Ett inklusionskriterium var att artiklarna skulle vara publicerade från 1995 och framåt vilket kan anses som tämligen åldrad forskning. Vid en översiktssökning framgick hur artiklar publicerade från 2000 och framåt inte gav tillräcklig mängd data, därav ändrades årtalet till 1995. Flertalet av de artiklar presenterade i matrisen (bilaga 1) med detta inklusionskriterium är dock publicerade från 2000 och framåt. Vi anser därför att de valda artiklarnas resultat motsvarar aktuell omvårdnadsforskning.
Vi ser även ett behov av att diskutera sökförfarandet kring Cinahl. Samtliga av de träffar som framkom gav få artiklar som uppfyllde våra kriterier. Detta diskuterades innan vi skulle övergå till efterföljande databas, för att säkerställa tillräcklig mängd material beslöt vi oss för att ändra ett av inklusionskriterierna. Det kriterium som ändrades var åldern på vårdtagaren, från 65 år och uppåt till att vårdtagaren ska ha uppnått en ålder av 18 år. Sökningarna från Cinahl gjordes inte om, dock bedömdes artiklarnas relevans igen utifrån det ändrade kriteriet vilket gav 14 artiklar till resultatet. Efterföljande sökningar på PubMed och PsycInfo
genomfördes utifrån det ändrade kriteriet och gav sju respektive tre artiklar. Ett av
exklusionskriterierna var pilotstudier då vi önskade att resultatet skulle baseras på studier som genomförts i större skala.
19 I sökningarna för Cinahl och PubMed (bilaga 2 – 3) framgår hur flertalet av de artiklar
resultatet grundas på hittades med sökorden ‖terminal care‖, ‖family‖ och ‖professional-family relations‖. Dessa ord fokuserar enbart på en aspekt av de potentiella erfarenheter närstående kan ha. Därmed vill vi tillkännage vår medvetenhet om hur fler aspekter av närståendes erfarenheter inte kunnats beskriva lika utförligt vilket kan ha påverkat resultatet.
Vidare tillämpades vid databassökningarna ingen manuell sökning eller trunkering då insamlad data ansågs omfatta tillräcklig mängd forskning för litteraturstudien. Trunkering valdes medvetet bort, dock insåg vi i ett senare skede hur metodförfarandet genom detta inte utfördes fullständigt systematiskt.
Forsberg och Wengström (2008) beskriver hur ett krav på en vetenskaplig studie är ett etiskt övervägande. Ett fåtal artiklar i resultatet uppfyller inte detta krav, dock ansågs de relevanta för att svara på studiens syfte samt att vi bedömt att studien genomförts på ett respektfullt sätt.
Genom dessa ovan nämnda metodval kan relevanta artiklar ha passerat vår kännedom vilket kan bedömas som en avgörande svaghet för studiens kvalitet.
För att förtydliga exklusionskriteriet anhörigvårdare vill vi förklara hur artiklar med dessa informanter uteslöts. Detta gjordes med åtanken att anhörigvårdare och närståendes
erfarenheter inte kunde likställas då livsvärlden kan skilja sig åt vad gäller omvårdnadsansvar, kontakt med vårdpersonal och kunskap om palliativ vård.
Under sökförfarandet började vi läsa samtliga titlar när sökningarna gav runt 200 träffar. Detta ser vi utgör en ökad möjlighet att studien inkluderar aktuell forskning och kan då bedömas som en av studiens styrkor. Vidare genomarbetades en databas i taget vilket underlättade upptäckten av eventuella dubbletter. Dessutom var den noggranna
dokumentationen som fördes under sökförfarandet en fördel vid dataanalysen, den underlättar även för läsaren att följa litteraturstudiens process bakåt. Som beskrivet i dataanalysen läste vi artiklarna var för sig och relevant text för litteraturstudien markerades. Den markerade texten och framkomna teman jämfördes och diskuterades. Genom att insamlad data analyseras av två personer och därefter jämförs ökar den inre validiteten (Carlsson, 2008).
Vi ser hur många av de nämnda inklusionskriterierna kan göra resultatet överförbart till flertalet sjukdomar, målgrupper och arenor. Detta då den palliativa vården blir nödvändig
20 oberoende av dessa omständigheter. Vidare kan resultatet vara överförbart till många
individer vilka definieras som närstående när den palliativa vården initieras för vårdtagaren.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. De sex teman som framkom var Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad,
Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal. Flertalet av dessa teman försågs med subteman vilkas innehåll förehöll sig i kontrast till varandra.
