisning borde vara mer utbredd, anser vi. Idag finns en större frihet för läraren att med stöd av styrdokument finna sina egna vägar för undervisningen. Vi kan i resultatet av vårt arbete dessbättre se en attitydförändring och en relativt medveten satsning på medier. Vi har på skolorna sett att många lärare verkligen vill kunna arbeta med rörlig bild men att det finns hinder i denna
strävan som gör det omständligt. Vår uppfattning är att man borde se över de hinder som idag finns för lärarna och fortsätta fokusera på dessa för att sedermera övervinna dem.
9 FORTSATT FORSKNING
En fördjupning i hur man lär sig genom rörlig bild hade varit intressant. Kanske kommer detta att bli möjligt i och med det nya huvudämnet ”Bild och visuellt lärande” på Malmö Högskola.
Det hade även varit intressant att göra om våra undersökningar om ett antal år för att se hur satsningarna på rörlig bild etablerats i skolorna. Kommer kunskaperna om lagarna som styr filmvisning vara större och kommer Pedagogiska centralens streaming slå så väl ut att lärare endast använder sig av lagliga sätt för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning?
REFERENSER
Litteratur
Andersson, L G, (2002). Perspektiv på mediepedagogik i Malmö, Aulin-Gråhamn, L & Lindholm,T & Viklund, K (Red.) (2002). Pyttesmå ändringar - radikala scenbyten, (s.101-109) Malmö, Rapporter om utbildning 2002:1.
Aulin-Gråhamn, L (2002). Utvecklingsarbetets utmaningar & Bilden rör sig i
lärarutbildningen, Aulin-Gråhamn, L & Lindholm,T & Viklund, K (Red.) (2002).
Pyttesmå ändringar – radikala scenbyten,(s. 8-27, 96-100) Malmö, Rapporter om
utbildning 2002:1.
Carlgren, I & Marton, F. (2001). Lärare av i morgon, Kristianstad: Lärarförbundets förlag.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken, Lund: Studentlitteratur.
Furhammar, L. (1965). Filmpåverkan, Stockholm: PAN/Norstedt & Söners förlag, Socialpsykologiska uppsatser.
Gardner, H. (1983). De sju intelligenserna, Jönköping: Brain books.
Skolverket (2000.) Gymnasieskolan. Utgåva 1, [CD-rom]
Lindqvist, G. (Red.). Översättning av Vygotskijs texter: Magnusson L (1999). Vygotskij
och skolan, Lund: Studentlitteratur.
Lundquist, D. (2003). Mediepedagogik i Malmö stad – utredning om ett
mediepedagogiskt program.
Lärarförbundet, (2004). Solna: Lärarnas handbok.
Olson K och Boresson C (2004). Medieresor, Kristianstad: UR.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare, Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala.
Sveriges distributörer av institutionell film och video samt Sveriges videodistributörers förening (u.å). Film & Videorättigheter.
Web-adresser
Copyswede. Hämtad 051129 från http://www.copyswede.se/files/5urp6u33.pdf Malmö stad. Hämtad 051218 från http://www.malmo.se
Malmö stad, Pedagogiska centralen. Hämtad 051218
http://www.malmo.se/skolautbildning/pedagogiskacentralen/alltarmojligt
Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 051220 från
http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/upphovsratt/multimedia/index.html
Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 051218 från
http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/upphovsratt/undervisning/
Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 051218 från
http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/upphovsratt/
Nationalencyklopedien. Hämtad 20051218 från
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=312635
Nationellt centrum för flexibelt lärande. Hämtad 051124 från
http://larstilar.cfl.se/?sid=1304
Nationellt centrum för flexibelt lärande. Hämtad 051124 från
http://larstilar.cfl.se/?sid=1306
Riksnätet Notisum. Hämtad 051218 från
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM
Selma pedagogisk portal. Hämtad 051218 från http://selma.pedc.se Sveriges distributörer av institutionell film & video. Hämtad 051218 från
http://www.skolfilm.com
Bilaga 1 Missivbrev till rektorer
Vi är två lärarstuderande ifrån Lärarhögskolan i Malmö som i vårt examensarbete behandlar ämnet ”Film i undervisningen”. Vi tänkte oss en enkät bland lärare, och undrar därför om det går bra att vi använder er skola som en del i denna undersökning. Vi kommer inte att jämföra skolor sinsemellan, utan vårt urval är lärare överhuvudtaget.
Vår plan är att komma ut på plats under vecka 49 och sätta upp ett ”enkätbås” (typ
folkomröstning) på lämplig plats under ett par timmar, kanske en halv dag. Lärarna ska då kunna svara på frågorna när de har tid. Enkäten är inte så omfattande utan bör kunna gå att fylla i på c:a fem-tio minuter.
Vad vi undrar är följande:
• Är det någon dag som är mer eller mindre lämplig under v. 49? • Hur många lärare har ni anställda på er skola?
• Är det lämpligt att sätta upp detta ”bås” i lärarrummet? Tacksamma för svar snarast…
Therése Wallenberg Petra Johansson
Bilaga 2 Lärarenkät
1 Hur gammal är du?
23-38 år 39-54 år 55-70 år 2a Visar du spelfilm i din undervisning?
