Studien visar på att det existerar en större del uppgiftsorienterade chefer inom den kommunala hemtjänsten medan chefer inom den privata hemtjänsten utövar ett mer relationsorienterat ledarskap. Detta är något som gick emot våra föreställningar kring utformningen av chefers ledarskap inom de olika sektorerna. Vår föreställning var att chefer inom den kommunala sektorn skulle utöva ett relationsorienterat ledarskap medan de privata aktörerna skulle utöva ett mer uppgiftsorienterat ledarskap. Denna föreställning byggdes upp från studiens problematisering där privata aktörer agerar på en marknad för att bereda vinst medan de kommunala aktörerna drevs av en välvilja för sina medmänniskor. Denna välvilja kan återkopplas inom relationsorienterat ledarskap där ledare strävar efter att få en bra gruppkänsla och därmed är måna om medarbetarnas välbefinnande. Medan viljan av att bereda vinst är något som kan återkopplas till uppgiftsorienterade ledare som lägger fokus på övervakning och kontroll där måluppfyllelse är det som mäter prestationer. Vår föreställning om att chefer inom den privata hemtjänsten skulle anta ett mer uppgiftsorienterat ledarskap där fokusen skulle ligga på övervakning, kontroll och måluppfyllelse, medan de kommunala cheferna skulle lägga fokus på medarbetarnas välbefinnande och trivsel var alltså fel. Istället visade det sig vara att de kommunala aktörerna var mer uppgiftsorienterade och de privata cheferna mer relationsorienterade. Detta kan eventuellt förklara varför rådande forskning visar att anställda inom privat hemtjänst är mer nöjda med sitt jobb än anställda inom den kommunala hemtjänsten. Genom att kunna anta en relationsorienterad ledarskapsstil kan chefer inom den privata hemtjänsten stötta och höja medarbetarnas självkänsla vilket gör att de mår bättre på arbetsplatsen. Detta kan antas vara viktigt då hemtjänsten ofta karaktäriseras av en stressig arbetsmiljö.
Andelen möten kunde också vara en faktor till att chefer inom den kommunala sektorn uppfattades som mer uppgiftsorienterade. Detta då chefer inom den kommunala hemtjänsten
satt i fler möten och därmed inte var lika tillgängliga som cheferna i den privata hemtjänsten. Detta var något som vi upptäckte när vi samlade in empiri då respondenterna i den kommunala sektorn medgav att de spenderar en avsevärd stor del av sin tid till möten; mer än vad de skulle vilja. En annan faktor till att de privata kunde upplevas som mer relationsorienterade var att de hade en formell sjuksköterskeutbildning. Den formella utbildningen medförde således att de kunde bistå med mer hjälp till medarbetarna när frågor och funderingar uppstod i tjänsten. En formell sjuksköterskeutbildning var inte något som samtliga kommunala aktörer hade.
Något som är värt att reflektera över är att våra respondenter eventuellt inte agerar på samma sätt som de säger att de gör. Detta för att de kanske vill framstå på ett bättre sätt när vi intervjuade dem. Eftersom vi valde att inte intervjua några medarbetare så kan vi inte bekräfta att ledarskapsstilarna som cheferna säger att de tillämpar faktiskt är de stilar som medarbetarna anser att cheferna använder. En eventuell anledning till varför respondenterna kan tänkas svara på ett sätt som inte överensstämmer med verkligheten kan vara att de vill motbevisa den rådande synen som samhället har på dem. Exempelvis kan de privata aktörerna kanske vilja motbevisa stereotypen som påstår att de är giriga och att de inte är måna om klienternas eller sina anställdas bästa. De kommunala aktörerna däremot kanske vill framstå som att de är mer måna om klienternas och de anställdas välmående när dem egentligen kanske bryr sig mer om att hålla budgeten. Detta kan eventuellt leda till att både aktörer inom den privata och den kommunala sektorn svarar på ett sätt som får dem att framstå som relationsorienterade; trots att dem egentligen kanske är mer uppgiftsorienterade.
Det vi tyckte var mest intressant med att utföra denna studie var att verkligheten och våra förväntningar såg helt olika ut. Vi trodde att de skulle vara mer relationsorienterade i den kommunala hemtjänsten och mer uppgiftsorienterade i den privata men vi hade fel. Denna felbedömning från vår sida skapar även ett intresse av ytterligare forskning inom detta område. Denna framtida forskning kan bestå av till exempel en jämförelse av privata aktörer inom hemtjänsten där de olika aktörerna tillämpar olika ledarskapsstilar för att sedan jämföra dem med varandra. Faktorer som man då kan jämföra kan till exempel vara produktivitet, medarbetarnas välbefinnande och vinstmarginal. Sedan kan man se om det råder samband mellan en viss ledarskapsstil och ett företags framgång, eller om det snarare beror på andra förutsättningar.
