I studien undersöktes entreprenörers kvalitativt skilda uppfattningar av lärande och om deras uppfattningar av lärande skiljer sig åt beroende på om de arbetar i team eller enskilt.
Resultatet visar att entreprenörernas uppfattningar av lärande till stor del är lika, men det framkom även vissa skillnader som är viktiga att lyfta upp.
Uppfattningarna av lärande hos entreprenörer i team visar på att de använder sig av och tar stöd hos varandra i stor utsträckning. Då de har liknande värderingar och mål och ett ömsesidigt intresse i verksamheten erhåller de en gemensam förståelse för de problem som uppstår. I samspelet dem emellan kan förtroende, tillit och trygghet skapas. Genom att hantera
Problem
Entreprenör Kontext
34
problem tillsammans får de en vetskap om den andres kompetens och kunskap. Att alltid finnas till hands och vara en del av varandras sammanhang, innebär att de blir en naturlig del av varandras lärandemiljö. En lärandemiljö som de skapar tillsammans, genom de aktiviteter och handlingar de utför när de utvecklar verksamheten. Genom ömsesidig påverkan stimulerar de varandra att lära och tänka nytt (Egidius, 2009). Därigenom skapar teamentreprenörerna sin egen lärandemiljö och förutsättningarna för deras lärande, precis som de enskilda entreprenörerna gör, vilket även Lans et al. (2008) pekade på i deras studie.
I kategorin ”Lärande i samspel sker med hjälp av egen kompetens” återfinns uppfattningar av att den egna kompetensen är viktig för att ett lärande i samspel med andra ska kunna ske. Det krävs en förförståelse, en sorts grundkunskap, inom området ifråga för att ett lärande ska vara effektivt och vara entreprenörerna till gagn. Dessa uppfattningar erhölls enbart från teamentreprenörerna. Det kan vara en tillfällighet, men det kan även bero på att teamentreprenörerna i högre grad uppfattar den egna kunskapens och kompetensens betydelse, då de kontinuerligt samspelar med varandra. Genom att arbeta nära med någon, på lika villkor mot gemensamt mål, kan den egna kunskapen tydliggöras då den kontinuerligt ställs i relation till den andres kunskap. Även om det kanske inte alltid uttalas finns det en bakomliggande reflektion över vem som ska eller bör göra vad och varför. Genom reflektionen och jämförelsen skapas medvetenhet, vilket kan vara en anledning till varför teamentreprenörer är mer medvetna om kompetensens betydelse för lärandets utfall i samspel.
Enskilda entreprenörer uppvisade uppfattningar att de mer ofta är utelämnade åt sig själva och sina egna reflektioner än teamentreprenörerna. I kategorin ”Emotionellt lärande sker genom tillitsbaserade samspel” erhålls enbart uppfattningar från de enskilda entreprenörerna. När teamentreprenörerna har varandra står de enskilda entreprenörerna själva i sitt beslutsfattande och ansvarstagande. Att ensam ta stora och svåra beslut kan innebära emotionella påfrestningar (Cope, 2003). Det kan därför vara en av anledningarna till varför enskilda entreprenörer uppvisar uppfattningen av att i större grad inhämta emotionellt stöd hos tillitsbaserade relationer.
Dock uppfattar de enskilda entreprenörerna, precis som de i team, att de lär med hjälp av och i samspel med andra människor. Att ”Praktiskt lärande sker genom samspel med andra” är samtliga medvetna om, och de uppfattar vikten av att inhämta information, kunskap eller olika perspektiv från och med andra människor. Detta ligger helt i linje med tidigare forskning som visar på samspelets betydelse för entreprenörers lärande (Lans et al., 2008;
Taylor & Thorpe, 2004; Young & Sexton, 2003). Emellertid visar resultatet på skilda uppfattningar av hur detta går till, men genom att ta ett steg upp ur analysen kan vissa gemensamma drag konstateras. Framförallt att entreprenörens lärande är beroende av det sammanhang där verksamheten och individen ingår. Samt att lärande sker genom att praktisera det som samspelet hjälp dem komma till insikt om (Egidius, 2009).
