Diskussion och förslag till framtida forskning 45

Det bör finnas flera aktörer som är intresserade av resultatet i undersökningen. Framförallt torde resultatet ha relevans för bland andra EBM, SKV och Brå samt beslutsfattare i företag som får en indikation på vilken innebörd det kan få att företag väljer bort revision. Med tanke på att det diskuteras en ytterligare höjning av gränsvärdena för revisionsplikt kan studien även sägas ha ett prediktivt syfte. I det fall en höjning sker blir en studie liknande denna ånyo relevant att genomföra.

En potentiell brist med studien är att den i viss mån är subjektiv eftersom vi främst bejakat den brottsförebyggande aspekten och inte de förenklande och kostnadsbesparande effekterna för företagen. Vi kan därmed inte uttala oss om huruvida den sammanvägda bilden av lagändringen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, varit gynnsam eller ej. Avsaknaden av information om hur många av företagen som valt bort revision och som istället har anlitat en redovisningskonsult samt att revision endast är en av flera faktorer som har effekter på den ekonomiska brottsligheten, bör beaktas.

Studien berör exempelvis inte några psykologiska aspekter gällande vilka egenskaper som gör att vissa personer begår brott och andra inte. Vidare forskning inom detta område torde kunna bidra till ytterligare ökad förståelse till varför företagare handlar som de gör.

Under arbetets gång har flera intressanta frågor och problem identifierats som ej rymts inom syftet för denna studie. Bland annat torde det finnas utrymme för att mer precist undersöka den politiska bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten. En studie som söker utröna hur stor del av revisorernas arbete som har övertagits av redovisningsekonomer kan bidra till att kasta ytterligare ljus över lagändringens konsekvenser för revisionsbyråer, företag och staten. Slutsatsen att nystartade företag utgör en riskgrupp när det gäller ekonomisk brottslighet och det faktum att flera myndigheter har visat stort intresse för att vidare utforska denna grupp, skänker en eventuell framtida studie härom relevans.

Källförteckning

Alalehto, T. & Larsson, D. (2011). Vinddriven kriminalitet på en vinddriven marknad:

ekonomisk och organiserad brottslighet. Borås: Recito.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009) Reflexive Methodology: New Vistas for Qualitative Research. London: Sage.

Apelgren, S. & Hägg, P. (2005). Revisionsplikt i mikrobolag: Revisionspliktens betydelse som

kontrollsystem. Stockholm: Stockholms universitet.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: -policy och -praxis. 2. uppl. Malmö: Liber ekonomi. Bajramovic, E., Bajramovic, N. & Ergül, H. (2014). Revisionens betydelse vid bankens

bedömning av små aktiebolag - med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten. Örebro:

Örebro universitet.

Beasley, M.S., Carcello, J.V. & Hermanson, D.R. (1999). Fraudulent Financial Reporting: 1987– 1997: An Analysis of U.S. Public Companies. The Auditor's Report, vol. 22, no. 3, pp.

15. Brå. (2014). Om Brottsförebyggande rådet. http://www.bra.se/bra/om-bra.html [2014-11-18] Brå. (2014). Om statistiken. http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott/om-statistiken.html [2014-11-19]

Brå. (2004). Revisorernas anmälningsskyldighet, rapport 2004:4. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.

Brännström, D. (2014). Allt fler väljer bort revision.

http://danbrannstrom.se/allt-fler-valjer-bort-revision [2014-11-11]

Cehic, S. & Johnsson, E. (2009). Slopad revisionsplikt=ökad ekonomisk brottslighet?. Eskilstuna: Mälardalens högskola.

Chow, C.W. (1982). The Demand for External Auditing: Size, Debt and Ownership Influences. The Accounting Review, 57(2), 272-291.

Cohen, L.E. & Felson, M. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review, vol. 44, no. 4, pp. 588-608.

Coleman, J. (2001). The criminal elite: understanding white-collar crime. 5 uppl. New York: Worth Publishers.

Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting and Business Research, 34(2), 87-100.

Danielsson, A., Håkansson, S. & Markanovic, I. (2013). Avskaffad revisionsplikt för små

aktiebolag : En studie av revisionens betydelse för utvalda intressenter. Kalmar:

Linnéuniversitetet. EBM. (2014). Om oss.

http://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/ [2014-11-19]

EBM. (2014). Vanliga frågor. http://www.ekobrottsmyndigheten.se/om-oss/fragor-och-svar/ [2014-11-19]

EBM. (2008). Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag

(SOU 2008:32). Stockholm: Ekobrottsmyndigheten.

EBM. (2014). Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014.

Engström, E. & Odén, C. (2014). Revisorns uppgift och möjlighet att upptäcka ekonomisk

brottslighet: En kvalitativ studie. Falun & Borlänge: Högskolan Dalarna.

KOM (2006) 689 slutlig. Europeiska gemenskapernas kommission. Meddelande från

kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En strategisk översyn av programmet ”Bättre lagstiftning” inom Europeiska unionen.

KOM (2007) 394 slutlig. Europeiska gemenskapernas kommission. Meddelande från

kommissionen om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision.

FAR. (2006). Revision: en praktisk beskrivning. [2., uppdaterade och kompletterade uppl.] Stockholm: FAR förlag.

FAR (2014). RevU 4 Revisorns åtgärder vid misstanke om brott respektive penningtvätt. http://www.faronline.se.db.ub.oru.se/Dokument/R/REVU0004/?query=revisorns+anm%C3% A4lningsskyldighet [2014-11-17]

Finansdepartementet (2006). Budgetpropositionen för 2007. Förslag till statsbudget för 2007,

finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. (Regeringens proposition 2006/07:1)

Forsberg, M. & Sjögren, H. (2007). Beyond black and white. Enforcement, norms and public

opinion in relation to undeclared labour and tax evasion. Stockholm: EHFF.

