I förstudien studerades området biomimetik och hur designers kan använda sig av biomimetik som metod. De biomimetiska metoder som framkom under förstudien visade sig vara en bra metoder inom design, men då nästan all information hade samma källa, primärt eller sekundärt (Janine M. Benyus) så var det svårt att hitta någon kritik mot biomimetik. Även om biomimetiska metoder är användbara metoder inom design, så är det inte alltid säkert att det resulterar i den mest hållbara lösningen på ett problem. Det är även viktigt att tänka på hur naturen och ekosystemet påverkas vid en biomimetisk produktutveckling. Designen bör ligga på nivå 2 eller 3, se kap 2.1 Biomimetik, inte bara inspireras av form och utseende, då en sådan design kan visa sig vara mindre hållbar än en som inte inspirerats av naturen. Det är viktigt att tänka på att något som fungerar i naturen inte alltid fungerar då det tas ur sitt sammanhang och appliceras på en produkt i en annan typ av system. Naturen anpassas ofta efter sin omgivning, då kan faktorer som klimat och föda ha stor påverkan av just det fenomenet, därför är det inte säkert att lösningen blir ekologiskt hållbar när den sätts i ett annat sammanhang. Biomimetik kan vara en användbar metod om den genomsyrar hela produktutvecklingen och det sammanhang produkten är en del av. Biomimetik kan bidra till att vi utvecklar och förbättrar produkter som är mer ekologiskt hållbara än de som existerar och därigenom skapar en mer hållbar framtid. Det största problemet inom hållbar utveckling ligger fortfarande i det mänskliga beteendet och våra konsumtionsvanor.. Människan har skapat ett samhälle och en levnadsstandard som uppmuntrar till behov som inte finns i naturen. Det kan därför vara svårt att genom en produkt, designad med ett biomimetiskt
förhållningssätt, uppfylla dessa behov och samtidigt få en ekologiskt hållbar utgång. Människan kommer till exempel alltid ha ett behov av att transportera sig själv och varor, världen över. Därför kommer det också alltid finnas behov av transportmedel som drivs av av någon typ av bränsle, vilket kommer ha någon form av påverkan på naturen i
slutändan. Med hjälp av biomimetik, kan man optimera produkter, tex. fordon som drar mindre bränsle, vilket är en ekologiskt hållbar förbättring. En produktdesigners utmaning är att genom sin design förmedla kunskap och uppmuntra till en beteendeförändring hos brukaren, som bidrar till en ekologiskt hållbar framtid. Utifrån de scenarios som gjordes så framkom det att det finns situationer då människan har behov av att förses med ljus på natten. Slutprodukten skulle fungera bäst i scenario 1 (nattlampa) och scenario 3
(flyktingläger). Anledningen till att den inte skulle fungera särskilt bra i scenario 2 (tältet) är att den är för stor och otymplig för att bära med sig då man är ute och tältar. Eftersom den är gjord i glas är den även ganska ömtålig. Scenario 3 är en extrem situation, i detta
fall prioriterar människan antagligen inte miljön, utan istället sin överlevnad. De hade kanske därför inte varit lika varsamma med lyktan eller försett algerna med näring var tredje vecka. Däremot är det de scenario då behovet av denna typ av ljus är som störst, då hade de ekologiska aspekterna med lyktan kanske fått komma i andra hand och de mänskliga behoven i första hand. Lyktan hade då kunnat göras i polycarbonat istället för glas, för att hålla bättre. Livslängden hade kanske inte heller varit av största prioritet, utan lyktan hade använts tills dess att algerna hade dött. I scenario 1 kan lyktan ses som en onödig produkt som löser ett ganska litet och obetydligt problem då det finns ett flertal nattlampor som inte förbrukar särskilt mycket energi. Men det är i västvärlden som vi behöver få kunskap om problematiken av energiförbrukning. Det är här som vi förbrukar mest energi och det är också här som vi utvecklar produkterna som slukar energi. Därför uppfylls projektet och produktens syfte bäst i scenario 1 (se fig. 28).