Ja Nej 2b Om nej, varför inte?
_____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ 3 Det är mer befogat att visa dokumentärfilmer än spelfilmer i undervisningen.
Håller jag med om
Har jag ingen uppfattning om Håller jag inte med om
4 Har du någon gång: (Sätt kryss för samtliga som stämmer)
Spelat in spelfilm från TV och visat i undervisningen. Spelat in UR-program från TV och visat i undervisningen. Hyrt spelfilm i videobutik och visat i undervisningen. Köpt spelfilm och visat i undervisningen.
Laddat ner spelfilm från nätet och visat i undervisningen.
Lånat spelfilm från Pedagogiska Centralen och visat i undervisningen. Lånat spelfilm på skolans bibliotek och visat i undervisningen.
5a Hur är dina kunskaper vad gäller lagar som reglerar filmvisning i skolan? Bra Ganska bra Mindre bra Dåliga Vet ej
5b Var kan man få tag på information om lagarna vid behov?
_____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ 6 Hur behärskar du den teknik som krävs för filmvisning?
7 I vilken utsträckning bistår din arbetsgivare med fortbildning i den teknik som krävs för filmvisning?
Stor utsträckning
Ganska stor utsträckning Någon utsträckning Liten utsträckning Inte alls
8a Finns det tillfällen då du velat visa en spelfilm i din undervisning men låtit bli av någon anledning?
Ja Nej
8b Om ja, ge exempel på olika anledningar
_____________________________________________________________________________ _________________________________________________________________
9 I vilken utsträckning tror du att egenkopierat material används i undervisningen på din arbetsplats?
I Mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I någon utsträckning I liten utsträckning Inte alls
10 Hur gör du när du vill visa en spelfilm i din undervisning: (Sätt kryss för samtliga som stämmer) Jag använder mig av de spelfilmer som finns på skolans bibliotek
Jag lånar spelfilmer på Pedagogiska Centralen Jag använder spelfilmer som jag själv har kopierat Jag kontaktar skolbibliotekarien och ber denne om hjälp Jag hyr spelfilmer i videobutik
Jag köper spelfilmer i videobutik Jag laddar ner spelfilmer från nätet
Bilaga 3 Informationsblad
Enkätundersökning
• Examensarbetet handlar om film i
undervisningen.
• Det är fritt att delta i undersökningen,
men vi är tacksamma för alla svar vi får.
• Du som deltagare i undersökningen är
anonym, likaså är din arbetsplats, dvs.
gymnasieskolans namn kommer inte att
framgå i rapporten.
Bilaga 4 Enkät till skolledare
1. Satsar ni på något särskilt sätt för att underlätta för lärarna att använda
rörlig bild (spelfilm, reklamfilm och dokumentärfilm) i undervisningen?
2. Har er skola tecknat några licensavtal som tex innebär att ni kan hyra rörlig
bild från företaget eller tillåts kopiera rörlig bild själva från tv?
3. Finns det inköpt rörlig bild med institutionella rättigheter på er skola som
lärarna kan använda i sin undervisning?
4. Har ni bibliotek på er skola?
Bilaga 5 Enkät till sakkunniga
1. På vilket sätt har du varit/är du engagerad i frågor rörande
användandet av rörlig bild i undervisningen?
2. Vad tror du är de största vinsterna med att använda rörlig bild i
undervisningen?
3. Tror du att det finns hinder i detta för lärare idag? Vilka i så fall?
4. Vad hoppas du kommer att hända på den här fronten inom den
närmaste framtiden?
5. Malmö stad verkar ha haft höga ambitioner gällande
medieanvändandet i skolan de senaste decennierna. Märker du något
konkret resultat av dessa ambitioner?
6. Arbetar du själv aktivt med dessa frågor idag? Vad är i så fall ”på
gång” just nu inom ditt arbetsområde?
Malmö 2005-12-08
Bilaga 6 Svar från sakkunnig Lena Aulin- Gråhamn
På vilket sätt har du varit/är du engagerad i frågor rörande användandet av rörlig bild i undervisningen?
Som bitr. enhetschef på enheten Kultur, språk, medier, som ansvarig för huvudämnet kultur, medier och estetiska uttrycksformer (KME) och som ansvarig för ett utvecklingsarbete kring ”kultur och estetik i skolan” (KOS eller KES-forum som det heter nu.)
Vad tror du är de största vinsterna med att använda rörlig bild i undervisningen?
Det är ytterligare ett kommunikationssätt och en av de vanligaste medieringsformerna idag. Det är i hög grad via rörliga bilder vi får syn på och konstruerar våra bilder av verkligheten. Alltså behöver man utveckla kunskap om och färdigheter i hur man producerar, kommunicerar, tolkar och analyserar ”rörliga bilder”. Ett dumt begrepp egentligen, ”rörliga bilder” är multimodala och inbegriper ljud, ljus, färg, form, rörelse… allt utom fysisk beröring, (men de får en att minnas erfarenheter av fysisk beröring).
