Sammanfattningsvis konstaterar jag att nyanlända kan lära sig flera språk samtidigt med rätt förutsättningar. Som skolan ser ut idag gynnas dessa elever inte i så stor utsträckning som de skulle kunna göra av undervisningen i engelska och moderna språk. Skolan behöver anpassas mer till vilka eleverna är. Annars är det inte en skola för alla.
En första åtgärd, för att de nyanlända eleverna bättre ska kunna ta del av engelska och moderna språk, är att lagstifta om hur skolan ska anpassas till den här elevgruppen. Lagstiftningen skulle i så fall behöva gå i linje med Skolverkets (2008) råd och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever.
Utan resurser kan skolan ändå inte leva upp till en sådan lagstiftning. Från skolan krävs troligtvis även andra åtgärder. De behöver kompetensen i form av andraspråkslärare och, framförallt, modersmålslärare. En modersmålslärare kan förutom att undervisa i modersmålet även ge handledning för att göra de dolda förväntningarna synliga, genomföra kartläggningar av elevernas kunskaper och stötta i olika ämnen. För att kunna hjälpa de nyanlända eleverna med olika ämnen, här språkämnena, behöver modersmålslärarna kunskap i dessa ämnen. Därför bör det utbildas fler modersmålslärare med kunskap i flera olika skolämnen.
En tredje åtgärd är att lärarna i allmänhet, men i engelska och moderna språk i synnerhet, anpassar sin undervisning så att de nyanlända eleverna kan ta del av den. Det innebär för det första att lärarna tar del av de nyanlända elevernas kartläggning så att de vet vilken kunskap eleverna har med sig och därav kan anpassa undervisningen. Därutöver är det viktigt att lärarna pratar så lite svenska som möjligt i undervisningen och istället använder målspråket, på ett medvetet sätt, för alla elevers språkutvecklings skull.
Om lagstiftning om en mer anpassad skola efter de nyanlända elevernas villkor, om modersmålslärare finns tillgängliga på skolan och om språklärarna anpassar sin undervisning efter de nyanlända elevernas behov för god språkutveckling så kanske de nyanlända eleverna kan börja med engelska och moderna språk tidigare och få goda förutsättningar att klara ämnena. Men en sen ankomst till svensk skola kan ändå innebära att det behövs en nybörjarkurs i engelska som är anpassad efter nyanlända elever i högstadieåldrarna.
Generellt vore det intressant om det fanns fler studier inom området nyanlända elever, andraspråkselever i ämnena engelska och moderna språk eller minoritetselever i
språkämnena. Det finns relativt mycket forskning om hur andraspråkselevers situation i övriga skolämnen ser ut, eller hur andraspråksinlärning går till. Forskningen kring att lära sig ett främmandespråk på sitt andraspråk har dock varit relativt tunt. Frågor som tar upp relativt outforskade, men centrala, teman för sådan forskning skulle kunna vara: Hur upplever de nyanlända eleverna ankomsten till Sverige eller sin situation i språkämnena i skolan? Vilka erfarenheter har modersmålslärare och språklärare om dessa elevers situation?
5.1 Metoddiskussion
Vald metod för arbetet, att analysera kursplaner och ämnesplaner för att komma fram till de nyanländas situation i valda ämnen, var lämplig då det var relevant för syftet. Dock kunde man valt endast grundskolans kursplaner (Skolverket, 2011:a,b) eller gymnasieskolans ämnesplaner (Skolverket, 2011:c,d) och därmed gått djupare i analysen. Jag anser också att en noggrannare analys av artiklar och avhandlingar som hämtades från databaserna kunde ha genomförts. Kanske användes alla som ansågs relevanta därför att få helt perfekta avhandlingar hittades. Genom en noggrannare analys av litteraturen innan den valdes ut kunde uppsatsens kvalité har höjts.
Referenser
Abrahamsson, Niclas. (2009). Andraspråksutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Anders, Jörgen (2011). Engelska för nybörjare? Om nyanlända elevers svårigheter att nå
målen i engelska. Mälardalens högskola: Examensarbete.
Bakhtin, Mikael. (1981). The dialogic imagination, Holquist, C. (red.) Austin: University of Texas Press.
Bérubé, Daniel (2012) The development of language and reading skills in the second and third languages of multilingual children in French Immersion. International Journal Of
Multilingualism Volume: 9 Issue: 3 (2012-01-01) p. 272-293.
Boström, Lena & Svantesson, Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar - nyckeln till
kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books AB
Çelik, Korkmaz, Şule (2013). Third language learning strategies of elt language learners
studying either german or french. Hacettepe Üniversitesi Eğitim Fakültesi Dergisi [H.
U. Journal of Education] 28(1), 92-104 [2013]
http://www.efdergi.hacettepe.edu.tr/201328-
1%C5%9EULE%20%C3%87EL%C4%B0K%20KORKMAZ.pdf
Chapelle, Carol A. & Hunston, Susan (2010). Learning vocabulary in another language. Cambridge: Cambridge University Press.