8. SLUTSATS
Resultatet av projektet blev en bioluminiscent lykta. Då det inte var möjligt att beställa den mängd alger som hade behövts för att ge tillräckligt ljus i lyktan, så gjordes endast en uppskattning av hur stor volym som hade behövts. Därför kunde inte ett riktigt
funktionstest genomföras för att utvärdera om lyktans storlek var tillräcklig. Då prototypen endast var en utseendemodell så begränsade detta möjligheten för att fullt ut testa dess funktion med att låta algerna virvla ner, testas och utvärderas ifall det var tillräckligt för att skapa ett bestående ljus. Projektet var endast tänkt att resultera i ett produktkoncept, vars syfte var att belysa problematiken omkring energiförbrukning därför var det inte ett krav utan en förhoppning att kunna ta fram en funktionsmodell inom ramen för projektet. Då produkten är formad som ett timglas så skapar det enkelt förståelse för hur det ska användas. Genom att brukaren uppmanas interagera med produkten och därmed ser hur mycket energi och tid som krävs för att den ska lysa så skapar det en bättre uppfattning om energiförbrukningen. Lyktan uppfyller de naturliga lagar och principer som Janine M Benyus förespråkade i Bimomimicry – innovation inspired by nature, det innebär att Lumi oh! enligt henne skulle vara en fullständigt biomimetisk produkt. Att lyktan skulle vara 100% ekologiskt hållbar är däremot inte säkert. Är det en nödvändig produkt? Att utveckla och producera en produkt som är biomimetisk och ekologiskt hållbar under hela livscykeln är väldigt svårt, men det kan eftersträvas och uppnås i den mån det går. Det är viktigt att tänka igenom alla leden, var går det att påverka och var går det inte att
påverka? Produktens material och funktion är således bara en del av livscykeln och det är viktigt att se det som en helhet. Vid en vidareutveckling av projektet så hade det varit nästa steg i processen, men detta projekt slutar med ett produktkoncept, där fokus har legat på att produktens funktion och material ska vara ekologiskt hållbart.
Det kan konstateras att vid projektes slut så har processen följt den biomimetiska designspiralen (se fig. 29). Först identifierades funktionen genom att ställa frågan ”Vad ska designen uträtta?”,
där svaret blev ”Att uppmärksamma
problematiken av den höga energiförbrukningen av ljuskällor i belysning”. Efter det biologiserades funktionen genom att undersöka hur naturen skapar ljus och bioluminiscens valdes som
genom att rådfråga en biolog och testa hur de bioluminiscenta algerna fungerade. När det var fastställt så efterliknades naturens strategi genom att utforma produkten och dess funktion. Slutligen så utvärderas designen. Samtliga material i lyktan är återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. Lyktan är ett eget ekosystem som får sin energi från solen. Algerna livnär sig på näring som brukaren tillför var tredje vecka, de förökar sig sedan genom celldelning och har på så sätt ett evigt liv. Samtliga material i lyktan är
återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. Projektet och slutprodukten kan anses uppnå den tredje och djupaste nivån inom biomimetik, då Lumi oh! efterliknar naturens system.
