I forskningsöversikten uppmärksammas behoven för en specifik grupp, muslimer, med anledning av att detta är en befolkningsgrupp som växer i de västerländska samhällena.
Muslimer är samtidigt en starkt utsatt grupp i flera avseenden. Muslimer är ekonomiskt utsatta och konfronteras med främlingsfientlighet och islamofobi. Dessutom blir muslimer än mer utsatta med anledning av att de kommer till de i väst mer sekulariserade samhällena i
jämförelse med hur deras hemländer i regel ser ut (det kan här noteras att Sverige ligger i det absoluta toppskiktet i rankningen av de mest sekulariserade länderna i världen (World Values Study, 2015).
Forskningsöversikten visar att frågor som har att göra med muslimer/islam och socialt arbete i västvärlden hittills uppmärksammats i mycket liten utsträckning. Detta är, vilket påtalats i den tidigare sammanfattningen, också något som framhålls i den befintliga forskningen och flera författare understryker. Vikten av att frågor som har att göra med socialt arbete med
muslimska klienter bör därför uppmärksammas i utbildningen av kommande socialarbetare. Samtidigt är inte ”mer forskning” det enda svaret på kunskapsbrister. Det handlar också om hur forskningen bedrivs, och det är detta som uppmärksammas i denna avslutande diskussion. Reflektioner
Att uppmärksamma muslimers behov är en viktig forskningsuppgift i ämnet socialt arbete, men kan även innebära risker för förstärkning av generaliseringar och homogenisering av gruppen muslimer (Cato, 2012 s. 284). Detta gör att socialt arbete, med ett integrerat kulturellt perspektiv, riskerar att leda till kulturalisering, d.v.s. att man tar överdriven hänsyn till
kulturtillhörigheten. Det riskerar att förstärka olikheterna och på så sätt öka felaktiga generaliseringar (Gärde, 2014 s. 203).
Hodge (2005) menar att det finns flera förslag för hur den professionella socialarbetaren initialt kan möta muslimska klienter. Socialarbetaren kan genom kunskaper om islamiska traditioner och uppvisad respekt och förståelse för hur man enligt islamisk sedvänja bygger en förtroendefull relation skapa möjlighet till en god relation mellan klient och professionell. Exempel på värdefull kunskap kan vara att man enligt islamisk tradition t.ex. initialt först vänder sig till mannen i familjen. Denna kunskap innebär dels att socialarbetaren är medveten om att ett bemötande som är självklart för de flesta i majoritetsbefolkningen kan uppfattas som respektlöst för en muslim.
Ett annat exempel på balansgången i att å ena sidan anpassa det sociala arbetet till islamiska sedvänja å andra sidan inte ingå i patriarkala villkor som t.ex. kan komma till uttryck i familjestrukturer är det som tas upp av Goodman Carter (2010). Författaren beskriver att intervjumetod valts dels utifrån syfte, vilket var att få fram en så detaljerad bild av
interaktionen mellan gifta muslimska par och hur de gemensamt hanterar kriser genom deras trosuppfattning. Ytterligare tillägger författaren att paren intervjuats gemensamt med hänsyn
till vad deras religiösa trosuppfattning rekommenderar, att ogifta personer med olika könstillhörighet inte bör vara ensamma tillsammans. Den angivna hänsynen till religiösa påbud kan dock även betraktas som en kulturalisering som hindrar det praktiska sociala arbetet och stärka negativa patriarkaliska strukturer.
Det sociala arbetet tenderar att generalisera och skapa behov genom antaganden istället för att se till den enskilda individens behov, oberoende av religiös tillhörighet. Godtyckliga
antaganden tjänar ofta som grogrund för segregering, kulturalism och ett samhälle där olika grupper har tillgång till olika grad av rättigheter. Förutfattade åsikter om vad en grupp
representerar, baserade utifrån det västerländska perspektivet, kan leda till ödesdigra effekter. Detta exemplifieras t.ex. konkret i en av de studier som ingår i forskningsöversikten.
Nämligen i studien om preventivmedel (Lowe et al., 2007) för muslimska, sydasiatiska kvinnor. Där klarläggs att majoritetskulturen utgått ifrån att preventivmedel för muslimska kvinnor är religiöst tabu och i en kanske initialt missriktad respekt för religionen istället får mer en effekt av att hälften av undersökningens deltagare blivit ofrivilligt gravida. Ytterligare kan även detta vara uttryck för s.k. kulturalism – en rasism som bygger på att människor exkluderas på grund av sin kulturella tillhörighet, inte av rasbiologiska grunder vilket är innebörden av rasism. Frågan blir då följaktligen om de minskade rättigheterna även leder till att gruppens skyldigheter reduceras i samma grad?