I resultatet framgår hur närstående erfor att vårdpersonalen gav den uppmärksamhet som var nödvändig för att identifiera behov av olika slag. När ett behov uppmärksammats åtgärdades detta inom rimlig tid. Detta styrks av en annan studie gjord av Appelin, Brobäck och Berterö (2005) där närstående beskrev hur vårdpersonal gjorde allt de kunde för att upptäcka behov. Uppmärksamhet är en basal professionell egenskap hos vårdpersonal vilket är en förutsättning för att upptäcka vårdtagarens och närståendes behov. Att vara uppmärksam fordrar tidigare erfarenhet, förmåga att känna igen ett tidigare upplevt fenomen. Vidare krävs teoretisk kunskap om det som ska uppmärksammas och hur de olika företeelserna kan interagera med varandra. Med detta menas att vårdpersonalens sinnesförståelse utgör en förutsättning för att upptäcka, bedöma och åtgärda omvårdnadsbehov (Kristoffersen, 2005b). Vidare bör
vårdpersonalen ha förmåga till lyhördhet även för de behov och önskemål som inte uttrycks verbalt (Haag & Karlsson, 2002). Hos vårdpersonal föreligger dessutom en skyldighet att tillgodose behov och önskemål så långt det är möjligt (Landstinget i Kalmar Län, 2003).
Haag och Karlsson (2002) betonar vikten av att ge specifik uppmärksamhet riktad till närstående, de spelar en betydelsefull roll i omvårdnaden och får inte under några omständigheter glömmas bort. Att inkludera övriga familjemedlemmar och närstående i omvårdnaden utgör en central del inom FFO, ett systemteoretiskt förhållningssätt underlättar för vårdpersonal att upptäcka behov hos samtliga berörda. Hur vårdpersonal prioriterar och värderar behov utgår från hur deras föreställningar ser ut (Wright & Leahey, 2005).
Vårdpersonal bör undanlägga enskilda föreställningar för att inte låta omvårdnaden påverkas av personliga värderingar (Landstinget i Kalmar Län, 2003).
21 Närstående upplevde hur vårdpersonal var vänliga, förstående, visade omtanke, empati och var hjälpsamma vilket bekräftas av en studie gjord av Higginson, Wade och McCarthy (1990) samt Fisker och Strandmark (2007) som redogör för vårdpersonalens bemötande så som den beskrivs av närstående. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska omvårdnaden vila på en värdegrund vilken omfattar
respektfullhet, människans värdighet och unikhet vilket dessutom är centrala begrepp inom FFO (IFCC, 2010). Även Kristoffersen, Nortvedt och Skaug (2005) beskriver hur
respektfullhet utgör en central del av målet att eftersträva värdighet inom omvårdanden. Vårdpersonalen har ansvar för känslor och reaktioner som de uttrycker, dessa måste styras så att attityden anpassas efter situationen. Trots vårdpersonalens personliga besvär och känslor ska dessa inte tillåtas påverka bemötandet, omvårdnadens värdegrund ska eftersträvas oavsett sinnesstämning vilket då innebär ett professionellt uppträdande (Kristoffersen & Nortvedt, 2005).
Vidare ses vikten av att ha ett empatiskt förhållningssätt genom att inte förlora de närståendes perspektiv, detta kan beskrivas som förmågan att applicera den egna existensen i individens verklighet. När vårdpersonal ger omvårdnad utifrån ett livsvärldsperspektiv ökar förståelsen för närståendes beteende, frågor och kommentarer (Landstinget i Kalmar Län, 2003).