Tror du att det finns hinder i detta för lärare idag? Vilka i så fall?
Man är van vid att det finns färdiga svar och särskilda arbetsområden i läroböcker. Medierna är ”skitiga”, man måste tillsammans med eleverna vara beredd på att göra egna val och ha egna värderingar. Man ger sig ut på okänd mark och har inte egna erfarenheter av att arbeta med rörliga bilder i skolans läroprocesser. Man glömmer hur mycket man faktiskt lärt sig via rörlig bild, känner inte igen det som ”lärande”.
Vad hoppas du kommer att hända på den här fronten inom den närmaste framtiden?
Ganska mycket. Jag tror det blir vanligare att gå direkt till spelfilmer och TV för att få ingångar till olika kunskapsområden. Jag tror också att det blir mer produktion av rörlig bild i och med att datorerna förenklar arbetet. Jag tror att både lärarutbildningen och rektorsutbildningen kommer att jobba mer och mer med ”rörliga bilder” och medier. Jag hoppas att man arbetar tydligare med
utgångspunkten att det är barn och unga och deras lärande som är det viktiga, inte de rörliga bilderna i sig.
Malmö stad verkar ha haft höga ambitioner gällande medieanvändandet i skolan de senaste decennierna. Märker du något konkret resultat av dessa ambitioner?
Ja vi har ett samarbete med organisationer i Malmö och ser att det pågår arbeten på skolor, vi är ibland direkt delaktiga i det.
Arbetar du själv aktivt med dessa frågor idag? Vad är i så fall ”på gång” just nu inom ditt arbetsområde?
Jag är t.ex. redaktör för en rapport om Segevångsskolans mediearbete där KME-studenter varit delaktiga. Jag fortsätter att jobba med KME-ämnet och med det som kallas ”KES-forum”. Eventuellt får lärarutbildningen medel från KK-stiftelsen för att utveckla IKT-arbetet. Medier och rörlig bild blir då en del av detta. Det kommer ett nytt huvudämne ”Bild och visuellt lärande” där rörliga bilder kommer att vara ett viktigt inslag.
Bilaga 7 Svar från sakkunnig Lars Gustaf Andersson
På vilket sätt har du varit/är du engagerad i frågor rörande användandet av rörlig bild i undervisningen?
Jag var under några år med i ett utvecklingsprojekt på Lärarutbildningen, MAH, ”Kultur och skola”, där jag tillsammans med bl a Tommy Lindholm arbetade med mediepedagogiska frågor. Ungefär samtidigt avslutade jag också, tillsammans med Jan Thavenius och Magnus Persson, ett projekt finansierat av Skolverket, ”Skolan och den kulturella mångfalden”, vilket bl a resulterade i volymen
Skolan och de kulturella förändringarna (1999) där jag skrev just om mediepedagogik och
mediekritik. I samband med omläggningen av lärarutbildningen deltog jag också som
ämnesrepresentant från Lunds universitet i arbetsgrupper som arbetade med språk- och mediefrågor. I samband med de här projekten var jag ute och föreläste en del på fortbildningsdagar för lärare.
Vad tror du är de största vinsterna med att använda rörlig bild i undervisningen?
För det första måste man använda rörlig bild i undervisningen därför att de rörliga bilderna är en så omfattande del av vår sociala och kulturella verklighet: den rörliga bilden är med andra ord ett
ämnesfält. För det andra måste man använda den rörliga bilden i större utsträckning därför att den är
ett effektivt och för eleverna igenkännbart kommunikationsinstrument: den rörliga bilden är alltså
dessutom en teknik eller ett medel.
Tror du att det finns hinder i detta för lärare idag? Vilka i så fall?
Som jag ser det är hindren av två slag. För det första är det dyrt att investera i ny teknik – för skall man studera och använda rörlig bild innebär det tekniska nyanskaffningar. För det andra finns det kulturella hinder – som ibland kan vara mer svåröverstigliga än de ekonomiska. Dvs lärare uppfattar ofta att den rörliga bilden inte är intressant, varken som ämne eller teknik. Man menar ibland att en mer
traditionell allmänbildning och ämneskännedom urholkas av bekantskap med den rörliga bilden och dess genrer (något som naturligtvis inte är något axiom).
Vad hoppas du kommer att hända på den här fronten inom den närmaste framtiden?
Jag hoppas att lärarutbildning och skola satsar på att investera i ny teknik och att motarbeta fördomar rörande den rörliga bilden. Samtidigt är det viktigt att detta görs på ett genomtänkt och kvalificerat sätt. Mediepedagogik är ingen universalmedicin och det är heller ingen billig verksamhet. Det krävs tid och pengar.
Malmö stad verkar ha haft höga ambitioner gällande medieanvändandet i skolan de senaste decennierna. Märker du något konkret resultat av dessa ambitioner?
Det kan jag inte uttala mig om med någon större auktoritet eftersom det var några år sedan jag hade direktkontakt med Malmö-skolorna, men då var man i alla fall mycket ambitiös, t ex genom satsningen på Filmfabriken och med intressanta tvärdisciplinära samarbeten. Det har från Malmö-