Med anledning av muslimers utsatthet väcks genom forskningsöversikten även andra frågor såsom; vilket intresse/anledning kan majoritetsbefolkningens ha att homogenisera och upprätthålla stereotyper om minoritetsgruppen muslimer?
Dessutom är det ett angeläget forskningsområde att klarlägga sambandet mellan islamofobi och uppkomsten av kulturalism, är detta egentligen samma sak men i olika uttryck? Ett sätt att motverka kulturalism, uppkomsten och upprätthållandet av stereotyper är att höja den
kulturella kompetensen för yrkeskåren inom socialt arbete. Detta är en genomgående slutsats, vilket återfinns i de studier forskningsöversikten granskat.
Men det är samtidigt viktigt att framhålla att socialarbetet inte är frånkopplat övrigt samhälle. Tillsammans med kunskap om medias starka påverkan leder det till vidare insikt om hur medborgares uppfattning om ett samhällsfenomen påverkar graden för hur den enskilde socialarbetaren kan praktisera implementeringen av en integrerad religions- och kultursensitiv arbetsmetod i det praktiska arbetet. Ett tydligt dilemma för socialarbetare som framkommer är balansgången mellan å ena sidan arbeta utifrån ett kultur- och religionssensitivt arbetssätt och å andra sidan inte utveckla kulturalism.
Det är avgörande att samhället agerar motvikt till den ofta ensidiga och felaktiga bild som media återger av muslimer. Något som framkommit vara av vikt är att det i samhället återfinns ett partikulärt synsätt. Partikulärt synsätt innebär att individer med annan religionstillhörighet och tradition än majoritetssamhället betraktas som en tillgång, ”… människor med en annan kulturell och religiös bakgrund än majoritetssamhället är en tillgång och bidrar till en dynamik som är givande och berikande.” (Gärde, 2014 s. 203).
Det partikulära synsättet måste även praktiseras genom att staten uppmuntrar och stöttar medborgare i minoritetsgrupper till delaktighet i det demokratiska samhället. Genom ett sådant arbete stärks både minoritets- och majoritetsbefolkningen.
Alla har rätt att bli behandlade utifrån sin unikhet, sina behov och
förutsättningar. En likformighet som innebär att alla ges exakt samma insats får diskriminerande effekter.” (Gärde, 2014 s 203)
En kritik skulle kunna vara avsaknad av reflektion av det praktiska utövandet av – den särskilt i Sverige förespråkade – värdeneutraliten. Värdeneutralitet kan beskrivas som; ”inte ta ställning för eller emot en kultur” (Gärde, 2014 s. 80). Detta är också kopplat till den kulturella kompetensen, går det verkligen att vara kulturellt/religiöst engagerad när man ska eftersträva objektivitet och värdeneutralitet samt fungerar distans och objektivitet i arbetet med utsatta människor?
Det kulturella området i socialt arbete är ett område där det finns stora kunskapsluckor. Med tanke på begreppet värdeneutralitet och dilemmat i hur man arbetar med utsatta människor i fråga om distans/objektivitet kontra engagemang styrker det faktum att mer forskning och kunskap behövs. Genom större insatser inom forskningen kan man finna nya metoder att implementera och integrera kunskap både i utbildning, det professionella sociala arbetet och i samarbetet med det frivilliga sociala arbetet.
Ett konkret förslag om att uppnå önskade förändringar kan vara att skapa fokusgrupper där representanter från olika grupper såsom socialarbetare, enskilda samhällsmedborgare med olika kulturella bakgrunder samt politiska makthavare möts enligt den s.k. kontakthypotesen, vilken kan förstås som följer; ”… när medlemmar av en majoritetsgrupp ges tillfälle att utveckla personliga kontakter med personer som tillhör en minoritetsgrupp leder det till att fördomarna om minoriteten reduceras.” (Borell, 2012 s. 50). Detta minskar även risken för att värdeneutraliteten enbart leder till en distansering och istället även får ett innehåll som kan praktiseras genom erfarenhet och högre kulturell kompetens.
I det mångkulturella arbetet är det å ena sidan väsentligt att identifiera vad som utkristalliseras vara av särskild vikt för en specifik ideologi. Samtidigt finns det å andra sidan ett annat övergripande faktum, att en människa alltid är konstruerad utifrån flertalet grupptillhörigheter och identiteter. Att endast definiera en människa utifrån en grupptillhörighet, såsom gruppen muslimer, riskerar därför att begränsa en människas rätt till en mångfasetterad identitet. Särskilt då det gäller att denna är i minoritet och övergripande möts genom stereotypiseringar och fördomar som hon/han tvingas bemöta genom att dementera eller acceptera.