Närstående uttryckte tillit till att vårdpersonalinformerade om förändringar samt hur de fick uppdaterad och förståelig information vid förändring, beroende på vad de ville veta. Detta bekräftas i en studie av Payne, Burton, Addington-Hall och Jones (2010). Närstående upplevde det även som positivt att få ärlig information och att den var anpassad efter deras behov. Vårdpersonalens förmåga att ge information poängteras även av Socialstyrelsen (2005) och Milberg (2005), de menar att informationen ska ges med hänsyn tagen till den situation närstående befinner sig i, beroende på närståendes personliga kunnande och livsfas. Vidare beskriver de hur vårdpersonalen ska kunna anpassa informationen vilket innebär förenkling av ord samt ett uteslutande av facktermer. Vårdpersonalen bör även kunna förmedla kunskap och information samt upprätthålla närstående uppdaterade om den sjukes tillstånd. Om närstående inte förstår informationen är det betydelsefullt att vårdpersonal kan förklara och reda ut missförstånd. Närstående är i ständigt behov av information under den palliativa vården och informationen ska ges ärligt, rakt och tydligt då förmågan till tolkning är nedsatt (Kvåle, 2001).
22 Närstående uppskattade vårdpersonalens kompetens, de upplevde att vårdpersonalen påvisade en yrkeskunnighet och att erfarenheter togs till vara på ett professionellt sätt. Även Fisker och Strandmark (2007) förklarar i en studie hur vårdpersonalen upplevdes professionell och kunnig. Oberoende av vårdform och verksamhetsområde ska omvårdnaden bygga på
vetenskap och tillförlitlig erfarenhet (Socialstyrelsen, 2005). En ständig kompetensutveckling är nödvändig inom en profession som oavbrutet möter nya krav. För att vårdpersonal ska uppnå en högre kompetensnivå fordras erfarenheter, dock innebär inte detta ett automatiskt lärande. Det är inte förrän vårdpersonalen genom reflektion får medvetenhet om
erfarenheterna som en kompetensutveckling blir möjlig (Kristoffersen, 2005b).
Kirkevold (2002) beskriver hur ett familjefokuserat förhållningssätt innebär en insikt om närståendes situation. Detta innebär som nämnt ökad förståelsen för närståendes beteende, frågor och kommentarer (Landstinget i Kalmar Län, 2003). Denna insikt fås genom erfarenhet och den utvecklas allt mer under mellanmänskliga möten (Wright, Watson & Bell, 2002). När vårdpersonal tillämpar FFO och därmed ser de närstående som en resurs (IFCC, 2010)
bekräftas de närstående som deltagare i omvårdnaden vilket i resultatet framställs som en betydelsefull upplevelse. När vårdtagaren omges av flertalet närstående som kan bistå som resurs bör vårdpersonal värna om dessa och se den tillgång som kan öka vårdtagarens
livskvalitet (IFCC, 2010). Utöver erfarenheten av delat ansvar och deltagande i omvårdnaden som resultatet visade kan närstående känna att vårdpersonal vill ta vara på deras resurser och kunskaper och genom ett utbyte av dessa tillsammans upprätthålla ett samarbete. Närståendes deltagande i omvårdnaden ska liksom tidigare nämnts vara på deras villkor och
förutsättningar (Widell, 2003). De behöver bekräftas i hur betydelsefull deras närvaro är för den sjuke (Sand, 2002).
Relationen mellan vårdpersonal och vårdtagaren är beroende av hur relationerna mellan övriga familjemedlemmar förhåller sig och vice versa, detta då FFO kan ses ur ett
systemteoretiskt perspektiv (Öquist, 2008). Vidare beskriver resultatet hur närstående som upplever vårdpersonal som vänliga, omtänksamma och betryggande lättare skapar en relation med dem. Genom relationen mellan vårdpersonal och närstående utvecklas en tillit som ger de närstående möjlighet att öppna sig för vårdpersonal och diskutera bekymmer (Malmsten, 2007) . Ännu en medvetenhet vårdpersonal bör ha är förståelsen för familjemedlemmarnas roller och hur de interagerar med varandra. När vårdpersonal tillämpar FFO framkommer hur de närstående har individuella behov men även hur de ingår i ett större system avseende
23 arbete, intressen, socialt nätverk och dylikt (Wright & Leahey, 2005). Detta innebär att
vårdpersonal anpassar omvårdnadsåtgärderna till den livsvärld individen men även familjen befinner sig i, vilket visas i resultatet. Även Kovacs, Hayden-Bellin och Fauri (2006) hävdar att en hög kvalitet på den palliativa vården uppnås om den genomsyras av FFO.