Studien visar, precis som Lans et al. (2008) och Taylor och Thorpe (2004) kommer fram till, att entreprenörer uppfattar att de använder sig av sina relationer som resurser och förutsättningar för att lära. Men till skillnad från deras forskning visar undersökningens resultat att olika relationer uppfattas som betydelsefulla vid olika tillfällen. För att få stöd vid emotionella problem eller vid viktiga beslut rörande verksamhetens framtid, vänder sig entreprenörerna enbart till dem de har förtroende för och känner tillit till. De som arbetar i team använder sig av varandra och de som arbetar enskilt vänder sig till familj eller nära vänner. Däremot vid mer praktiska eller mindre problem, återfinns uppfattningen hos samtliga att hjälp kan tas utanför den närmaste kretsen. Detta kan jämföras med Young och Sextons (2003) klargöranden om de processer för kunskapsinhämtning entreprenören engagerar sig i, då denne ställs inför problem. Det finns således likheter mellan entreprenörernas uppfattningar då samtliga väljer att i många situationer, gå utanför den inre dialogen och
35
hämta externt stöd från andra människor. Dessutom försöker de utvecklas genom att handla och agera utifrån både sina egna, verksamhetens och kontextens förutsättningar.
I kategorin ”Lärande sker genom att hantera utmaningar” återfinns uppfattningar från både enskilda och teamentreprenörer. De i team uppfattade dock utmaningar som något roligt, vilket kan ha att göra med att de har stöd av varandra, medan de som arbetar enskilt i större grad uppfattade utmaningar som något olustigt. Detta kan bero på att enskilda entreprenörer i högre utsträckning är hänvisade till sin egen förmåga och därmed den egna inre dialogen för att hantera föreliggande utmaningar. Emellertid handlar utmaningar, oavsett synsätt, om att våga och att sätta sig själv lite på spel, utsätta sig för eventuella risker och tappa fotfästet för en stund. Dock måste det finnas något att sträva mot för att utmaningar ska uppfattas som just utmaningar. Att ha något att sträva mot är det som, till mångt och mycket, är grunden i entreprenörskapandet (Bjerke, 2005). Genom att hantera utmaningarna sker en kontinuerlig utveckling, både av verksamheten såväl som av entreprenören. Emellertid var det enbart entreprenörerna som arbetar enskilt som uppfattade att ”Lärande sker genom verksamhetsutveckling”. Det var även enbart enskilda entreprenörer som uppfattade att
”Lärande sker med hjälp av metoder”. Det kan vara så att det finns en koppling mellan dessa kategorier. Flera av de metoder som nämndes och beskrevs under intervjuerna handlade just om att individen ska medvetandegöra sig om sin egen betydelse i relation till omvärlden.
Genom att bli medveten om sig själv kan även insikt erhållas när en förändring sker hos individen. Eftersom ett lärande innebär en individuell förändring kan detta vara en av anledningarna till varför de enskilda entreprenörerna är medvetna om sin kunskapsutveckling i relation till verksamhetsutvecklingen.
Oavsett om entreprenörerna arbetar enskilt eller i team är de väl medvetna om det egna ansvaret för att lära sig för företagets överlevnad, men genom deras skilda uppfattningar ses även att de är medvetna om vikten av att lära sig att lära sig. Young och Sexton (2003) menar att det är viktigt att entreprenörer är medvetna om hur de inhämtar kunskap för att kunna strukturera och förstå hur och var de bör söka efter den. Deras resultat visar dock inte om entreprenörerna är medvetna eller ej. Med hjälp av denna studie fås förståelse för att entreprenörerna är medvetna hur de lär och således har de även en förståelse för var relevant information kan erhållas. Precis som tidigare forskning visar studien att entreprenören är en del av sin egen sociala kontext och att dennes lärande och entreprenörskapande är ett resultat av kombinationen mellan den unika individen, sammanhanget och den miljö denne är en del av (Drakopoulou Dodd & Anderson, 2007; Gartner, 1988).
Att arbeta i team kan ses som att utrustas med ett isolerande skydd mot de kraftigaste stötarna entreprenörskapandet kan utdela. Genom att vara två och kunna dela tankar vid såväl medgångar som motgångar. Någon som ställer upp om mer arbete krävs. Någon att dela problem, bekymmer, osäkerhet och ansvar så väl som glädjeämnen och framgångar med.
