Slutsatserna i detta arbete visar att det finns en skillnad mellan Sverige och Danmark när det kommer till representation och diskussion om ämnet jämställdhet i relation till läromedel i samhällskunskap. Både den danska och svenska forskningen beskriver att läroböcker representerar gänge normer. Dansk forskning som anser att jämställdhet är ett område som bör och ska ligga på skolans ansvarsområde. Då skolan kan lära ut barn och ungdomar att förhålla sig kritiskt till könsstereotypa roller. I mitt framtida arbete som lärare kan denna uppsats bidra till en insyn och kunskap om att läroböcker i hög grad representerar traditionella normer och värderingar. En undervisning som enbart utgår från en lörobok blir därför
problematisk då samhällsfrågor så som jämställdhet inte problematiseras i den grad som är önskvärt för att värderingar hos elever ska förändras.
50 Slutsatserna har även visat att de danska och svenska läroböckerna förhåller sig till den
politiska kontexten. Den politiska kontexten speglas också i läroböckerna, där de danska läroböckerna i denna undersökning lägger vikt vid individen för att jämställdheten anses vara uppnådd i Danmark.
I Sverige sker detsamma men då istället att jämställdhet inte är uppnådd och att det är ett strukturellt problem vilket syns i hur de svenska läroböckerna väljer att ta sig an området jämställdhet och kön. Det sker en problematisering som inte sker i de danska läroböckerna. Därför för också de danska läroböckerna vidare en hierarki, dikotomi och det symboliska könet, rollerna mellan könen normaliseras.
När en tittar på World Values Survey kulturkarta framgår det att Sverige är det land som sticker ut i förhållande till de andra nordeuropeiska länderna. Danmark ligger närmare och mer tillsammans med de övriga nordeuropeiska länderna på kulturkartan. En filosofisk fråga som en kan ställa sig då är om det är Sverige eller Danmark som har valt ”rätt” väg?
51
Referenslista
Andersson, M. (2011). Exposé: samhällskunskap kurs 1. (4. uppl.) Stockholm: Liber.
Bacchi, C (1999), Women, policy and politics: The construction of policy problems. London: SAGE publications ltd.
Berge. B-M & Widding.G (2006), I enlighet med skolans värdegrund (Skolverket 2006:285). Stockholm: Edita
Bergström, G & Boréus, K (2012), ”Samhällsvetenskaplig text och diskursanalys” i Göran Bergström och Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3 [utök] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bernhardtz, L (2015), Nordiska kvinnor och män mer jämställda än i övriga Europa (SCB nr. 2015:118). Statistiska Centralbyrån Hämtad 2015-11-30 från, http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Artiklar/Nordiska-kvinnor-och-man-mer-jamstallda-an-i-ovriga-Europa/
Borchorst, A (2004), Skandinavisk ligestillingspolitik tur-retur på dansk billet. Nytt Norsk Tidsskrift, volym nr. 21, s. 164-174.
Borger.dk (2017), Ligestilling mellem kønnene. Hämtad 2017-10-30 från https://www.borger.dk/samfund-og-rettigheder/Ligestilling/Ligestilling-mellem-koennene Boréus, K (2015), ”Texter i vardag och samhälle” i Göran Ahrne & Peter Svensson (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A (2011), Samhällsvetenskapliga metoder (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB.
Economic World Forum (2016), The gender gap report 2016. Hämtad 2017-10-27 från http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/economies/#economy=DNK European Commission (2016), Strategic engagement for gender equality, 2016-2019. European Union: Belgium.
European Commission (2017), Gender equality. Hämtad 2017-12-18 från: http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/
Dahlerup, D. (2010), ”När svenska partier blev ”feminister”- om skillnader i dansk och svensk jämställdhetsdebatt” i Lenita Freidenvall & Maria Jansson (red.) Politik och kritik- En
feministisk guide till statsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Danmarks statistik (2017), Ligestilling i Danmark. Hämtad 2017-11-28 från
https://www.dst.dk/da/Statistik/emner/levevilkaar/ligestilling/ligestillingswebsite#2 Folketinget.dk (2017), Partier. Hämtad 2017-12-04 från http://www.ft.dk/da/partier Google trends, (2017). #metoo, hämtad 2017-11-28 från
https://trends.google.se/trends/explore?q=metoo
52 Hirdman, Y. (2004), ”Genussystemet- reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i Christina & Jansdot Carlsson Wetterberg (red.) Genushistoria: en historiografisk exposé. S. 113-133. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, H.H & Sauer, J. (2016), Samfundsfag Niveau C. Köpenhamn: Trojka.
Jeremiassen, Lise (2001), ”Undervisningsmiddler er også uddannelsepolitik og økenomi” i
Laerebog 2000: konference arragerat af Dansk Institut for Gymnasiepaedagogik. Syddansk
universitet. Gymnasiepaedagogik nr. 17.