SLUTSATS
Närståendes erfarenheter förhåller sig i ett lika brett spektrum som ämnet palliativ vård då varje närståendes erfarenhet är unik. Detta spektrum avgränsas med den mest positiva och negativa erfarenheten närstående beskrev. De positiva erfarenheter som framkom i resultatet tolkades tillhöra det familjefokuserade förhållningssättet då närstående erfor att de
inkluderades i omvårdnaden, bekräftades och att samtligas behov tillgodosågs. De negativa erfarenheterna var präglade av utebliven omvårdnad, bristande kontakt med vårdpersonalen och ett kränkande bemötande. När vårdpersonal har kunskap om närståendes erfarenheter får de större insikt i de närståendes livsvärld. Då ökar förmågan att definiera de närståendes önskemål och behov, förståelsen för deras situation ger vårdpersonalen ett verktyg att använda när vården ska formges tillsammans med de närstående.
Liksom resultatdiskussionen beskrev handlar många erfarenheter om vårdpersonalens
bemötande. Första steget till en förbättring av den palliativa vården är att erhålla kunskap om de närståendes erfarenheter av den. Genom att öka vårdpersonalens förståelse av närståendes erfarenheter kan de genom reflektion komma till insikt om sina föreställningar och hur dessa tillåts påverka professionsutövandet. Vårdpersonalen kan förslagsvis samlas till reflektion efter ett dödsfall och diskutera styrkor och svagheter. Dock finns även en möjlighet att verka på organisatoriskt plan genom att bistå avdelningen med konkreta verktyg. Detta skulle förslagsvis vara informationsblad till närstående om vad palliativ vård innebär och kontaktinformation till samtalsresurser.
Under genomförandet av denna litteraturstudie har nya frågeställningar uppkommit. De områden som kan vara av vikt att studera är om närståendes erfarenheter är beroende av den arena där den palliativa vården utspelar sig. Vidare skulle familjemedlemmens roll kunna vara avgörande för hur den palliativa vården erfars, om den närstående är en maka eller barn till vårdtagaren. Dessutom finns ett nyfiket förhållningssätt inför om vårdtagarens ålder och livsfas är av betydelse för närståendes erfarenheter.
24
REFERENSER
Ahlner-Elmqvist, M. (2001). Omvårdnad av patient vid livets slut. I S. Kaasa (Red.). Palliativ behandling och vård. (s. 387-396). Lund: Studentlitteratur.
Appelin, G., Brobäck, G., & Berterö, C. (2005). A comprehensive picture of palliative care at home from the people involved. European Journal of Oncology Nursing, 9, 315 - 324.
Arnold, E. C. (2007). Communicating with families. I E. C. Arnold, & K. Underman-Boggs. (Red.). (s. 284-317). Interpersonal relationships – Professional communication skills for nurses. Missouri: Saunders.
Backman, J. (2009). Rapporter och uppsatser.(2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E-G., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2008). `Being appropriately unusual´: a challenge for nurses in health-promoting conversations with families. Nursing Inquiry, 15, 106-115.
Birgegård, G. (2005). Samtalskonst. I B. Beck-Friis, & P. Strang, (Red). Palliativ medicin.(3 uppl.). (s. 105-118). Stockholm: Liber AB.
Bolmsjö, I., & Hermerén, G. (2003). Conflicts of Interest: experiences of close relatives of patients suffering from amyotriphic lateral sclerosis. Nursing Ethics, 10, 186-198.
Carlsson, G. (2008). Critical incident. I M, Granskär, & B, Höglund-Nielsen, (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.27-39). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eckerdal, G. (2005). Vad är hospice? I B. Beck-Friis, & P. Strang. (Red). (187-202). Palliativ medicin. (3 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Eckerdal, G. (2008). Vård i livets slutskede – Palliativ vård. [Elektronisk]. Uddevalla:
Praktisk Medicin. Tillgänglig: <http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=847>. [2010-02-12].
25 Ekeström, M-L., & Schubert, V. (1997). To let the family participate in the care of the dying patient. Vård I Norden, 17, 25-29.
Eriksson, E., & Lauri, S. (2000). Informational and emotional support for cancer patients' relatives. European Journal of Cancer Care, 9, 8-15.
Eriksson, E., Arve, S., & Lauri, S. (2006). Informational and emotional support received by relatives before and after the cancer patient's death. European Journal of Oncology Nursing, 10, 48-58.