Gubrium, J.F. & Holstein, J.A. (1997). The new language of qualitative method. New York: Oxford University Press.

Halling, P. (2005). Revision i små företag: Revisionen fyller viktig funktion anser Ekobrottsmyndigheten. Balans, (5). Tillgänglig: FAR Online.

Hansson, J., Sahl, F. & Sewerin, P. (2011). Revisionens betydelse vid

kreditprövning - påverkan ur kreditgivares perspektiv. Västerås: Mälardalens högskola.

Hort, K. (2014). Analytiker & skatteekonom, Skatteverket. Telefonsamtal den 15 december 2014.

Jacobson, H., Magnusson, D., Romare, J., Sjögren, H. & Thörn Berggren, I. (2012).

Svart grått vitt: en lärobok om ekonomisk brottslighet. Lund: Studentlitteratur.

Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs, and ownership structure. Journal of Financial

Economics 3, 305-360.

Justitiedepartementet (2006). Kommittédirektiv 2006:96 Revisorer och revision;

genomförande av EG-direktiv m.m. Stockholm: Justitiepartimentet.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/75/86/ba4c940d.pdf [2014-12-19]

Justitiedepartementet (2014). Kommittédirektiv 2014:36 Revisorer och revision - nya EU-

regler. Stockholm: Justitiedepartementet

http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/63/28/df1ffa1f.pdf [2014-12-19]

Korsell, L. Enhetschef, Brottsförebyggande rådet. Intervju den 11 december 2014.

Lindskog, O. & Lagerlöf, M. (2008). Revisionspliktens avskaffande: En kvalitativ studie om

påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete. Örebro: Örebro

universitet.

Lindgren, S. (2000). Ekonomisk brottslighet - ett samhällsproblem med förhinder. Lund: Studentlitteratur.

Menon, K. & Williams, D.D. (1994). The Insurance Hypothesis and Market Prices. The

Accounting Review, vol. 69, no. 2, pp. 327-342.

Moberg, K. (1992). Revisorn och ekonomisk brottslighet. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. Montgomery, R.H. (1916). Auditing, theory and practice, by Robert H. Montgomery. New York: Ronald Press Co.

Niemi, L., Kinnunen, J., Ojala, H. & Troberg, P. (2009). To Audit or Not to

Audit? Further evidence of the drivers of the demand for the audit

among SMEs under non-mandatory auditing, Working Paper. Helsingfors: Helsinki

School of Economics.

Nordiska ministerrådet. (2014). Om Nordiska ministerrådet.

http://www.norden.org/sv/nordiska-ministerraadet/om-nordiska-ministerraadet [2014-12-03] Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). I: Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa

metoder. Uppl. 1:1. Malmö: Liber, s.194-210.

Riksrevisionen (2008). Yttrande över Avskaffande av revisonsplikten för små företag (SOU

2008:32). Stockholm: Riksrevisionen.

Sporre, T. & Standar, R. (2006). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Spängs, T. (2014). Nya regler förenklar brott. Dagens Nyheter, 25 november. http://www.dn.se/ekonomi/nya-regler-forenklar-brott-1/ [2014-12-11]

SFS 2001:99. Lag om den officiella statistiken. Stockholm: Justitiedepartementet.  

SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2007:972. Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Stockholm: Justitiedepartementet.

Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Stockholm: Svenskt näringsliv.

Tillväxtverket. (2014). EU:s definition av SMF / SME.

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/cosme/eusd efinitionavsmfsme.4.21099e4211fdba8c87b800017125.html [2014-12-16]

Utredningen om revisorer och revision (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små

Warren, C. (2002). Qualitative interviewing. I: Gubrium, J.F. & Holstein, J.A. (red.),

Handbook of interview research: Context & method. Thousand Oaks, CA: Sage, s.83-102.

Westerlund, K. (2008). Kraftig ökning av ekobrott. Dagens Nyheter, 5 augusti. http://www.dn.se/ekonomi/kraftig-okning-av-ekobrott/ [2014-11-11]

Figurkällor Figur 1

Apelgren, S. & Hägg, P. (2005). Revisionsplikt i mikrobolag: Revisionspliktens betydelse som

kontrollsystem. Stockholm: Stockholms universitet. Figur 3 & 9

Aktiebolagskommittén (1995). Aktiebolagets organisation (SOU 1995:44). Stockholm: Justitiedepartementet.

Justitiedepartementet (1980). Med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag

m.m.;(Regeringens proposition 1979/80:143). Stockholm: Regeringskansliet.

Justitiedepartementet (1982). Om revisors kompetens m.m. (Regeringens proposition 1981/82:171). Stockholm: Regeringskansliet.

Justitiedepartementet (1995). Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (Regeringens skrivelse 1994/95:217).

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Samlade- atgarder-mot-den-ekono_GI03217/?html=true [2014-12-05]

Justitiedepartementet (1998). Aktiebolagets organisation (Regeringens proposition 1997/98:99). Stockholm: Regeringskansliet.

Utredningen om revisorer och revision (Ju 2006:11) (2007). Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv (SOU 2007:56).

Utredningen om revisorer och revision (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små

företag (SOU 2008:32). Stockholm: Justitiedepartementet. Figur 4 & 5

Brå. (2014). Statistiken för tabell 1 & 2 har genererats via Brå:s statistikgenerator statistik.bra.se/solwebb/action/ [2014-12-19]

Figur 6 & 8

Brå. (2014). Mörkertal och dold brottslighet.