Diskussion och förslag till vidare forskning

Den allmänna slutsatsen av uppsatsen är att Sverige inte kan sägas ha ett samlat förhållningssätt i sitt arbete. Samt att det finns en viss skillnad mellan vilket förhållningssätt

43 de olika aktörerna väljer att prioritera, det finns emellertid en tydlig vilja bland informanterna, och det skriftliga materialet, att Sverige i sitt arbete mot människohandel skall se till individen.

Emellertid finns det en del områden, som enligt det teoretiska materialet kring det individcentrerade perspektivet, verkar ses som viktigt, men som inte tas upp av de undersökta dokumenten eller informanterna som deltagit i intervjuer. Enligt de teoretiker som i uppsatsen används under det individcentrerade perspektivet, behövs mer fokus läggas på den enskilda individens situation och vilja, bland annat nämner Lobasz detta (Lobasz 2010, s 320-321). En sådan konkret åtgärd skulle exempelvis handla om rätten till uppehållstillstånd, samt stärkt rättskydd. Detta är emellertid inget som får genomslag av majoriteten av det empiriska materialet, trots att man samtidigt hävdar att man vill att individen skall utgöra referensobjektet för säkerheten. Här finns det alltså en klyfta mellan vad man vill uppnå och vad man vill göra.

Frågorna om uppehållstillstånd och en säker rättsprocess berörs till viss del utav det empiriska materialet, men från det resultat som framkommit verkar det inte som om att en förändring av uppehållstillstånd eller rättsprocessen kommer ske inom en snar framtid. Det finns dock en stor vilja för detta, framförallt hos frivilligorganisationerna och i BRÅ:s utredning, men emellertid inte lika stark hos den aktören med lagen i sina händer, justitieutskottet.

Det går att se en stark koppling mellan det resonemang som förs av frivilligorganisationerna och av BRÅ när det gäller rättsprocessen och sedan några av teoretikerna. BRÅ och frivilligorganisationerna knyter an till Lobasz och Sangheras syn, och menar att det är ytterst problematiskt att rättsskyddet för de som fallit offer för människohandel inte är starkare än idag. Bland annat säger Lobasz och Sanghera, precis som respondenterna, att rättsskyddet oftast är svagt, och bemötandet ifrån polis och rättsväsende kan upplevas som hotfullt (Lobasz 2010, s 329-330; Sanghera 2012, s 21-22).

Som tidigare nämnt togs fokusområden från de båda perspektiven upp av det empiriska materialet, och när det framförallt gäller polisen går det att dra paralleller till några av de statscentrerade teoretikerna. Bland annat beskriver både Andreas (2003) och Lavenex (2001) illegala immigranter som något som hotar statens säkerhet, och detta är även ett säkerhetshot som polisen ser och nämner i intervjun.

Då inget av de två förhållningssätten var mer eller mindre närvarande är det svårt att säga om den ena eller andra teorin har rätt. Vad man däremot kan säga är att det finns en tydlig

44 koppling mellan det som teoretikerna hävdar och det som det empiriska materialet sedan berättar. Alltså finns det i de båda förhållningssätten en koppling till vardera förhållningssätts teoretiska utgångspunkt.

Enligt uppsatsens syfte och frågeställning finns det inget felaktigt i att Sverige inte ser frågor kring migrationsrättigheter och rättsskydd som prioriterat när det gäller människohandel, men om man har som ambition att nå säkerhet för individen är dessa områden de som kräver ökat fokus enligt teoretiker (Lobasz 2010; Sanghera 2012), och fler politiska beslut bör då tas på dessa områden.

Det är viktigt att man ser över den klyfta som idag verkar finnas mellan det man vill och det man gör, då det kan underminera förtroendet för det svenska arbetet på området. Om Sverige vill se individen som referensobjekt för säkerheten måste också det man gör rent konkret spegla den ambitionen. Att se individen som referensobjekt kan kanske ses som mer radikalt och ovanligt än att se staten som referensobjekt, men det kan också leda till att Sverige får stå i rampljuset. Precis som när sexköpslagen kom.

