I följande avsnitt presenteras en diskussion i relation till studiens tidigare forskning, resultat samt analys, utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vidare diskuteras även våra personliga tankar och slutsatser kring studien som helhet.
I studiens resultat framgår det tydligt att eleverna finner en ovisshet när det handlar om att förstå kunskapskraven samt hur de tillämpas i samband med betygsättning och bedömning. En
grundläggande orsak kring denna ovisshet anser vi beror på lärarnas osäkerhet gällande
förståelsen och användandet av kunskapskraven, vilket framkom av samtliga intervjuade lärare i resultatet. Arbetet med kunskapskraven består av ett långt led av olika processer i form av förståelse, tolkningar, tillämpningar och kommunicering av kunskapskraven. Därav tror vi att processen som helhet är svår att få fungerande på ett tillfredsställande sätt. I likhet med
Annerstedt (2010) och Larsson (2008) anser även vi att lärarnas osäkerhet är en stor orsaksfaktor gällande elevernas ovisshet och deras uppfattning om kunskapskraven.
Användandet av kunskapskraven i undervisningen skiljer sig åt mellan de intervjuade lärarna, enligt studiens resultat. Ett sätt att arbeta med kunskapskraven kan vara att använda konkreta exempel i samband med undervisningen i idrott och hälsa. Enligt egna erfarenheter anser vi att detta exempel kan ha stor inverkan på elevernas förståelse gällande kunskapskraven. Våra åsikter stärks av Jönssons (2008) och Johanssons (2002) argumentationer om att använda konkreta exempel i undervisningen, då det ökar förståelsen hos eleverna i relation till kunskapskraven. Vi menar även att det är en metod som lärare inom idrott och hälsa bör tillämpa kontinuerligt i undervisningen, för att den ovisshet som finns hos eleverna ska klarna.
Enligt NU-03 är det enbart en av fem lärare som är bra på att knyta an kunskapskraven till
undervisningen. Detta är siffror som enligt vår studie har förbättras, då det genom vår tolkning av elevers och lärares svar framgår att två av fyra lärare inom ämnet är bra på att synliggöra
kunskapskraven i undervisningen. Med tanke på att det skiljer cirka tio år mellan vår studie och den nationella utvärderingen, borde det enligt oss, resulterat i framsteg inom området i takt med att skolan utvecklas. De positiva tecken som vi kan se är att det skett framsteg gällande området
49 samt att utvecklingen verkar gå i rätt riktning. Däremot kan vi i samband med vår studie tydligt se att vissa områden inte utvecklats. Den tidigare forskning som Redelius (2008) presenterar angående elevers uppfattningar om vad läraren bedömer inom ämnet, stämmer överens med våra resultat inom området. Elever menar än idag att läraren premierar faktorer som god närvaro, aktivt deltagande samt positiv inställning i samband med betygsättning och bedömning. Vi kan därav dra egna slutsatser om att eleverna fortfarande har dålig uppfattning om kunskapskraven och hur de används i undervisningen samt i betygsättning och bedömning. En grundläggande faktor kring detta anser vi kan bero på ett flertal olika orsaker. En av orsakerna kan vara att stöd saknas från Skolverket i form av mer tydliga och konkreta exempel på hur det ska arbetas med kunskapskraven för en likvärdig bedömning, som samtliga lärare i undersökningen vittnar om. En annan bidragande orsak till den osäkerhet och ovisshet som existerar gällande kunskapskraven tror vi kan bero på tradition och bekvämlighet. Detta då vissa av lärarna fortsätter att arbeta på ett liknande sätt, trots införandet av nya kursplaner med innehållande kunskapskrav. En tredje bidragande orsak tror vi handlar om att kommunikationen mellan lärare och elev brister. Hattie och Timperley (2007) poängterar i sin studie att kommunikationen mellan lärare och elev har en betydelsefull roll, kopplat till elevers uppfattningar samt förståelse gällande kunskapskraven. De anser att kommunikationen mellan lärare och elev kan bidra till att fylla det tomrum av kunskap, gällande kunskapskraven, som elever har. I studien tydliggörs kommunikationens viktiga
funktion, där vi enligt vårt resultat kan se att vissa lärare har svårt att fylla det tomrum av kunskap som finns hos eleverna kopplat till kunskapskraven.
Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa för slutet av årskurs 9, arbetar med kunskapskraven. Det är en arbetsprocess som består av att tolka, förmedla samt kommunicera innehållet till eleverna. Studiens syfte bestod även av att undersöka elevers uppfattningar gällande kunskapskraven. Vår undersökning visar att lärare anser att
kunskapskraven är svårtolkade, där framförallt värdeorden lämnar ett fritt tolkningsutrymme. Här ser vi en tydlig problematik med tanke på att läraren i sin tur ska förmedla ett innehåll som de själva har svårigheter med att förstå. Kommunikationen som har en central roll i undervisningen anser vi kan påverkas negativt, då vi anser att lärarna till viss del undviker diskussion gällande området med kunskapskraven. Ett exempel kan tas ifrån resultatet där det tydligt framgår att eleverna inte får svar på varför de utför en viss aktivitet, då läraren endast påpekar att det står
50 beskrivet i kunskapskraven. En annan problematik som upptäcktes i samband med
undersökningen var att elevernas uppfattningar påverkas av lärarnas sätt att pedagogiskt förmedla och kommunicera kunskapskraven. Eftersom läraren stöter på svårigheter i början arbetet med kunskapskraven, i form av tolkning, resulterar detta i att elevernas uppfattningar i påverkas i slutändan.
Studien som genomförts har skapat ny lärdom och många intressanta tankar inom området.
Undersökningen i form av intervjuer och påläst material, har framförallt bidragit till en ökad kunskap om kunskapskravens betydelse och hur de bör tillämpas i undervisningen. Den kunskap och de intryck som studien gett oss har bidragit till en motivation gällande arbetet med
kunskapskraven, i vår framtida yrkesprofession som lärare i idrott och hälsa. De tankar som uppkommit under studiens förlopp är att området som berör kunskapskraven är relativt nytt. Vi tror att lärare inom ämnet idrott och hälsa behöver ännu mer tid att bearbeta kunskapskraven, exempelvis genom ökad fortbildning. Detta i förhoppning om att öka förståelsen,
tolkningsprocessen samt användandet av kunskapskraven, vilket i längden kommer att gynna både lärare och elev.
Sammanfattningsvis kan vi utefter det analyserade och diskuterade resultatet framhäva den utmaning som lärare inom idrott och hälsa ställs inför, gällande arbetet med kunskapskraven.
Under de genomförda intervjuerna var det ett uttalande från en av lärarna (Vera) som vi anser genomsyrar hela studien: Lika svårt som det är för mig att sätta ord på kunskapskraven, lika svårt är det ju för eleverna att förstå.
51
Referenser
Alvesson Mats, Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion 2:a upplagan Lund:
Studentlitteratur.
Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare.
Backlund, Britt. (2002). Med tanke på talet - Om förberett tal- vetenskapen, hanverket och konsten. Lund: Studentlitteratur.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Dalen, Monica. (2007) Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB. Malmö.
Doyle, Walter. (1992): Curriculum and Pedagogy. In Jackson P.W. (ed.) Handbook of Research on Curriculum. New York: McMillan.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund:
Studentlitteratur.
Egidius, Henry (1994). Kunskapsrelaterade betyg. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Egidius, Henry (1992). Betygsättning och utvärdering i skola och utbildning. 1. uppl. Malmö:
Gleerup.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
From, Jörgen & Holmgren, Carina (2000). Hermeneutik och pedagogik. Nordisk pedagogik. 20, 219–229.
Garefalakis, Jannis (2008) Betyg och bedömning med fokus på formulerings- och
realiseringsarenan. I Borg, Kajsa & Lindberg, Viveca (2008) Kunskapande, Kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos:
Göteborg.
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.
Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hattie, John A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
52 Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational
Research, 77(1), 81-‐112.
Jönsson, Anders (2008). Educative assessment for/of teacher competency: a study of assessment and learning in the "interactive examination" for student teachers. Diss. (sammanfattning) Lund.
Kerlinger, Fred N. (1964) Foundations of Behavioral Research. New York: Holt, Rinehart &
Winston, sid 11.
Kvale, Steinar. (1989) To validate is to question. I Steinar Kvale (ed.), Issues of validity qualitative research (s.73-92). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.
Kårhus, Svein. (1995) Ledelse og instruksjon. Oslo: Universitetsforlaget.
Larsson, Håkan (2004) Vad lär man sig på gympan? Kapitel ur Mellan nytta och nöje.
Idrottshögskolan i Stockholm.
Larsson, Håkan (2008) Man ska inte behöva vara bra på nånting. Svensk idrottsforskning nr 4, 2008.
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl.
Stockholm: Liber.
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori! 3., [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2010) Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholms universitets förlag.
Lundgren, Ulf P. (1981). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2. tr. [i.e.
2. uppl.] Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen
Lundvall, Suzanne., Meckbach, Jane., Wahlberg, Johan., (2008). Skola-Idrott-Hälsa – En sexårig uppföljning: Svensk idrottsforskning, vol. 17 (4), s. 17-19.