9. REFLEKTION
Syftet med mitt projekt var att undersöka hur man kan arbeta med biomimetiska metoder inom design för att främja hållbar utveckling. Syftet var även att belysa problematiken omkring energiförbrukningen i ljuskällor och armaturer. Jag blev fascinerad av
biomimetikens värld och hade från början svårt att bibehålla ett kritiskt förhållningssätt, då den mesta informationen som fanns härstammade från samma källa. Jag anser att det inte går att uppnå en fullständigt biomimetisk framtid, främst på grund av vår
levnadsstandard vilken är väldigt svår att ändra på. Vi kommer aldrig att återgå till att leva i ett med naturen då det skulle innebära att vi alltid har krav och behov som står utanför naturens. Dessa går inte att lösa med hjälp av en biomimetisk innovation. Men med hjälp av ett biomimetiskt förhållningssätt tror jag att vi kan förbättra men framfört allt upplysa och påverka folks beteende till att bli mer ekologiskt hållbart. För jag tror att det finns mycket att lära av naturen. När vi inser hur fantastisk naturen är så kommer vi också att respektera och bevara den bättre. Jag tror inte att det är formen, funktionen och materialen på en produkt som är den slutliga lösningen. Det är hur vi som
produktdesigners genom vår produkt kan påverka de som använder den. Ge brukarna kunskapen till att förändra och förbättra sitt sätt att leva till att bli mer ekologiskt hållbart. Det har varit en utmaning att lyckas förmedla mitt budskap genom utformningen av produkten. För att fastställa om produktens syfte har uppfyllts måste den testas och
utvärderas. Då projektets mål var att resultera i ett produktkoncept så kommer produkten inte testas innan projektets slut. Jag tror däremot att jag genom min design har lyckats förmedla mitt budskap. Eftersom brukaren måste interagera med produkten för att den ska lysa så tror jag att det skapar en förståelse för vad energiförbrukning innebär. Till skillnad från när man tänder en lampa genom att endast trycka på en knapp. Jag är nöjd med mitt resultat (se fig. 30) och anser att de syfte och mål som sattes i början av projektet har uppnåtts. Jag har introducerats till biomimetikens värld och kommer använda mig av biomimetiska metoder även i framtida projekt.
10 KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur och publikationer
Benyus, Janine M, Biomimicry innovation inspired by nature, (New York: Perinnial, 2002)
Boks, Casper, Volstad, Nina Louise, Sustainable development: On the use of Biomimicry as a Useful Tool for the
Industrial Designer, vol: 20, iss:3, John Wiley & Sons Ltd, ERP Enviroment, 2012
Kylén, Jan-Axel, Att få svar: intervju, enkät, observation, (Bonnier Utbildning, Stockholm, 2004) Michanek, Jonas, Breiler, Andrèas, Idéagenten 2.0 – en handbok i idea management,
(Bookhouse Publishing AB, Estland, 2007)
Olofsson, Erik, Sjölén, Klara, Design Sketching, (KEEOS Design Books AB, Klippan, 2007) Renström, Kristian, Ljus & belysning : en handbok om ljus, seende, ljusplanering och
belysningsteknik, (Liber, Stockholm 2004)
