Studier kring åtgärdsprogrammens betydelse och funktion för elever i behov av särskilt stöd kan göras hur stora som helst, men på grund av den tid jag har haft till mitt förfogande så har jag fått begränsat mig till vissa delar, detta för att få ett hanterbart underlag. Eftersom denna studie handlar om pedagogers erfarenheter av åtgärdsprogrammets betydelse, så har mina begränsningar gällt föräldrars och elevers delaktighet i åtgärdsprogrammen och då det är pedagogernas upplevelse som belysts så har jag även valt bort att titta på rektors betydelse.
Jag har medvetet valt att inte lyfta fram på vilka skolor som pedagogerna arbetar på, då detta inte är relevant för mitt syfte.
Jag tycker att jag har fått mina frågeställningar besvarade och styrkta i intervjuerna samt i den litteratur jag har i bakgrunden.
Jag har utifrån min studie blivit medveten om att pedagogerna vet hur och vad ett åtgärdsprogram är, vilket syfte det har och vilken kartläggning som ska göras inför ett
åtgärdsprogram. Det har även framkommit i min studie att pedagogerna vet att kartläggningen och förslag på åtgärder ska ske på organisations-, grupp – och individnivå. Men att omsätta det pedagogerna vet till den pedagogiska praktiken verkar inte fungera för alla pedagoger.
När det gäller min studie är jag medveten om att detta är en liten studie och som inte kan ses som generaliserbar. Det som dock framkommer i min studie är att det är cirka en fjärdedel av pedagogerna i denna studie som inte använder sig av åtgärdsprogrammet som det är tänkt, enligt Skollagen. Detta resultat leder till Björklunds utredning, där han påstår att många pedagoger anser att åtgärdsprogrammet inte fyller någon funktion, så kanske min studie, till viss del, kan anses som generaliserbar.
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att i den kvalitativa metoden är forskaren själv ett viktigt redskap då det gäller insamlandet av data och tolkningen av denna, därför blir denna metod mera subjektiv än objektiv. Men i och med att jag är medveten om detta så tror jag inte att resultatet påverkas så väldigt mycket av mig som person. I resultatet ges även läsaren att själv följa mina slutsatser via mina citat av respondenternas svar och åsikter. Så därför anser jag att tillförlitligheten i denna studie är relativt god.
Vidare forskning skulle kunna vara att följa upp denna studie med att observera hur pedagoger använder sig av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i sin
pedagogiska planering. Ytterligare en forskningsaspekt är att om det nu är så många som en fjärdedel som det har visat i min studie, av pedagogerna som inte använder sig av
åtgärdsprogrammen som ett levande dokument, utreda vad dessa pedagoger använder för verktyg för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Är det den formativa
bedömningen? Skulle den formativa bedömningen kunna ersätta åtgärdsprogrammen?
26
Litteraturlista
Asp- Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Frankl, Carol (2005). Managing Individual Education Plans:reducing the load of the special educational needs coordinator. In: Support for Learning. Volume 20, Number 2, s 77-82 Nasen. Hämtad från databasen Eric, Umeå Universitetsbibliotek..
Giota, Joanna; Emanuelsson, Ingemar (2011). Policies in special education support issues in Swedish compulsory school: a nationally representative study of head teachers` judgements.
In: London Reviewof Education. Vol.9, No. I March 2100, s 95-108 Hämtad från databasen Eric, Umeå Universitetsbibliotek.
Goepel, Janet (2009). Constructing the individual Education Plan: confusion or collaboration.
In:Support for learning. Volume 24. Number 3. Oxford s 126-131 Hämtad från databasen Eric, Umeå Universitetsbibliotek.
Kvale, Steinar; Brinkman Svend (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur AB.
Lindqvist, Gunilla; Nilholm, Claes (2013). Making schools inclusive? Educational leaders`
views on how to work with children in need of special support. In: International Journal of Inclusive Education.Vol. 17, No. 1 s 95-110. London; Routledge. Hämtad från databasen Eric, Umeå Universitetsbibliotek.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB.
Olsson, Britt – Inger; Olsson, Kurt (2007): Att se möjligheter i svårigheter. Lund:
Studentlitteratur.
Rose, Rickard; Shevlin, Michael; Winter, Eileen; O`Raw, Paul och Zhao, Yu ( 2012).
Individual Education Plans in the Republic of Irland: an emerging system. In: British Journal of Special Education.Volume 39 nr 3. Oxford s 110-116
Hämtad från databasen Eric, Umeå Universitetsbibliotek.
Runström Nilsson, Petra (2013). Pedagogisk kartläggning – Att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Watkins, Amanda. (Red.) (2007). Bedömningar som främjar inkludering: Riktlinjer och metoder. Odense, Danmark: European Agency for Development in Special Needs Education.
27
Elektroniska dokument
Asp-Onsjö, Lisa ( 2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg?
GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 248.
Göteborgs Universitet(Akademisk avhandling). Hämtad 2013-10-13 från Internet https://www.google.se/search?sourceid=navclient&aq=&oq=%C3%85tg%C3%A4rdsprogram
+%E2%80%93+dokument+eller+verktyg%3F&hl=sv&ie=UTF-8&rlz=1T4AURU_svSE501SE501&q=%C3%85tg%C3%A4rdsprogram+%E2%80%93+dok ument+eller+verktyg%3F&gs_l=hp...0i22i30l4.0.0.1.130891...0.nkJLTmUW8-4 Dempsey, Ian (2012). The Use of Individual Education Programs for Children in Australian Schools. In: Australasian Journal of Special education, 36, s 21-31.