Newman, Richard S. (2000). Social influences on the development of Children’s adaptive help seeking: The role of parents, teachers, and peers. Development Review, 20, 350-404.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Redelius, Karin (2004) Bäst & pest. Kapitel ur Mellan nytta och nöje. Idrottshögskolan i Stockholm.
53 Redelius, Karin (2008). MVG i idrott och hälsa - vad krävs då?: elevers syn på lärares
bedömningspraktik. Svensk idrottsforskning. 2008(17):4, s. 23-26.
Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5., [omarb. och utök.] uppl.
Malmö: Liber.
Scriven, Michael. (199l). Beyond Formative and Summative. I M.W. Mc Laughlin & D.C.
Phillips (red.), Evaluation and Education: At a qu Century. Chicago: Chicago University Press.
Segolsson, Mikael (2011). Lärandets hermeneutik – Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt. Visby, Books on Demand. Avhandling nr 10.
Skolverket (2008) Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Edita Västra Aros : Västerås.
Skolöverstyrelsen (1969) Läroplan för grundskolan. Lgr 69.
Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien / A-L. 1 uppl. 1 tryck. (2009). Stockholm:
Nordstedt.
Tholin, Jörgen (2003). En roliger dans?: svenska skolors första tolkning av innebörden i lokala betygskriterier i tre ämnen för skolår åtta. Licentiatavhandling Borås : Högskolan i Borås, 2003.
Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur: en studie av betyg och betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Diss. Göteborg : Göteborgs
universitet, 2006.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ödman, Per-Johan. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
2..[omarb.] uppl. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Elektroniska källor
Annerstedt, Claes & Larsson, Staffan (2010) I have my own picture of what the demands are ...’:
Grading in Swedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. Tillgänglig på internet: http://epe.sagepub.com/content/16/2/97.full.pdf+html [2013-10-29]
Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009 Tillgänglig på Internet:
http://hdl.handle.net/2043/8166 [2013-11-06]
Grönlund, Jens (2007). Måste jag spela basket? [Elektronisk resurs] : att arbeta med lokala kursplaner, lektionsplaneringar, betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Tillgänglig på
54 Internet: http://www.gih.se/Global/3_forskning/pedagogik/rapportserie/3_2007_JGronlund.pdf [2013-10-16]
Nationalencyklopedin (2013a). Kommunikation. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/lang/kommunikation [2013-10-16]
Nationalencyklopedin (2013b) Läroplan. Tillgänglig på internet:
http://www.ne.se/lang/l%C3%A4roplan [2013-11-06]
Johansson, Håkan (2002) - Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning.
Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=933 [2013-10-30]
Redelius, Karin & Hay, Peter. J (2012) Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education and Sport Pedagogy Volume 17, Issue 2. Tillgänglig på Internet:
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17408989.2010.548064#.Ul0cS6KAoxg [2013-10-15]
Skollagen (2010)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K1 [2013-11-15]
Skolinspektionen (2010) Mycket idrott och lite hälsa. Tillgänglig på internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-tillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf [2013-10-29]
Skolverket (2002) Att bedöma eller döma - Tio artiklar om bedömning och betygssättning.
Tillgänglig på internet:
http://www.svshv.umu.se/personal/nystrom/2012/att_bedoma%20eller%20doma.pdf [2013-10-14]
Skolverket (2005) Nationell utvärdering av grundskolan 2003. Idrott och hälsa. Tillgänglig på internet:
Skolverket (2012a) Betygshistorik. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/betygshistorik-1.46885# [2013-10-14]
Skolverket (2012b) Kunskapskrav för slutet av årskurs 9 inom idrott och hälsa. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa [2013-10-23]
55
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjuguide - Idrott och hälsa årskurs 9
1. Presentera oss som intervjuare
2. Presentera studiens syfte, varför viktig?
3. Säg att informationen är sekretessbelagd och att allt är konfidentiellt. Det är endast vi som vet vilka ni är. Inga namn kommer att nämnas i undersökningen.
Lärarna
Bakgrundsfrågor
- Vad har du för utbildning?
- Vilket examensår?
- Ålder?
- Hur länge har du varit verksam lärare inom idrott och hälsa?
- Undervisar du inom något annat ämne utöver idrott och hälsa?
- Vad är typiskt för skolan (profil)?
56 - Samarbetar er skola med andra skolor inom kommunen eller annat samarbete?
- Hur många elever har skolan?
- Hur många idrottslärare arbetar på skolan?