Stål & Sylwan, Energi – Hur design kan göra skillnad (Camino, Gävle 2008)
Yeang, Ken, Architectural design: Bioluminescence and Nanoluminescence, vol: 79, iss: 3, John Wiley & Sons Ltd,
2009
Österlin, Kenneth, Design i fokus för produktutveckling, (Liber AB, Slovenien, 2007)
Internet
Ask Nature http://www.asknature.org (Hämtad 2013-01-30)
Biomimicry http://biomimicry.net (Hämtad 2013-01-30)
How 'bioluminescent' trees that glow like fireflies could one day replace our streetlights, Niall Firth http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1333334/How-trees-glow-like-fireflies-day- replace-streetlights.html (Hämtad 2013-03.10)
Faktabasen http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Energi-i-Sverige/Energianvandningen- hemma/ (Hämtad 2012-10-28)
Humi Glas http://www.humi-glas.com (Hämtad 2013-05-19)
Bioluminiscent lamp made from hamstercells, Mike Chino http://inhabitat.com/half-life- living-bioluminescent-lamp-made-from-hamster-cells/ (Hämtad 2013-03-10)
Nationalencyklpedin http://www.ne.se/biomimetik (Hämtad 2013-01-22)
Bacterial lamp can eat your sewage and light up your house, Rebecca Boyle
http://www.popsci.com/technology/article/2011-11/fed-human-waste-luminous-bacteria-can-light- your- house (Hämtad 2013-03-10)
Flourescence, Bioluminiscense and Phosphorescense, Charles J. Hanley
Http://www.qualitymarine.com/News/Feature-Articles/Flourescence,-Bioluminescence,-and,- Phosphorescense:- (Hämtad 2013-01-23)
Scandinavian Culture Colection for Algea and Protozoa
http://www.sccap.dk/search/details.asp?Cunr=K-1143 (Hämtad 2013-05-08)
Stiftelsen Svensk Industridesign http://www.svid.se/sv/Hallbarhetsguiden/Mojligheter- verktyg/Metoder-att-minska-paverkan/Biomimicry-design-spiral/ (Hämtad 2013-01-30)
Personlig kommunikation
Björn, Lars Olof: professor i biologi och botanik, LTH, intervju, 2013-02-19
Hansen, Gert: Ph. D. Curator, SCCAP Department of Biology, University of Copenhagen, löpande mailkontakt
Csaba Humenyik: glasblåsare på Humi-glas AB, löpande mailkontakt
Figurförteckning
Fig 1. Designspiralen, källa: http://www.svid.se/upload/Hallbarhetsguiden/Verktyg/Biomimicry_spiral.gif
(Hämtad 2013-01-30)
Fig. 2 Dinoflagellater, källa: http://www.askipedia.com/wp-content/uploads/2012/07/2.jpg
(Hämtad 2013-03-10) Fig. 3 Philips bacteriallamp, källa:
http://www.popsci.com/files/imagecache/article_image_large/articles/Picture%202_61.png
(Hämtad 2013-03-10) Fig 4. Half Life lamp, källa:
http://www.inhabitat.com/wp-content/uploads/2010/03/halflife-lamp.jpg (Hämtad 2013-03-10)
Fig 5. Bioluminiscenta träd, källa;
http://www.newscientist.com/data/images/ns/cms/mg20827885.000/mg20827885.000-
1_300.jpg (Hämtad 2013-03-10)
Fig 6. Lampa med bioluminiscenta microalger, källa;
http://www.earthtechling.com/2012/04/algae-powered-street-lamps-suck-up-c02/ (Hämtad 2013-03-10)
Fig 7. Lotusblomman Kluster, illustration av Natalie Pålsson Fig 8. Kesselring, illustration Natalie Pålsson
Fig 9. Lotusblomman 3x3, illustration Natalie Pålsson Fig 10. Spindelvävsdiagram, illustration Natalie Pålsson
