Diskussion

Komikgotik och genrefrågan i klassrummet

Hur kan mina frågeställningar användas i klassrummet då? Alltså, vad är en litterär genre, hur beskrivs genren komikgotik och hur fungerar genren i Martinez’ roman Gil’s All Fright

Diner? Genre bestäms som tidigare nämnt av associationer, och det är ett begrepp alla möter i

vardagen. Från att vi väljer vad vi vill se på Netflix till att vi väljer ut ett tv-spel i spelbutiken eller bok från bokaffären kommer genre finnas med i vårt tankesätt. Är individen ute efter att se en skräckfilm och tittar på Scary Movie (2000) utan någon förkunskap om filmen blir hon förmodligen besviken. Således är det högst troligt att elever redan har en gjuten idé om genre innan undervisningen börjar. Att fråga en klass vad en litterär genre är kan därför bli

intressant. Jag har själv under min praktik noterat hur elever slänger ut konventioner som svar på vad som till exempel utgör en gotisk berättelse. Därmed kan läraren, i stället för att be om exempel på genrer och deras repertoar, fråga vad exakt en litterär genre är. Är det ett fast system där vi kan göra upp en lista över krav på vad som får en text att tillhöra genren, eller är det någonting dynamiskt, som konstant ändras beroende på vem som analyserar verket? Meningen med en sådan diskussion är till exempel att den kan ge elever förståelse för hur människor i andra tider sett på genrer: att det mesta är relativt och kontextbundet. Samtidigt kan det kanske ge eleverna en förståelse av vad för faktorer det är som gör att de associerar en text till en specifik genre. En sådan diskussion kan också hjälpa elever med att notera

företeelser i texter som annars inte är så påtagliga: att verk som tillhör en genre lånar konventioner från en annan. Skulle litteraturundervisningen hållas som Langer förespråkar, genom elevdiskussioner, kan eleverna få erfara andra perspektiv. Alltså kan en idé som

kanske är cementerad i deras sinne utmanas av någon annans idé. Trots att många har en tanke om vad en litterär genre innebär, finns det förmodligen skillnader på våra definitioner.

Hur skulle komikgotiken och Gil’s All Fright Diner kunna användas i klassrummet? Komikgotiken kommer förmodligen att utmana elevernas förutfattade åsikter om gotiken.

35

Som vi noterat finns det i den svenska kontexten en förvirrad uppfattning om att skräck är den mest dominanta komponenten inom gotik, och även om melankoli och dysterhet kanske tas upp i diskussionen är nog humor inte en komponent som föreslås när elever skall identifiera den gotiska genrerepertoaren. Humor och komik är som vi märkt under uppsatsens gång, inte någon ansedd vanlighet för gotiken. Introduceringen av komikgotik och Gil’s All Fright Diner skulle nog kunna främja det Jennifer Del Nero kallar estetiska transaktioner. Dels introduceras en form av gotik som utmanar elevers föreställningsvärldar gällande genren, dels interagerar eleverna med karaktärer och tematik som representerar ett slags utanförskap de kan relatera till, fast i, för dem, annorlunda omständigheter (det verkliga monstrets utanförskap). Samtidigt kommer eleverna i kontakt med ett annat sätt att hantera hemskheter: med skratt. Om Del Neros resultat stämmer finns det en god chans att Gil’s All Fright Diner kan ändra elevers synsätt på utanförskap och ge dem ett verktyg att övervinna utanförskapet, eller erfara att även om något verkar roligt vid första anblick så behöver det inte vara det för den som är utsatt för det roliga. Vissa kanske anser det opassande att skratta åt hemskheter, men svart humor är ingen ny företeelse. Komikgotik kan normalisera det ytterligare. Rent genremässigt kan komikgotik dessutom visa elever ett annat alternativ på hur en genre kan användas, med Gil’s

All Fright Diner som exempel. Problematiken med detta är att det egentligen är ren

spekulation.