- Hur mycket undervisningstid har eleverna i idrott? (ggr/vecka, tid)
- Hur mycket tid är avsatt till planering/undervisning i ditt arbete?
- Finns det tillgång till en allmän plattform/forum där t.ex. vårdnadshavare får tillgång till information kring kunskapskrav?
Lärarens tolkning av kursplanen
- Vad har du för tankar om den senaste kursplanen?
- Vad ser du för skillnad i jämförelse med tidigare kursplaner?
- Vad är skillnaden i ditt arbete efter att de nya kursplanerna infördes?
(arbetsbörda/tolkningsfrihet)
- Anser du att kunskapskraven för idrott och hälsa i slutet av årskurs 9, som framhålls i Lgr11, har förtydligats/förbättrats eller blivit än mer svårtydliga/försämrats i jämförelse med tidigare läroplan?
57 - Finns det tillgång till hjälp/vägledning gällande frågor om kunskapskraven? (ex, skolan,
kommunen, skolverket)
- Tolkar du kunskapskraven på egen hand eller görs det tillsammans med dina kollegor inom idrott och hälsa?
- Har du/ ni på skolan format en matris du använder dig av gällande kunskapskraven?
- Hur använder du dig av matrisen?
- Hur tolkar du begreppen: till viss del/ relativt väl /väl?
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang
- Ge konkreta exempel på hur föregående begrepp gestaltas i undervisning/bedömning?
Användandet (förmedlning, kommunicering) av kunskapskraven
- Hur förmedlar (kommunicerar) du informationen som står i kunskapskraven till eleverna så att de blir medvetna av dem?
- Hur mycket tror du förstår/vet/medvetna är eleverna om kunskapskraven?
58 - Vad är ditt syfte och mål när du planerar en lektion/ett tema? (ex badminton)
Bedömning/betygssättning
- Hur bedömer du eleverna? (formativ/summativ)
- När bedömer du eleverna?
- Är eleverna medvetna om när bedömningen sker?
- Vad är svårigheterna i bedömning?
- Får du stöd vid bedömning? (skolverket, kommunen)
- Ges det utrymme för diskussion/frågeställning om betygssättningen? (kunskapskraven)
- Hur visar du vad som krävs för ett visst betyg? (praktiskt, teoretiskt)
- Hur skulle du vilja att framtida kursplaner och kunskapskrav skulle vara utformade för att underlätta ditt arbete i idrott och hälsa? (undervisning samt bedömning)
Eleverna
59 Bakgrundsfrågor (varvet runt i fokusgruppen)
- Berätta om er själva?
- Vad tycker ni om idrott och hälsa som ämne?
Betyg och bedömning
- Hur ser ni på betygsättningen och bedömning inom ämnet idrott och hälsa? (rättvis/orättvis, bra/dålig)
- När tror ni bedömningen sker?
- Vilka moment tror ni bedöms? (ex badminton)
- Får ni prata med läraren om betygssättning/kunskapskrav? (när och hur ofta och så)
Kunskapskraven
- Vad tror ni krävs för vissa betygssteg?
- I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Vad menas med relativt väl? Hur tolkar ni det?
60 - Hur gör läraren för att förklara bedömningen? (kunskapskrav)
- Hur vet ni vad som krävs för att få ex. A? (visar lärare? läser ni?)
- Vad tycker ni om kunskapskraven? (lätta/svåra)
Undervisningen
- Vad gör ni på idrottslektionerna?
- Varför gör ni som ni gör? Syfte/mål med undervisningen
- Påverkar fritidsintresse för idrott ditt betyg/undervisningen?
61 Bilaga 2: Dokument om målsmans tillåtelse
Angående elevs medverkan i studie
Hej! Vi är två lärarstudenter vid Linnéuniversitetet som läser till lärare i idrott och hälsa för högstadiet/gymnasiet. Vi skriver just nu en uppsats som ska kunna hjälpa oss i vårt framtida yrke och vi vore tacksamma om vi kunde få just din hjälp. Detta (genom en underskrift som godkänner ditt barns medverkande).
Vår studie handlar kortfattat om kunskapskraven och berör både lärare och elever.
Vi skulle därför vilja göra en intervju med (ditt barn) dig som elev tillsammans med 3-4 andra elever i en grupp.
Vi undrar nu om ditt barn skulle kunna få delta i vår studie gällande kunskapskravens betydelse i skolan.
--- Underskrift
Mvh Julia Flink och Jonathan Fjällhage
62 Bilaga 3: Kunskapskraven för slutet av årskurs nio i ämnet idrott och hälsa i Lgr11.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativtväl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur
aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
63 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.