Fig 11. Spindelvävsdiagram Resultat, illustration Natalie Pålsson Fig 12. Alger 10 ml, fotograf Natalie Pålsson
Fig 13. Scenario 1, källa; http://medicalstuttering.com/wp-content/uploads/2013/05/Do-You-Have- Difficulty-Waking-Up-In-dark-winter- (Hämtad 2013-06-04)
Fig 14. Scenario 2, källa; http://g2.img-dpreview.com/72264B7228264E0E9FBA8649B4C45D01.jpg
(Hämtad 2013-06-04)
Fig 15. Scenario 3, källa; http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news _ images/83/2826742_570_321.jpg (Hämtad 2013-06-04)
Fig 16. Timglas, skiss Natalie Pålsson Fig 17. Trissan, skiss Natalie Pålsson Fig 18. Spiral, skiss Natalie Pålsson
Fig.19. Imageboard Lyktor, bildmontage Natalie Pålsson sökord: Lyktor, lantern
Fig. 21. Skissutveckling, skisser Natalie Pålsson Fig 22. Skissmodeller, fotograf Natalie Pålsson
Fig 23. Csaba Humenyik, prototyptillverkning, fotograf Csaba Humenyik Fig 24. Lumi oh! Prototyp, fotograf Natalie Pålsson
Fig 25. Detaljbilder på Prototypen, fotograf Natalie Pålsson Fig 26. Material, fotograf Natalie Pålsson
Fig 27. Lyktans funktion, illustration Natalie Pålsson
Fig 28. Produkten som nattlampa, bildkollage Natalie Pålsson
Fig 29. Designspriralen, källa: http://www.svid.se/upload/Hallbarhetsguiden/Verktyg/Biomimicry_spiral.gif
(Hämtad 2013-01-30)
Fig 30. Lumi oh! Fotograf Natalie Pålsson
11. BILAGOR
TIDSPLAN bilaga 1
KRAVSPECIFIKATION bilaga 2
INTERVJUGUIDE bilaga 3
SIG BID MEETING THURSDAY 21/2 bilaga 4
BIOCARDS bilaga 5
EXEMPELIDÈER FRÅN BIOCARDS bilaga 6
MAILKONVERSATION MED GERT HANSEN, PH.D bilaga 7
SKISSER, SKISSFAS 1 bilaga 8
SKISSER, SKISSFAS 2 bilaga 9
BILAGA 1 – TIDSPLAN 1/5
Vecka 4
Mån 21/1 Tis 22/1 Ons 23/1 Tors 24/1 Fre 25/1 Lör 26/1 Sön 27/1
Kursintro Uppsatsmall Handledning Litteratur BM Sammanställning
Tidsplanering Litteratur BM Litteratur BM Biomimetik
Boka intervju Läsa sem.text
Vecka 5
Mån 28/1 Tis 29/1 Ons 30/1 Tors 31/1 Fre 1/2 Lör 2/2 Sön 3/2
Förstudie
Föreläsning Litteratur BL Litteratur BL Litteratur BL Sammanställning
Seminarie Marknadsstudie bioluminescense
Vecka 6
Mån 4/2 Tis 5/2 Ons 6/2 Tors 7/2 Fre 8/2 Lör 9/2 Sön 10/2
Förstudie
Litteraturstudier Litteraturstudier Litteraturstudier Litteraturstudier Litteraturstudier Ljus & Energi Ljus & Energi Ljus & Energi Ljus & Energi Ljus & Energi
Vecka 7
Mån 11/2 Tis 12/2 Ons 13/2 Tors 14/2 Fre 15/2 Lör 16/2 Sön 17/2
Förstudie
Metodlitteratur Metodlitteratur Intervjuguide Intervjuguide Handledning
Vecka 8
Mån 18/2 Tis 19/2 Ons 20/2 Tors 21/2 Fre 22/2 Lör 23/2 Sön 24/2
Förstudie
Förberedelse Intervju sammanställning DTU Bio.M.
intervju Intervju
Vecka 9
Mån 25/2 Tis 26/2 Ons 27/2 Tors 28/2 Fre 1/3 Lör 2/3 Sön 3/3
Idégenerering & Konceptualisering
Metodlitteratur Workshop Workshop Workshop TÄVLING 24
möbelkurs möbelkurs Möbelkurs Möbelkurs Brainstorm Skissa
BILAGA 1 – TIDSPLAN 2/5
Vecka 10
Mån 4/3 Tis 5/3 Ons 6/3 Tors 7/3 Fre 8/3 Lör 9/3 Sön 10/3
Idégenerering Presentations- Handlednings- Uppsats Uppsats Konceptskiss sammanställning seminarium Finjustera Finjustera
Verkstad HL Konceptskiss koncept koncept
Möbelkurs
Vecka 11