Intersektionellt perspektiv kan förstås utifrån hur människor dels definieras utifrån bl. a. klass, etnicitet och könsaspekter men även hur dessa i relation till varandra skapar nya
Ett intersektionellt perspektiv motverkar även riskerna för att muslimer homogeniseras vilket också öppnar vägar för att muslimer kan delta i samhället med samma rättigheter och
skyldigheter som majoritetsbefolkningen.
En vidare forskning om sambandet mellan utvecklingen av islamofobi respektive nyrasism, eller s.k. kulturalism är ett angeläget forskningsområde för att klarlägga hur dessa fenomen är konstruerade, var för sig men även i förhållande till varandra.
REFERENSLISTA
Studier markerade med asterisk (*) ingår i forskningsöversikten.
*Abdullah, S. (2014). An Islamic Perspective for Strengths-based Social Work with Muslim Clients. Journal of Social Work Practice, 29, 1–10. doi: 10.1080/02650533.2014.956304 *Abell, M. L., Manuel, J., & Schoeneman, A. (2014). Student Attitudes Toward Religious Diversity and Implications for Multicultural Competence. Journal of Religion & Spirituality in Social Work: Social Thought, 34, 91-104. doi: 10.1080/15426432.2014.943920
*Ali, O M., Milstein, G., & Marzuk, P M. (2005). The Imam´s Role in Meeting the
Counseling Needs of Muslim Communities in the United States. Psyciatric Services 56, 202- 205. Hämtad från
http://dx.doi.org/10.1176/appi.ps.56.2.202.
*Al-Krenawi, A., & Graham, J. R. (2000). Islamic theology and prayer: Relevance for social work practice. International Social Work, 43, 289-304. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=6&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb-
05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=3370849
*Ashencaen Crabtree, S. (2008). The Islamic perspective in social work education and practice: A personal and professional journey. Journal of Practice Teaching & Learning, 8, 65 – 78. doi: 10.1921/146066909X478938
*Azmi, S. (1997). Canadian social service provision and the Muslim community in metropolitan Toronto. Journal of Muslim Minority Affairs, 17, 153-166. doi: 10.1080/13602009708716365
Bangstad, S. (2009). Sekularismens ansikten. Lund: Studentlitteratur AB.
*Barkdull, C., Khaja, K., Queiro-Tajalli, I., Swart, A., Cunningham, D., & Dennis, S. (2011). Experiences of Muslims in Four Western Countries Post-9/11. Affilia: Journal of Women & Social Work, 26, 139-153. doi: 10.1177/0886109911405491
Bevelander, P., & Otterbeck, J. (2010). Young peoples attitudes towards Muslims in Sweden. Ethnic and Racial Studies, 33, 404-425. doi: 10.1080/01419870802346048 *Borell, K., & Gerdner, A. (2011). Hidden Voluntary Social Work: A Nationally
Representative Survey of Muslim Congregations in Sweden. British Journal of Social Work, 41, 968–979. doi: 10.1093/bjsw/bcr002
Borell, K. (2012). Islamofobiska fördomar och hatbrott: En kunskapsöversikt. Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
Borell, K., & Gerdner, A. (2013). Cooperation or Isolation? Muslim Congregations in a Scandinavian Welfare State: A Nationally Representative Survery from Sweden. Review of Religious Research, 55, 557-571. doi: 10.1007/s13644-013-0108-3
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
*Bucci, L. (2012). An overview of the legal and cultural issues for migrant Muslim women of the European union: A focus on domestic violence and Italy. Crime, Law & Social Change, 58, 75-92. doi: 10.1007/s10611-012-9370-5
*Bushfield, S., & Fitzpatrick, T. R. (2010). Therapeutic Interventions with Immigrant Muslim Families in the United States. Journal of Religion & Spirituality in Social Work: Social Thought, 29, 165-179. doi: 10.1080/15426431003708311
*Carrington, A. M. (2013). An Integrated Spiritual Practice Framework for Use Within Social Work. Journal of Religion & Spirituality in Social Work: Social Thought, 32, 287–312. doi: 10.1080/15426432.2013.839206
Cato, J. (2012). När islam blev svenskt: föreställningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik 1975-2010. Doktorsavhandling, Lund University, Centre for Theology and Religious Studies.