7 Referenser
Alcover, Barassa och Gil, Rico. 2005. Change-oriented leadership, satisfaction and performance in work groups: Effects of team climate and group potency. Journal of managerial psychology 20 (¾): 312-328. Doi: 10.1108/02683940510589073. Andersen, Jon Aarum. Ledarskap. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ledarskap (Hämtad 2017-01-06).
Andersson, Mona. 2014. VÄLFÄRDSEKTORN, EN ARENA FÖR MAKT OCH MOTSTÅND STUDIER AV SJUKVÅRD OCH HEMTJÄNST. Diss., Mälardalen Universitet.
Andersson, Katarina. 2010. Valfrihet och mångfald - Ett dilemma för hemtjänsten.
Socialvetenskaplig tidskrift. 2010 http://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/view/15711
(Hämtad 2017-01-05).
Antonakis, John. Atwater, Leanne. 2002. Leader distance: a review and a proposed theory. The Leadership Quarterly 13 (5): 673-704. doi: 10.1016/S1048-9843(02)00155-8.
Arbetsmiljöverket. 2014. Projektrapport – Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning. Stockholm.
Bakker-Pieper, Angelique., de-Vries, Reinout E. och Oostenveld, Wyneke. 2009. Leadership = Communication? The Relations of Leaders’ Communication Styles with Leadership Styles, Knowledge Sharing and Leadership Outcomes. Journal of Business and Psychology 25 (3): 367-380. doi:10.1007/s10869-009-9140-2.
Boyne, A, George. 2002. Public and private management, what´s the difference?. Journal of management studies. 39 (1): 97-122 . doi: 10.1111/1467-6486.00284.
Bryman, Allan och Bell, Emma. 2013. Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.
Casimir, Gian. 2001.Combinative aspects of leadership style: The ordering and temporal spacing of leadership behaviors. The leadership quarterly 12 (3): 245-278. doi:
10.1016/S1048-9843(01)00079-0.
Christensen, Lars., Engdahl, Nina., Grääs, Carin och Haglund, Lars. 2010. Marknadsundersökning: En handbok. 3. uppl. Lund. Studentlitteratur AB.
Edebalk, Per-Gunnar och Svensson, Marianne. 2006. Kvalitetskonkurrens och kundval inom kommunal äldreomsorg. Konkurrensverket. Stockholm: Konkurrensverket.
Eek, Cecilia. 2012. Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? – en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
Erlandsson, Sara., Storm, Palle., Stranz, Anneli., Szehebely, Marta och Trydegård, Gun-Britt. 2013. Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences. I Gabrielle Meagher och Marta Szehebely (red.). Stockholm studies in social work 30. Stockholm: Stockholms Universitet, 23-75.
Fang, Yulin., Neufeld, Derrick J och Wan, Zeying. 2008. Remote leadership, Communication Effectiveness and Leader Performance. Group Decision and Negotiation 19 (3): 227-246. doi: 10.1007/s10726-9142-x.
Fernandez, Sergio. 2008. Examining the Effects of Leadership Behavior on Employee Perceptions of Performance and Job Satisfaction. Public performance & management review 32 (2): 175-205. doi: 10.2753/PMR1530-9576320201.
Green-Pedersen, Christoffer. 2002. New Public Management Reforms of the Danish and Swedish Welfare States: The role of Different Social Democratic Responses. Governance 15 (2): 271-294. doi: 10.1111/1468-0491.00188.
HUI Research. 2015. Förbättrad Välfärd Sant och falskt om företagande i välfärden. Svenskt näringsliv. Stockholm: Svenskt näringsliv.
Jacobssen Dag-Ingvar och Thorsvik, Jan. 2008. Hur moderna organisationer fungerar. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobssen Dag-Ingvar och Thorsvik, Jan. 2014. Hur moderna organisationer fungerar. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, Kristina och Szebehely, Marta. 2006. Äldres levnadsförhållanden Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Statistiska centralbyrån. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Lundin, Kerstin och Sandström, Björn. 2010. Ledarskap inom vård och omsorg: 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundström, Jan-Erik. 2008. Målburen, Konsten att lyckas med målstyrning. Stockholm. Ekerlids förlag AB.
Nordström, Monica. 2000. Hemtjänsten : organisering, myndighetsutövning, möten och arbete. Lund. Studentlitteratur AB.
Szebehely, Marta, 1993 Hemtjäsnten eller anhörigvård? : förändringar under 80-talet Stockholm. Socialstyrelsen.
Sörensdotter, Renita. 2008. Omsorgsarbete i omvandling - genus, klass och etnicitet inom