Mån 11/3 Tis 12/3 Ons 13/3 Tors 14/3 Fre 15/3 Lör 16/3 Sön 17/3
Möbelkursen Uppsats Korrläs uppsats Inl. Uppsats del1 Möbelkurs Möbelkurs
Handledning skissmodeller skissmodeller
Vecka 12
Mån 18/3 Tis 19/3 Ons 20/3 Tors 21/3 Fre 22/3 Lör 23/3 Sön 24/3
Möbelkursen
Möbelkurs Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad delredovisning
Vecka 13
Mån 25/3 Tis 26/3 Ons 27/3 Tors 28/3 Fre 29/3 Lör 30/3 Sön 31/3
Möbelkursen PÅSK
Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad
Vecka 14
Mån 1/4 Tis 2/4 Ons 3/4 Tors 4/4 Fre 5/4 Lör 6/4 Sön 7/4
Idégenerering & Konceptualisering slutfas
Presentations- Presentations- Examination Examination sammanställning sammanställning presentation presentation
Handledning Förstudie förstudie
koncept koncept
urval urval
Vecka 15
Mån 8/4 Tis 9/4 Ons 10/4 Tors 11/4 Fre 12/4 Lör 13/4 Sön 14/4
Möbelkursen
Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad
Idégenerering & Konceptualisering
BILAGA 1 – TIDSPLAN 4/5
Vecka 16
Mån 15/4 Tis 16/4 Ons 17/4 Tors 18/4 Fre 19/4 Lör 20/4 Sön 21/4
Möbelkursen
Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad Verkstad Skissfas 1 Skissfas 1 Handledning
Vecka 17
Mån 22/4 Tis 23/4 Ons 24/4 Tors 25/4 Fre 26/4 Lör 27/4 Sön 28/4
Möbelkursen Skissfas 2 Skissfas 2
Verkstad Handledning Verkstad Verkstad Examination
Verkstad Möbelkurs
Vecka 18
Mån 29/4 Tis 30/4 Ons 1/5 Tors 2/5 Fre 3/5 Lör 4/5 Sön 5/5
Produktutveckling
Skissfas 2 Handledning Skissfas 2 Skissfas 2 Skissfas 2 Uppsats Uppsats
form urval urval urval
Vecka 19
Mån 6/5 Tis 7/5 Ons 8/5 Tors 9/5 Fre 10/5 Lör 11/5 Sön 12/5
Produktutveckling slutfas
Deadline inläm. Prototyp prototyp prototyp prototyp
text FDC Skicka Uppsats
Uppsats- till Sara
sammanställning
Vecka 20
Mån 13/5 Tis 14/5 Ons 15/5 Tors 16/5 Fre 17/5 Lör 18/5 Sön 19/5
Uppsatsskrivning
prototp Uppsats- Uppsats Uppsats Uppsats Uppsats Korrläsning
Handledning Korrläsning av av uppsats
andra
Vecka 21
Mån 20/5 Tis 21/5 Ons 22/5 Tors 23/5 Fre 24/5 Lör 25/5 Sön 26/5
Presentationsförberedelser
Inlämning Utställnings- Utställnings- Pressvisning utställning utställning utställning
Uppsats förberedelser förberedelser FDC FDC FDC FDC
Utställnings- prototyp förberedelser färdigställs prototyp hämtas
BILAGA 1 – TIDSPLAN 5/5
Vecka 22
Mån 27/5 Tis 28/5 Ons 29/5 Tors 30/5 Fre 31/5 Lör 1/6 Sön 2/6
Presentationsförberedelser
utställning utställning utställning Opponering Opponering utställning utställning
FDC FDC FDC utställning utställning FDC FDC
FDC FDC
Vecka 23
Mån 3/6 Tis 4/6 Ons 5/6 Tors 6/6 Fre 7/6 Lör 8/6 Sön 9/6
Presentationsförberedelser slutfas
utställning utställning Examination utställning Examination utställning utställning
FDC FDC Presentation FDC presentation FDC FDC
utställning utställning
FDC FDC
Vecka 24
Mån 10/6 Tis 11/6 Ons 12/6 Tors 13/6 Fre 14/6 Lör 15/6 Sön 16/6
Kompleteringar
Utställningsvecka Utställningsvecka Utställningsvecka VERNISSAGE Inlämning korrigerad Uppsats
BILAGA 2 – KRAVSPECIFIKATION
Kravspecifikation
Naturlagarna
Drivas av solljus.Använda endast den energi som krävs. Anpassa form efter funktion.