Elever behöver inte nödvändigtvis uppnå någon epifani för att de läser en roman och diskuterar den med sina klasskamrater, om jag får uttrycka mig cyniskt. Vad som dock sannolikt sker är att deras synsätt på genre utmanas. Om det är fruktbart eller inte går inte att förutspå, men det bör vara någonting de kan ha användning för i sina eventuella textanalyser i skolan och genrediskussioner med kamrater på fritiden. Därmed finns det en potential med genrebegreppet och komikgotik som diskussionsområden i klassrummet.

36

Litteraturförteckning

Austen, J., 1956. Northanger Abbey. 7 ed. London: Oxford University Press. Bergsten, S., 2002. Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap. i: S. Bergsten, red. Litteraturvetenskap - en inledning. Lund: Studentlitteratur AB, s. 9-18.

Botting, F., 2014. Gothic. 2 ed. New York: Routledge.

Carroll, N., 2001. Beyond Aesthetics. New York: Campridge University Press.

de Cervantes Saaveda, M., 2011. Don Quijote. ö. Lidforss, E. Stockholm: Natur & Kultur.

Del Nero, J. R., 2017. Embracing the Other in Gothic Texts: Cultivating Understanding in the Reading Classroom. I Journal of Adolescent & Adult Literacy, 61(4), s. 391-399.

Dickens, C., 1994. A Christmas Carol. London: Everyman's Library.

Feibleman, J., 1938. The Meaning of Comedy. I The Journal of Philosophy, 35(16), s. 421-432. Fowler, A., 2002. Kinds of Literature: An Introduction to the Theory of genres and Modes. 2 ed. Oxford: Oxford University Press.

Fyhr, M., 2017. De mörka labyrinterna: Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel. 4 ed. Lund: ellerströms.

Hannoosh, M., 1989. The Reflexive Function of Parody. I Comparative Literature, 41(2), s. 113-127. Horner, A. & Zlosnik, S., 2005. Gothic and the Comic Turn. New York: Palgrave Macmillan.

Horner, A. & Zlosnik, S., 2012. Comic Gothic. I: D. Punter, red. A New Companion to The Gothic. Blackwell: Blackwell Publishing Ltd, s. 321-324.

Jackson, S., 2009. The Haunting of Hill House. London: Penguin Books Ltd.

Johnson, J., 1993. Introduction I: Joyce, J. för., J. Johnson, red. Ulysses. New York: Oxford University Press, s. 9-37.

Krys, S., 2011. Between Comedy and Horror: The Gothic in Hryhorii Kvitka-Osnovianenko's "Dead Man's Easter" [1834]. I The Slavic and East European Journal, 55(3), s. 341-358.

Langer, J. A., 2017. Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. ö. Sörmark, A. 2 ed. Göteborg: Daidalos AB.

Leffler, Y., 2000. Horror as Pleasure. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Martinez, A. L., 2005. Gil's All Fright Diner. New York: Tom Doherty Associates, LLC. Martinez, A. L., 2016. A. Lee Martinez: On Gil's All Fright Diner. [Online]

Available at: http://www.aleemartinez.com/gils-fright-diner/blog/07062016/ [Använd 19 December 2018].

Radcliffe, A., 1826. On the Supernatural in Poetry. I The New Monthly Magazine and Literary Journal, XVI(1), s. 145-152.

Radcliffe, A., 2008. The Mysteries of Udolpho. 5 ed. Oxford: Oxford University Press. Scream. 1996. [Film] Regi av Wes Craven. United States of America: Woods Entertainment. Shelley Wollstonecraft, M., 2008. Frankenstein, or The Modern Prometheus - The 1818 text. 4 ed. Oxford: Oxford University Press.

37

Singh, R. K., 2012. Humour, Irony and Satire in Literature. I International Journal of English and Literature, III(4), s. 65-72.

Walpole, H., 2014. The Castle of Otranto. 4 ed. Oxford: Oxford University Press.