Dewaele, Jean-Marc (2013). The Link Between Foreign Language Classroom Anxiety and
Psychoticism, Extraversion, and Neuroticism Among Adult Bi- and Multilinguals. The Modern Language Journal, 97, 3, (2013)
Dimitrova Charkova, Krassimira (2005). Early Foreign Language Education and
Metalinguistic Development: A Study of Monolingual, Bilingual and Trilingual Children on Noun Definition Tasks. Southern Illinois University at Carbondale.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Elmeroth, Elisabeth (1997). Alla lika - alla olika. Skolsituationen för elever med båda
föräldrarna födda utomlands. Lund: Lunds universitet.
Europeiska gemenskapernas kommission (2008) Flerspråkighet: en tillgång för Europa och
ett gemensamt åtagande. Bryssel. Tillgänglig 2014-04-11:http://eur-
lex.europa.eu/legal-
content/SV/ALL/;jsessionid=jwrQTHTcHykrv6yYWQgprmpWSNY1W3VfzdL7LG4r WSG9crn0MQFG!-1268306809?uri=CELEX:52008DC0566
Haenni Hoti, Andrea (2011). Introducing a Second Foreign Language in Swiss Primary Schools: The Effect of L2 Listening and Reading Skills on L3 Acquisition. International Journal of Multilingualism, v8 n2 p98-116 2011. 19 pp
Hammarberg, Björn (2009). Processes in third language acquisition. Edingburg University Press Ldt. http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10391773 Jönsson, Eva (2001). Inlärarens kulturella och språkliga erfarenheter möter
språkundervisningen. i Nyman, I. (red.) Språkboken. Stockholm: Myndigheten för
skoutveckling
Kjellin, Olle. (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Stockholm: Hallgren & Fallgren Krashen, Stephen D. (1988). Second language adquisition and second language learning.
Prentice-Hall International.
Kristiansen, Irene. (1992). Foreign language learning and nonlearning. Helsingfors: University of Helsinki
Ladberg, Gunilla. (2000). Tala många språk. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Ladberg, Gunilla. (2003). Barn med flera språk - tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB.
Park, Hyeon-Sook (2004). »Kodväxling som fenomen - exemplet svenska-koreanska.« i Hyltenstam och Lindberg (red) Svenska som andrspråk - i forskning, skola och samhälle.
Lund: Studentlitteratur AB.
Secru, Lies. (2007). Acquiring multilingualism at school. What translation tasks tell us about adolescents use of the multilingual lexicon, Internation Journal of Multilingualism, 4(1)
Selinker, Larry. (1972). Interlanguage. International Review of Applied Linguistics, 10, 209- 231.
Skolinspektionen (2009:3). Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i
en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3.
Skolinspektionen (2010:6). Moderna språk. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:6.
Skolinspektionen (2010:16). Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:16.
Skolverket (2007). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Redovisning av ett
regeringsuppdrag. Rapport: 2007-06-13.
Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm. Skolverket (2011:a). Kursplan - Engelska. Stockholm. Tillgänglig: 2014-05-07
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/ grundskola/engelska
Skolverket (2011:b). Kursplan - Moderna språk. Stockholm. Tillgänglig: 2014-05-22 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/ grundskola/moderna-sprak
Skolverket (2011:c). Ämne – Engelska. Stockholm.
Skolverket (2011:d). Ämne - Moderna språk. Stockholm. Tillgänglig: 2014-05-22 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mod?tos=gy&subjectCode=MOD&lang=sv Skolverket (2011:e). Om ämnet Moderna språk. Stockholm.
Skolverket (2011:f). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk. Stockholm. Skolverket (2011:g). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
Stockholm.
Skolverket (2011:h). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm.
Skolverket (2011:i). Gymnasieskola 2011. Stockholm.
Skolverket (2012). Om strategier i Engelska och Moderna språk. Stockholm.
Sparreskog, C. R. (2007). Undervisning av Moderna språk och Engelska för elever med
annat modersmål än svenska. Eskilstuna: Mälardalens högskola.
Stoltz, Joakim. (2009). »Kodväxling i språkklassrummet. Om förstaspråkets roll i
perspektiv - om undervisning och lärande i främmande språk. Stockholm: Liber AB. Sundberg, Ann-Kari. (2009). Att hantera det främmande är inte alltid så lätt. i Thornberg,
Malmqvist, Valfridsson (red.) Språkdidaktiska perspektiv - om undervisning och
lärande i främmande språk. Stockholm: Liber AB.
Sveriges Riksdag (1994). Grundskoleförordningen 1994:1194. Utbildningsdepartementet. Sveriges Riksdag (2010). Skollagen 2010:800. Utbildningsdepartementet.
Sveriges Riksdag (2013). Utbildning för nyanlända elever. Departementserie 2013:6. Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts
Akademiska Förlag
Tornberg, Ulrika. (2001). Interkulturalitet - en relation på gränsen mellan dåtid, nutid och
framtid. i Nyman, I. (red.) Språkboken. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Vygotsky, Lev S. (1986). Thought and language. [A. Kozulin, Trans.]. Cambridge, MA:
Harvard University Press (original utgivet 1934).