Fisker, T., & Strandmark, M. (2007). Experiences of surviving spouse of terminally ill spouse: a phenomenological study of an altruistic perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21, 274 – 281.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (2006a). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg, (Red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 71-82). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006b). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg, (Red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 27-36). Lund:
Studentlitteratur.
Friedrichsen, M. (2005). Sjuksköterskan i den palliativa vården – en roll av anpassning och balans. I B. Beck-Friis, & P. Strang (Red.). Palliativ medicin. (3 uppl.). (s. 377-382). Stockholm: Liber AB.
Gessert, C.E., Forbes, S., & Bern-Klug, M. (2001). Planning end-of-life care for patients with dementia: Roles of families and health professionals. Omega - Journal of Death and Dying, 42, 273-291.
Goodridge, D., Bond, J.B., Cameron, C., & McKean, E. (2005). End-of-life care in a nursing home: a study of family, nurse and healthcare aide perspectives. International Journal of Palliative Nursing, 11, 226-232.
26 Greger, E, & Fridegren, I. (2009). Att vara närstående när någon ska dö. I I. Fridegren, & S. Lyckander, (Red.). Palliativ vård. (2 uppl.). (s. 43-50). Stockholm: Liber AB.
Haag, A., & Karlsson, T. (2002). Hemsjukvård. Stockholm: Bonniers utbildning AB.
Hallenbäck, J., Hickey, E., Czarnowski, E., Lehner, L., & Periyakoil, V. (2007). Quality of Care in a Veterans Affairs´ Nursing Home-Based Hospice Unit. Journal of Palliative Medicin, 10, 127-135.
Hanson, U. (2002). Vad är en vetenskaplig artikel? [Elektronisk]. Stockholm: Karolinska Institutet. Tillgänglig: <http://ki.se/content/1/c4/54/02/Vetenskaplighet.pdf>. [2010-02-15].
Hawker, S., Kerr, C., Payne, S., Seamark, D., Davis, C., Roberts, H., Jarret, N., Roderick, P., & Smith, H. (2006). End-of-Life care in community hospitals: the perceptions of bereaved family members. Palliative Medicine, 20, 541-547.
Heyland, D.K., Dodek, P., Rocker, G., Groll, D., Gafni, A., Pichora, D., Chortt, S., Tranmer, J., Lazar, N., Kutsogiannis, J., & Lam, M. (2006). What matters most in end-of-life care: perceptions of seriously ill patients and their family members. Canadian Medical Association Journal, 174, 1-9.
Higginson, I., Wade, A., & McCarthy, M. (1990). Palliative care: views of patients and their families. British Medical Journal, 301, 277 – 281.
IAHPC. (2010). Definition of Hospice/Palliative Care. [Elektronisk]. Houston: International Association for Hospice & Palliative Care. Tillgänglig:
<http://www.hospicecare.com/Organisation/Org.htm#Definition>. [2010-02-13].
IFCC. (2010). FAQ. [Elektronisk]. Bethesda: Institute for Family-Centered Care. Tillgänglig: <http://www.familycenteredcare.org/faq.html>. [2010-03-22].
Kirkevold, M. (2002). Ett slag drabbar hela familjen. I M. Kirkevold, & K. Stromsnes-Ekern, (Red.). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (s. 155-179). Stockholm: Liber.
Kovacs, P. J., Hayden-Bellin, M., & Fauri, D. P. (2006). Family-Centered Care: A Resource for Social Work in End-of-Life and Palliative Care. Journal of Social Work in End-of-Life & Palliative Care, 2, 13 – 27.
27 Kristoffersen, N.J. (2005a). Hälsa och sjukdom. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 28 – 77). Stockholm: Liber AB.
Kristoffersen, N.J. (2005b). Omvårdnad – kunskap och kompetens. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 215 – 257). Stockholm: Liber AB.
Kristoffersen, N.J., & Nortvedt, P. (2005). Relationen mellan sjuksköterska och patient. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 137 - 183). Stockholm: Liber AB.
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Om omvårdnad. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad del 1 (s. 13 - 27). Stockholm: Liber AB.
Kvåle, K. (2001). Familjen och den svårt sjuke. I S. Kaasa (Red.). Palliativ behandling och vård. (s. 91-99). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget i Kalmar Län. (2003). Vårdprogram för palliativ vård. [Elektronisk]. Kalmar: Landstinget I Kalmar Län. Tillgänglig: <http://www2.ltkalmar.se/pallvard/pdf/default.htm>. [2010-04-27].
