Diskussion om metod och kunskapsbidrag

Tidsfaktorn är sannolikt det som var den största utmaningen att förhålla sig till vid studiens genomförande. Av respekt för såväl informanternas arbetsvillkor och etiska antaganden upplevde jag att det var nödvändigt att vara följsam för om och när specialpedagogerna ville delta i studien. Detta påverkade i sin tur när arbetet med de följande delarna kunde påbörjas. Att ha möjlighet att observera hade även varit intressant, men då hade det varit bra att kunna vara med under en längre tidsperiod än vad som var rimligt utifrån studiens omfattning. En fördel med att skriva examensarbetet enskilt var att jag blev väl insatt i alla intervjuer dels vid genomförandet, dels vid transkriberingen. Det gav även en större flexibilitet för när saker och ting skulle ske. Samtidigt hade det varit värdefullt i analysarbetet om någon ytterligare varit väl förtrogen med empirin.

Gällande studiens trovärdighet behövs en viss måttfullhet när slutsatser dras med tanke på empiri- och tidsomfattningen. Något som Larsson (2005) trycker på för trovärdigheten i kvalitativa studier är en tydlig förankring i empirin och om resultatet anses passa in i den

samlade förståelsen av fenomenet utifrån tidigare kunskapsläge. Det anser jag är möjligt att

kriteriet som fokuserar på att resultatet är något som i praktiken kan vara användbart. Då det

finns begränsat med studier på området i svensk kontext kan en analys av specialpedagogers uppfattningar under tre olika huvudmän bidra med en viss kunskap och på så sätt möta det pragmatiska kriteriet.

Den här studien har kommit att handla om att skapa trygghet och vaddera elevens övergång kanske i första hand utifrån ett socialt välmående. Något som skulle kunna vara intressant att titta vidare på är hur elever som är i behov av stöd tydligare kan stödjas gällande kunskapsprogression vid övergången likt den mindre studien om riktad läs- och skrivinsats för elever med måttliga svårigheter (Bark & Brooks 2016). En annan tänkbar studie skulle kunna vara att undersöka elevernas uppfattningar om övergången. Att synliggöra olika uppfattningar kan bidra med att konstruera en något mer gemensam förståelse av vad som sker. Även om vi behöver förhålla oss till det som Henrik uttryckte … varje elev har sin egen övergång… behöver specialpedagogen vara medveten om hur en övergång kan uppfattas för att kunna bidra till att förebygga risker och stödja möjligheter.

Det sägs ibland att något inte är starkare än sin svagaste länk. Att tänka i nät istället för kedjor kanske kan bidra med ett synsätt att en annan knut kan kompensera för den som eventuellt går upp. Nog kan en fascineras av hur snabbt en spindel kan reparera de delar som förstörts av en alltför yvig rörelse.

Referenser

Allwood, C. M., & Eriksson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun.

[Elektronisk resurs]. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.

Bark, C. & Brooks, G. (2016). How can children with mild literacy difficulties be supported at the transition to secondary school? A small-scale quasi-experimental study. British Journal of

Special Education, 43(4), 373–393. doi:10.1111/1467-8578.12158

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3, 77-101.

Brewin, M. & Statham, J. (2011). Supporting the transition from primary school to secondary school for children who are Looked After. Educational Psychology in Practice, 27(4), 365– 381. doi:10.1080/02667363.2011.624301

Bru, E., Stornes, T., Munthe, E. & Thuen, E. (2010). Students’ Perceptions of Teacher Support Across the Transition from Primary to Secondary School. Scandinavian Journal of Educational

Research, 54(6), 519–533. doi:10.1080/00313831.2010.522842

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Coffey, A. (2013). Relationships: The key to successful transition from primary to secondary school? Improving Schools, 16(3), 261–271. doi:10.1177/1365480213505181

Czarniawska, B. (2005). En teori om organisering. Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L. O. & Johansson K. (2015). Fenomenografi I A. Fejes & R. Thornberg (red:er),

Handbok i kvalitativ analys. (2. [utök.] uppl.). 162-175. Stockholm: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.

Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken

Hughes, L. A., Banks, P. & Terras, M. M. (2013). Secondary school transition for children with special educational needs: a literature review. Support for Learning, 28(1), 24–34. doi:10.1111/1467-9604.12012

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3. [rev.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Inledning. I S., Johansson, P., Dellgran, P. & S., Höjer (red:er) Människobehandlande organisationer: villkor för ledning, styrning och

professionellt välfärdsarbete. (1.utg.). 21-40. Stockholm: Natur & kultur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25 (1) 16-35.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Sverige. Examensordning SFS 2007:638. Specialpedagogexamen, www.regeringen.se Sverige. Skollag 2010:800. www.skolverket.se

Skolverket (2014a). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stödmaterial om hur

övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

West, P., Sweeting, H. & Young, R. (2010). Transition matters: pupils’ experiences of the primary–secondary school transition in the West of Scotland and consequences for well‐being and attainment. Research Papers in Education, 25(1), 21–50.

Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Under våren skriver jag examensarbete inom specialpedagogprogrammet vid Linköpings universitet. Det kommer att handla om specialpedagogers och/eller lärares erfarenhet av elevers övergångar från årskurs 6 till årskurs 7 och överlämning i samband med övergången. Empirin baseras på intervjuer med specialpedagoger och/eller lärare som undervisar i de aktuella årskurserna. Tanken är att informanterna ska komma från flera skolor och kommuner. Sammanlagt genomförs 6-8 intervjuer. Därför vänder jag mig till dig som rektor för att informera om att jag tar kontakt med personal på skolan med fråga om att delta. Hör gärna av dig om du har frågor eller synpunkter! Med vänlig hälsning

Per Enell

Studerande på specialpedagogprogrammet Linköpings universitet

Hej!

Mitt namn är Per Enell och jag läser till specialpedagog vid Linköpings universitet. Jag har påbörjat mitt examensarbete med förhoppningen att det kommer att publiceras under 2018. Arbetet kommer att handla om specialpedagogers och speciallärares erfarenheter av elevers övergångar från årskurs 6 till årskurs 7 och överlämningar i samband med övergången. Empirin baseras på intervjuer med specialpedagoger/speciallärare som undervisar i de aktuella årskurserna. Därför vänder jag mig till dig med frågan om du kan tänka dig att delta som en av de 6-8 informanterna från olika skolor. Empirin som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete och när uppsatsen är färdigskriven kommer all empiri som inte är avidentifierad att förstöras. Jag har skrivit till rektor på skolan och informerat om att jag vill kontakta dig. Efter att du eventuellt har gett ditt medgivande att delta kontaktar jag dig för att komma överens om tid och plats för att genomföra intervjun. Välkommen att höra av dig om du har frågor och hoppas att du vill delta i studien!

Vänliga hälsningar Per Enell

Studerande på Specialpedagogprogrammet Linköpings universitet