Någon som är en del av och förstår den aktuella situationen i relation till den sociala kontexten. Men att kunna dela oro, funderingar och rädslor med någon som är helt insatt i verksamheten och det aktuella sammanhanget, samt delar samma värderingar och tankar innebär emellertid inte att varken problem eller dilemman automatiskt försvinner. Men genom att vara två, kan uppfattningen av tillförsikt över att klara av situationen öka. Detta kan möjliggöra en snabbare lösning av det aktuella problemet men framförallt ett dubbelsidigt lärande. Dels ett lärande i relation till att hantera problemet och dels ett lärande i relation till teamkollegan och deras gemensamma sociala kontext.
Emellertid, i enlighet med Ellströms et als, (1996) forskning, visade resultatet att, för att entreprenören ska våga öppna upp mot det okända och kunna lära och förändras krävs en trygghet hos individen. Entreprenörernas uppfattningar av lärande belyste att deras trygghet grundar sig i tidigare erfarenheter. Genom att hanterat de problem de ställts inför under åren,
36
klarat av dem och blivit medvetna om att de klarat av dem har de erhållit en inre trygghet och en känsla för att allting löser sig.
Samtliga entreprenörer, oavsett om de arbetade i team eller enskilt, hade dock en mycket positiv inställning till att arbeta och till att lösa problem. För entreprenörer kanske det inte alltid finns möjligheter i alla sammanhang, men däremot verkar det alltid finnas lösningar till alla problem och i alla situationer. Detta kommer igen i deras uppfattningar av lärande och att det sker kontinuerligt genom att hantera vardagliga situationer.
Studiens resultat, precis som tidigare forskning, visar att entreprenörer är ivriga att lära nytt och förespråkar förändring och anpassning till nya omständigheter, samt lär konstant från allt och alla (Costello, 1996; Young & Sexton, 1997). Genom studien fås förståelse för att det är genom handlingar och social interaktion som erfarenhet och kunskap skapas, men insikt erhålls även för vikten av kompetens om den aktuella kontexten, kontextkompetens.
Genom entreprenörernas handlingar sker en form av anpassning hos individen för att klara av och passa in i sammanhanget. Resultatet visar emellertid att entreprenörens lärande är mer komplext än att ”bara” handla och agera i situationer. För en handling, som ska utmynna i förändring och ett effektivt lärande, kräver en målsättning eller en vision av en framtida utgång. Entreprenören behöver dessutom erhålla en medvetenhet om självets betydelse, för att kunna ta ansvar och styra sitt lärande. Det vill säga en medvetenhet om hur man lär sig för att lära sig, ett sorts metalärande. Därtill krävs en medvetenhet. om självets betydelse i relation till andra människor, men även i relation till kontexten och vikten av den egna kompetensens betydelse för att ett effektivt lärande ska kunna ske. Slutligen bör alla delarna relateras till varandra, till individen och till den aktuella sociala kontexten genom reflektion och kritiskt tänkande.
Vad som framförallt framgår med hjälp av resultatet är att individens medvetenhet är av stor betydelse för dennes lärande. Att bli medveten om sina handlingar, varför man handlar och vad som önskas uppnås med handlingarna verkar vara det som är utmärkande för entreprenörernas skilda uppfattningar av lärande. Detta ger att entreprenörer och deras uppfattningar av lärande är en komplex process med många relaterande delar som stödjer och driver individen framåt. Det är emellertid samtidigt en intressant process som är av vikt för den aktuella debatten om livslångt lärande som samhället eftersträvar att människorna ska engagera sig i (Becker, 2006; Ellström et al., 1996; Rees et al., 2006).
Studiens resultat är därmed av stor vikt för pedagogiken och utvecklingen av människor i samhället. För att människor ska kunna utvecklas och förändras måste det finnas stöd till lärande (Svensson, 2009). För även om lärande utgår från individen och är individägt, har samhället ett intresse av att alla människor lär och utvecklas. Därmed ligger det i samhällets intresse att det finns stöd och förutsättningar för lärande, helst överallt eftersom entreprenöriellt lärande sker överallt. Genom att visa på vilka parametrar som är betydelsefulla för lärande kan pedagogiska lärmiljöer i samhället utarbetas, där stöd och förutsättningar för livslångt lärande kan skapas och upprätthållas. Studiens resultat är betydelsefullt för att öka kunskapen om entreprenörers lärande i allmänhet men framförallt för samhällets fortsatta utveckling och förståelse för hur livslångt lärande uppkommer samt hur det kan stödjas och utvecklas hos andra människor i andra sammanhang.