Malmsten, K. (2007). Den goda vården. I K. Malmsten (Red.). Etik I basal omvårdnad (s. 135 – 170). Lund: Studentlitteratur.
Meeker, M.A., & Jezewski, M.A. (2004). A voice for the dying. Clinical Nursing Research, 13, 326-342.
Milberg, A. (2005). Anhörig vid palliativ vård. I B. Beck-Friis, & P. Strang (Red.). Palliativ medicin. (3 uppl.). (s. 147 - 154). Stockholm: Liber AB.
Milberg, A, & Strang, P. (2007). What to do when ´there is nothing more to do´? A study within a salutogenic framework of family members´experience of palliative home care staff. Psycho-Oncology, 16, 741-751.
Morita, T., Akechi, T., Ikenaga, M., Inoue, S., Kohara, H., Matsubara, T., Matsuo, N., Namba, M., Shinjo, T., Tani, K., & Uchitomi, Y. (2007). Terminal Delirium:
28 Recommendations from Bereaved Families´ Experiences. Journal of Pain and Symtom
Management, 34, 579-589.
Namba, M., Morita, T., Imura, C., Kiyohara, E., Ishikawa, S., &Hirai, K. (2007). Terminal delirium: families´expereince. Palliative Medicine, 21, 587-597.
Ogasawara, C., Kume, Y., & Andou, M. (2003). Online exclusive: Family Satisfaction With perception of and Barriers to Terminal Care in Japan. Oncology Nursing Forum, 30, 100-105.
Payne, S., Burton, C., Addington-Hall J. & Jones, A. (2010). End-of-life issues in acute stroke care: a qualitative study of the experiences and preferences of patients and families. Palliative Medicine, 24, 146 – 153.
Sand, A. M. (2002). Se mig också – att vara närstående. I H. Almås (Red.). Klinisk omvårdnad 1 (s. 31 – 47). Stockholm: Liber AB.
Sandman, L., & Woods, S. (2003). Introduktion. I L. Sandman, & S. Woods. (Red). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter (s. 9 – 27). Lund: Studentlitteratur.
Schaffer, M.A. (2007). Ethical problems in End-of-Life decisions for elderly Norwegians. Nursing Ethics, 14, 242-257.
Shield, R.R., Wetle, T., Teno, J., Miller, S.C., & Welch, L. (2005). Physicians ―Missing in Action‖: Family Perspectives on Physician and Staffing Problems in End-of- Life Care in the Nursing Home. American Geriatrics Society, 53, 1651-16-57.
Shinjo, T., Morita, T., Hirai, K., Miyashita, M., Sato, K., Tsuneto, S., & Shima, Y. (2009). Care for Imminently Dying Cancer Patients: Family Members´ Experiences and
Recommmendations. Journal of Clinical Oncology, 28, 142-148.
Shiozaki, M., Morita, T., Hirai, K., Sakaguchi, Y., Tsuneto, S., & Shima, Y. (2005). Why are bereaved family members dissatisfied with specialized inpatient palliative care service? A nationwide qualitative study. Palliative Medicine, 19, 319-327.
Sjöberg, A., Hugoson, M., Danielsson, C., Larsson, A-B., Linge, Å., & Petersson, C. (1995). Aktiv livshjälp vid livets slut. Stockholm: Gothia.
29 Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf>. [2010-04-27].
Socialstyrelsen. (2006). Vård i livets slutskede - Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103-8_20061038.pdf>. [2010-02-12].
Socialstyrelsen. (2010). Termbank. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: <http://app.socialstyrelsen.se/termbank/>. Sökväg: Närstående. [2010-02-16].
SOU 2000:6. Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut: delbetänkande från kommittén av vård i livets slutskede. [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/67/9cd6bc6a.pdf>. [2010-04-11].
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut: slutbetänkande från kommittén av vård i livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet.
Spichiger, E. (2008). Living with terminal illness: Patient and family experience of hospital end-of-life care. International Journal of Palliative Nursing,14, 220-228.
Spichiger, E. (2009). Family experiences of hospital end-of-life care in Switzerland: An interpretive phenomenological study. International Journal of Palliative Nursing, 15,