Kureer, H & Fredriksen, C.L, (2012), Samfundsfag C. Aarhus: Systime.
Nordiskt institut för kunskap om kön (NIKK) (2010). Nordisk forskning om genus och
jämställdhet i skola och utbildning: 2005-2009. Umeå universitet.
Nordiskt institut för kunskap om kön (NIKK) (2017). Danmark: Jämställdhetsintegrering i
Danmark. Hämtad 2017-11-07 från
http://www.nikk.no/kunskap/jamstalldhetspolitik/danmark/
Norgaard, C (2010), ”Køn i skolen?- Et blikk til problematisering af kulturelle selvfølgeligheder” i Erla Sigurðardóttir (red.) Ligestilling i skolen: Rapport fra nordiske
konferencer i Torshavn og Reykjavik under Islands formandskab i Nordisk Ministerråd.
Köpenhamn: Nordisk ministerråd.
Regeringen.dk (2017), Ligestilling. Hämtad 2017-11-24 från
https://www.regeringen.dk/regeringens-politik-a-%C3%A5/ligestilling/
Regeringskansliet (2017a), Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet –
regerings insatser. Hämtad 2017-10-30 från http://www.regeringen.se/regeringens-
politik/jamstalldhet/jamn-fordelning-av-det-obetalda-hem--och-omsorgsarbetet---regeringens- insatser/
Regeringskansliet (2017b), Feministisk regering. Hämtad 2017-10-30 från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/
Regeringskansliet (2017c), Jämställdhet. Hämtad 2017-11-24 från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/
Regeringskansliet (2017d), Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtad 2017-11-24 från http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/
Regeringskansliet (2016), Mål för jämställdhet. Hämtad 2017-10-30 från
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Rømer , H., & Madsen, R. J. (2012). Forskning i Køn og Ligestilling. Köpenhamn: Koordinationen for kønsforskning.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Selander, S & Aamotsbakken, B, (Red.), (2009). Nordic identities in transition: as reflected in
pedagogic texts and cultural sfscontexts. Oslo: Novus.
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
53 SOU 2009:64, ”Flickor och pojkar i skolan- hur jämställt är det?” i Delbetänkande av DEJA-
Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Edita.
SOU 2010:33. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap: En granskning
på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Elanders Sverige AB.
SCB (2017a), Stora skillnader i lön mellan de högst och lägst betalda yrkena. Hämtad 2017- 11-22, från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/mest- och-minst-betalda-yrkena/
SCB (2017b), Var fjärde i Sverige är högutbildad. Hämtad 2017-11-22, från
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens- utbildning/
SCB (2017c), Fortsatt ökning av förvärvsarbetande. Hämtad 2017-11-22, från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-
rams/pong/statistiknyhet/registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-rams-och- kontrolluppgiftsbaserad-lonesummestatistik-lsum-2016/
SCB (2017d), Deltidsarbete i Europa. Hämtad 2017-11-22, från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0001_2010k02_ti_13_a05ti1002.pdf
Svensson, P & Ahrne, G (2015), ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt” i Göran Ahrne & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Sverrirsson, Á (2015a), ”Visuell metodik” i Göran Ahrne & Peter Svensson (red.) Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Udenrigsministeriet (2017a), Redegørelse/perspektiv- og handlingsplan 2017. Minister for ligestilling, februar 2017. Hämtad 2017-11-06: um.dk/ligestilling/perspektiv-og-handlingsplan Udenrigsministeriet (2017b), Minister for fiskeri og ligestilling og minister for nordisk
samarbejde Karen Ellemann CV. Hämtad 2017-12-01 från
https://www.regeringen.dk/ministrene/minister-for-ligestilling-og-minister-for-nordisk- samarbejde-karen-ellemann/
Undervisningsministeriet (2017a), Læreplaner for stx. Hämtad 2017-10-27 från
file:///C:/Users/robin/Downloads/Samlede-laereplaner---stx---endelige-version%20(1).pdf Undervisningsministeriet (2017b), Fagbilag og vejledninger. Samfundsfag-eud, Bilag 17. Hämtad 2018-01-03 från, https://www.uvm.dk/erhvervsuddannelser/undervisning-og- laeringsmiljoe/grundfag/fagbilag-og-vejledninger
Institutet för framtidsstudier (2017), World Values Survey. Hämtad 2018-01-01 från https://www.iffs.se/world-values-survey/
Widén, P (2015), ”Kvalitativ textanalys” i Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.) Handbok
i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
54 Wright Von. M (1998), När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Genus och text (Projekt jämställdhet i läromedel, Skolverket 1998). Stockholm: Liber.