Edling, C., & Liljeros, F. (Red.). Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning. Malmö: Liber AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
*Furness, S. (2003). Religion, beliefs and culturally competent social work practice. Journal of Practice Teaching, 5, 61–74. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=11&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=13809649
*Gilligan, P., & Furness, S. (2005). The Role of Religion and Spirituality in Social Work Practice: Views and Experiences of Social Workers and Students. British Journal of Social Work, 36, 617–637. doi: 10.1093-bjsw-bch252
*Goodman – Carter, B. (2010). The Strenghts of Muslim American Couples in the Face of Religious Discrimination Following September 11 and the Iraq War. Smiths College Studies in Social Work, 80, 322 – 343. doi: 10.1080/00377317.2010.481462
*Graham, J. R., Bradshaw, C., & Trew, J. L. (2008). Social Worker´s Understanding of the Immigrant Muslim Client´s Perspective. Journal of Muslim Mental Health, 3, 125-144. doi: 10.1080/15564900802487527
*Graham, J. R., Bradshaw, C., & Trew, J. L. (2009a). Adapting Social Work in Working with Muslim Clients. Social Work Education, 28, 544-561. doi: 10.1080/02615470802400729 *Graham, J. R., Bradshaw, C., & Trew, J. L. (2009b). Addressing Cultural Barriers with Muslim Clients: An Agency Perspective. Administration in Social Work, 33, 387–406. doi: 10.1080/03643100903172950
*Graham, J. R., Bradshaw, C., & Trew, J. L. (2010). Cultural Considerations for Social Service Agencies Working with Muslim Clients. Social Work, 55, 337-346. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=13&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=67065356
*Graham, J. R., Shier, L., & Brownlee, K. (2012). Contexts of Practice and Their Impact on Social Work: A Comparaticve Analysis of the Context of Geography and Culture. Journal of Ethnic And Cultural Diversity in Social Work, 21, 111-128. doi: 10.1080/15313204.2012.673430
Gärde, J. (2014). Religion och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
*Hall, R. E. (2010). Homelessness in the 21st Century: The Implications of Spirituality for Muslim Populations. Journal of Social Distress and the Homeless, 19, 1-17.
doi: 10.1179/105307810805365062
Hames, I. (2007). Peer Review and Manuscript Management in Scientific Journals: Guidelines for Good Practice. Massachusetts: Blackwell Publishing.
Hedberg, C., & Malmberg, B. (2008). Den stora utmaningen: internationell migration i en globaliserad värld. Stockholm: Globaliseringsrådet.
*Hodge, D. (2005). Social Work and the House of Islam: Orienting Practitioners to the Beliefs and Values of Muslim in the United States. National Association of Social Workers, 50, 162-173. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=17&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1 aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=17179357
*Khaja, K., & Frederick, C. (2008). Reflection on teaching effective social work practice for working with Muslim communities. Advances in Social Work, 9, 1–7. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=19&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=34640718
*Lerche - Mørck, L. (2011). Studying Empowerment in a Social and Etnically Diverse Social Work Community in Copenhagen, Denmark. Journal of the Society for Psycological Anthropology, 39, 115–137. doi: 10.1111/j.1548-1352.2010.01174.x.
*Lowe, P., Griffiths, F., & Sidhu, R. (2007). “I got pregnant, I was so like…crying inside…”: experiences of women of Pakistani ancestry seeking contraception in the UK. Diversity in Health and Social Care, 4, 69–76. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=21&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=24844903
*Messick Svare, G., Jay, S., Bruce, E., & Owens-Kane, S. (2003). Going below the tip of the iceberg: Social work, religion and spirituality. Social Thought, 22, 19–35. doi:
10.1080/15426432.2003.9960355
*Nadir, A. (2005). Reflections on Teaching about the Muslim Reality. Reflections: Narratives of Professional Helping, 11, 29-37. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=23&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=18794001
*Nahas, O. (2003). Yoesuf. Journal of Gay & Lesbian Social Services, 16, 53-64. doi: 10.1300/J041v16n01_03
Peach, C. (2006). Muslims in the 2001 Census of England and Wales: Gender and economic disadvantage. Ethnic and Racial Studies, 29, 629-655. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=6&sid=563cade9-e339-431b-bf2e- add2428d46c4%40sessionmgr111&hid=106&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1a
*Schbley, B., & Kaufman, M. (2007). Social work practice with Arab Muslim women living in Western societies. Journal of Practice Teaching & Learning, 7, 25-38. Hämtad från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=25&sid=3f04b344-48db-418f-bbeb- 05a388d1a1ce%40sessionmgr4001&hid=4206&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1
aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=32479942
*Scourfield, J., Warden, R., Gilliat-Ray, S., Khan, A., & Otri, S. (2013). Religious nurture in British Muslim families: Implications for social work. International Social Work, 56, 326- 342. doi:10.1177/0020872812474032
Smith, G. (2008). A short history of secularism. London: I.B. Tauris & Co Ltd. Therborn, G. (2012). Världen: en inledning. Malmö: Liber AB.
*Vertovec, S. (2010). Multiculturalism, culturalism and public incorporation. Ethnic and Racial Studies, 19, 49-69. doi:10.1080/01419870.1996.9993898
World Values Survey. (2015). Values Change The World. Stockholm: WVS.