Återvinna allt. Belöna samarbeten. Satsa på mångfald. Använda lokal expertis. Bevara allt överskott.
Utnyttja styrkan av att sätta gränser. Vara estetiskt tilltalande och vacker.
Lämplig skala som tillåter andra att frodas inom samma område.
Funktion och Behov
Skapa ljus genom rörelse. Fylla ett nödvändigt behov.
Möjliggöra seende/synlighet i mörker. Interagera med brukaren.
Erhålla behållare för alger. Tåla väta.
Möjliggöra enkel tillförsel av näringslösning. Möjliggöra tillförsel av syre.
Bevara ett sterilt förhållande för algerna.
Informera och påverka brukarens beteende och medvetenhet om energiförbrukning genom produktens design och funktion.
Ej vara i behov av extern elektricitet. Portabel
Uppta liten plats Användarvänligt Lättförståelig För enskilt bruk Smidig
BILAGA 3 – INTERVJUGUIDE
Biologin
1. De olika biologiska ljusfenomenen: Vilka olika sorters ”bioljus” finns det? Vad är skillnaden mellan dem?
Hur fungerar den kemiska processen för att skapa ljus? 2. Geografisk placering
Var förkommer dessa fenomen? Finns det något i Sverige? I så fall var och i vilken form? 3. Forskning
Finns det någon speciell forskning inom ”bioljus” i Sverige? Produktanpassning
1. Kemin
Går det att framställa processen på kemisk väg utan organismen? Hur fungerar det i så fall?
Vad har det för inverkan på miljön? 2. Levande organismer till produkt
Går det att använda organismerna som skapar ljus, i en produkt? Ex. Självlysande alger.
Går dessa i så falla att styra? (tända/släcka) 3. Existerande produkter
Philips bacteria lamp
Lampa med vatten och alger som absorberar koldioxid Hamstercellslampa
BILAGA 4 – SIG-BID MEETING THURSDAY 21/2
Agenda:
8.45 Coffee
9.00 Welcome by TL, Introduction to participants
9.15 Keynote, Ingrid de Pauw, IDE TU Delft: Biomimetics for creative idea generation in sustainable design.
9.45 Discussion
10.15 Introduction to workshop by TL
10.30 Workshop: communication of biological analogies. Participants solve prepared design problems in small groups using either raw biological descriptions or biocards.
12.00 Lunch (sandwiches also vegetarian)
12.30 Short presentations of relevant work, interests and viewpoints from participants and discussions
14.30 Mapping of future work and research areas within bio-inspired design/biomimetics 15.30 End of day
About the keynote speak:
In the field of sustainable product design, several strategies can be applied to develop new products. Ecodesign is probably the most generally known and widely applied, using a comprehensive, validated method. More recently, other design strategies have been developed and applied in practice, including Biomimicry, and Cradle to Cradle. We have introduced the term 'Nature-Inspired Design Strategies' (NIDS) to define this new type of strategies that base a significant proportion of their theory on 'learning from nature' and regard nature as the
paradigm of sustainability. The seminar discusses the nature of the differences between the NIDS-strategies and describe the insights obtained from a case study. Furthermore an overview of research within biomimetics at TU Delft is given.
--- Torben Lenau, Associate Professor, M.Sc. Ph.D.
Technical University of Denmark, Department of Mechanical Engineering (Engineering Design and
Product Development) Produktionstorvet, Building 426B, DK-2800 Lyngby Denmark
BILAGA 7 – MAILKONVERSATION MED GERT HANSEN, PH.D 1/3
SCCAP (sccap@bio.ku.dk) 2013-04-27 Till:Natalie Pålsson
Hej Natalie,
Du kan sagtens åbne flaskerne - faktisk er det bedst hvis lågene på flaskerne sidder løst, så der kommer udveksling af syre det er kun godt for algerne. Det var gennembobling med luft/syre som kan være skadeligt for netop denne alge da de er lidt skrøblige.