7.1 Slutsats
Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader och likheter i uppfattningar av lärande beroende på om entreprenörerna arbetar i team eller enskilt. Framförallt finns det likheter men resultatet visade även att vissa skillnader existerar. Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det finns vissa grundläggande tillvägagångssätt som entreprenörerna uppfattar att de lär genom eller med hjälp av, så som samspel, visioner och
37
tidigare erfarenheter. Emellertid finns det även skillnader i uppfattningar av lärande vilka huvudsakligen verkar bero på två omständigheter. Dels på om entreprenörerna har en tillitsbaserad relation med någon som har insikt i och förståelse för den aktuella kontexten och som de kontinuerligt kan samspela med. Samt dels om entreprenörerna medvetandegör sig om sina handlingar och vad de grundar sig på.
7.2 Förslag till framtida forskning
Då entreprenörsteam är ett relativt nytt fenomen och även är ett av de minst utforskade områdena inom entreprenörskap, finns många fenomen som kan vara intressanta att undersöka vidare. De entreprenörer som arbetar enskilt verkade vara mer fokuserade på och behöva ha en inre trygghet i sig själva, medan de som arbetade tillsammans med någon sökte trygghet och stöd hos kollegan i teamet. Att arbeta tillsammans innebär därmed att de blir ett naturligt stöd för varandra. Detta fenomen, varken bör eller kan generaliseras till alla entreprenörer, men skulle vara intressant för vidare forskning att undersöka på djupet.
Genom teamentreprenörernas berättelser fås även viss förståelse för att en utveckling och ett lärande sker dem emellan i relation till att de hanterar och utvecklar verksamheten.
Detta lärande och den förändring som sker skulle vara intressant att undersöka vidare. Dels för att öka kunskapen om hur utvecklingen sker i teamet, men även hur utveckling och lärande sker hos individerna i teamet i relation till varandra. Detta skulle dessutom kunna vara aktuellt att jämföra med exempelvis ledarskapsforskningen och inriktningen mot det delade ledarskap som ligger i tiden.
Vidare framkom även att entreprenörerna i team många gånger använder sig av varandra för att lösa problem eller situationer där individernas olika styrkor och svagheter ses kompletterande varandra. Utveckling och förändring sker ofta vid asymmetriska förhållanden eller skilda perspektiv. Emellertid brukar en individ ofta välja att arbeta med någon som är relativt lik sig själv. Frågan är hur homogena respektive heterogena team utvecklas och vilka fördelar respektive nackdelar det kan innebära för individernas lärande.
Förutom att fördjupa forskningen om entreprenöriella team ses även den narrativa metoden som angelägen att utveckla och följa upp i relation till entreprenörskap. Under intervjuerna erhölls insikt i att när entreprenörerna skildrade sina uppfattningar av tidigare händelser, skedde en reflektion över deras handlingar och ageranden. Här vore det intressant att göra en uppföljande studie med samma deltagare för att undersöka om och i så fall hur den aktuella studien inverkade på dem och deras kommande handlingar. Lärde de sig något om sig själva samt påverkade det dem på något sätt i relation till kommande handlingar och beslut i relation till verksamheten.
Utöver detta är det angeläget att poängtera resultatet som framkom, att genom att ha kunskap inom det egna verksamhetsområdet erhölls förståelse för andra människors kunskap.
Detta är visserligen viktigt för entreprenören och betydelsefullt att framhålla i relation till deras lärande. Men, det är även en betydelsefull aspekt att undersöka lite närmare vad gäller forskning i allmänhet. Det kan visserligen argumenteras för att det är bra att var mindre förtrogen med ett område som utforskas, för att kunna se på de studerade fenomenen med
”nya” ögon. Emellertid finns det kanske även en vinst med att vara grundligt insatt i och ha kunskap om området som beforskas, för att verkligen kunna erhålla en djupare förståelse för vad som sker och vad som ligger under ytan. De båda aspekterna är därför viktiga att medvetandegöra inför framtida forskning och skulle även vara intressant att undersöka vidare för att på sikt kunna öka forskningens effektivitet och även trovärdighet.
38