Cambridge University Press. Hämtad 2013-11-30 från Internet http://journals.cambridge.org/JSE.IP address 130.239.20.174
Karlsson, Gustav (2013-06-26). Förslag: Slopa kravet på åtgärdsprogram. Stockholm, Skolvärlden. Hämtad 2013-08-16 från Internet http://www.skolvarlden.se/artiklar/forslag-slopa-kravet-pa-atgardsprogram
Regeringskansliet (2013-06-26). Tid för undervisning – krav på åtgärdsprogram avskaffas.
Stockholm, Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-08-05 http://www.regeringen.se/sb/d/16839/a/220069
SFS (2010:800):Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-09-02 från Internet
www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
SKOLFS ( 2013:8). Skolverkets allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt. Stockholm, Skolverkets författarsamling. Hämtad från Internet 2014-01-15.
http://www.skolverket.se/skolfs?id=2565
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-08-02 från Internet www.skolverket.se/publikationer?id=888
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-09-02 från Internet www.skolverket.se/publikationer?id=1162
Skolverket (2008, 2011 reviderad ). Särskilt stöd i grundskolan.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-09-02 från Internet www.skolverket.se
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-04-02 från Internet
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2260
28
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-09-02 från Internet www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2013-09-06 från Internet www.skolverket.se/publikationer?id=3002
SOU 2010:95. Se, tolka och agera– allas rätt till en likvärdig utbildning.
Stockholm. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-10-02 från Internet www.regeringen.se/sb/d/12492/a/157786
SPSM (2013). En hjälpande hand för en tillgänglig utbildning- stödmaterial del 3. Hämtad 2014-01-16 från Internet.
http://www.spsm.se/PageFiles/17300/St%C3%B6dmaterial%20f%C3%B6r%20en%20tillg%
C3%A4nglig%20utbildning_Handledning.pdf
Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering- att garantera tillgång till Utbildning.
för Alla. Hämtad 2013-07-13 från Internet
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Riktlinjer-f%C3%B6r-inkludering-att-garantera-tillg%C3%A5ng-till-utbildning-f%C3%B6r-alla.-Del-1-inlaga.pdf
Svenska Unescorådets skriftserie (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10.
Hämtad 2013-08-22 från Internet
http://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf Unicef ( 2013). FNs Barnkonvention.
Sverige. Hämtad 2013-08-30 från Internet http://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2010-10-02 från Internet
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiliam, Dylan (2011). What is assessment for learning? In: Studies in Educational
Evaluation. Volume 37, nr 1, sid 3-14. England, University of London. Hämtad 2013-12-10 från Internet. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191491X11000149
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Jag heter Ann Johansson och läser till specialpedagog på Umeå Universitet. Jag läser nu sista terminen och där ingår det att skriva en rapport som har specialpedagogisk relevans.
Jag tänker skriva en uppsats om åtgärdsprogrammens betydelse för elever som är i behov av särskilt stöd . Utifrån detta syfte skulle jag vilja intervjua några av er pedagoger för att bilda mig en uppfattning om vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram samt, hur ni uppfattar åtgärdsprogrammets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Jag hoppas att du kan avvara cirka 30- 45 minuter av din tid för att hjälpa mig med detta. Alla dina åsikter, funderingar och erfarenheter om ovanstående är av stort intresse för mig .
Jag kommer att utgå från vetenskapsrådets etiska principer som kortfattat innebär att jag ska informera er om vad studien ska handla om, ert deltagande i studien är frivilligt och ni kan avbryta det när som helst samt att jag kommer att avidentifiera alla deltagares namn, skolor, kommun. Jag kommer inte att använda materialet till något annat än till den här
undersökningen och resultat kommer inte att bli offentligt annat än till examinationen.
Ann Johansson
Telnr : XXXXXXXX
Bilaga 2
Intervju guide
Intervjufrågor utifrån forskningsfrågorna:
1.Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen?
Vad gör du om du misstänker att en elev inte kommer att uppnå kunskapsmålen?
Hur kartlägger du elever i behov av särskilt stöd? Vilka typer av kartläggningar görs?
Vem gör utredningen som ska göras för att se om en elev är i behov av särskilt stöd?
Om det leder till ett åtgärdsprogram vem gör det?
Vad är det du tittar på när du gör utredning, kartläggning?
På vilka nivåer?
2. Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts?
Vad leder kartläggningen till?
Typ av åtgärd?
Vad i kartläggningen återfinns i åtgärdsprogrammet?
På vilka nivåer?
(vilket synsätt( medicinskt, socialt, mm)?) Denna fråga plockades bort efter min pilotstudie.
3. På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven att nå kunskapsmålen?
Hur ser arbetsgången ut vid ett upprättande av åtgärdsprogram?
Hur kan du se att åtgärdsprogrammet stödjer eleven i sitt lärande?
Att nå kunskapsmålen?
Upplever du att åtgärdsprogrammet har någon betydelse för eleven att uppnå kunskapsmålen?
Finns det någonting annat som du anser är betydelsefullt för att eleven ska uppnå kunskapsmålen?
Vad tycker du fungerar bra för eleven/ läraren med ett åtgärdsprogram?
Behövs åtgärdsprogrammens för att eleven ska få det stöd son hon eller han behöver för att uppnå kunskapsmålen?
Om inte vad anser du är det viktigaste redskapet?
På vilket sätt utvärderas åtgärdsprogrammen?
Hur mycket tid ägnar du till kartläggning/ åtgärdsprogram?