Det är även viktigt att poängtera att det är problematiskt att man inte verkar ha en tydlig bild av vilket förhållningssätt man jobbar utifrån, då detta kan leda till en svårighet i att förstå och förutsäga de eventuella konsekvenser som kan uppstå just från det förhållningssätt man arbetar utifrån. De aktörer som intervjuats nämner både statscentrerade och individcentrerade fokusområden som viktiga i sitt arbete, och det finns en tydlig klyfta i det att man vill vara individcentrerad men inte verkar sätta in de resurser som krävs för att vara det. Detta innebär att det blir svårt att se vilka konsekvenser som det svenska arbetet kan leda till då man inte kan se ett tydligt förhållningssätt. Emellertid så finns en ambition om att vara individcentrerad och kanske kan denna uppsats göra aktörerna medvetna om den otydlighet som idag finns och kanske kan man då sträva efter att förbättra arbetet och nå ett samlat förhållningssätt.

En diskussion som medvetet inte tagits med är den om att statens säkerhet även kan vara för individen, då staten kan tyckas finnas till för staten. Emellertid är de individer som uppsatsen fokuserar på inte en del av den svenska staten, då de inte är svenska medborgare. På detta sätt bör det fortfarande ses som aktuellt att diskutera den problematik som uppsatsen fokuserat på. Det bör även poängteras att om målet är att individen skall vara i centrum för arbetet i Sverige så kan det vara till fördel att, om möjligt, genomföra en studie där man fokuserar på de som fallit offer för människohandel. Dessa individer är ofta svåra att nå och en studie av denna karaktär kan därför bli svår, men ett försök bör göras för att ännu bättre kunna se vad man kan

45 göra för att förbättra det svenska arbetet.

Uppsatsens uppgift var inte att hävda vilket av de två förhållningssätten som var bättre eller sämre, utan enbart konstatera vilket utav de två förhållningssätten som är mest framträdande. De båda förhållningssätten tycktes ha en förhållandevis balanserad närvaro i det svenska arbetet, och de båda förhållningssätten nämns i allt det empiriska materialet, men man kan inte säga att Sverige idag har ett samlat förhållningssätt. Olika aktörer väljer att fokusera mer på det ena förhållningssättet, medan andra väljer att fokusera mer på det andra. Här syntes exempelvis skillnaden mellan civilsamhället och myndigheterna. Precis som nämndes i syftet är det viktigt att belysa denna skillnad då detta kan komma att skada Sveriges arbete mot människohandel. För ett effektivt arbete mot människohandel torde det vara av största vikt att alla samhällets aktörer som arbetar med människohandel strävar efter samma mål och arbetar utefter samma förhållningssätt. Annars finns det en risk att arbetet inte blir lika effektivt som det skulle kunna vara. Det är därför viktigt att denna fråga belyses mer i framtiden samt att de aktörer som verkar inom området blir medvetna om att dessa olikheter existerar och försöker hantera de på bästa sätt. Uppsatsen blir här utomvetenskapligt relevant, då den kan utmana hur man ser på säkerhet kopplat till människohandel, och också kanske förändra aktörers agerande. Uppsatsen kan ses som ett bidrag till tidigare forskning då teorier kring människohandel och säkerhet här har applicerats på ett konkret fall, i denna studie var detta fall Sverige.

Det som kan vara intressant att undersöka i framtiden är huruvida den bild som framkommit i denna undersökning stämmer överens med det praktiska arbetet som sker på marken, då detta inte undersökts i denna uppsats. Att titta på detta skulle kunna vara ett sätt att fortsätta att driva forskningen på området framåt och även bidra till den utomvetenskapliga vetenskapen.

46

Referenslista

Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, Lund.

Andreas, Peter (2003). “Redrawing the lines – Borders and Security in the Twenty-First Century”. International Security, 2003:28(2); s 78-111.

Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys. Santérus, Stockholm

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). (2005). Textens mening och makt. Studentlitteratur, Lund.

Bjereld, Ulf et al. (2009). Varför vetenskap? (Upplaga 3). Studentlitteratur, Lund. Bordellen i Almedalen. Frågor och Svar om Människohandel.

http://www.bordellenialmedalen.se/pdf/faq_manniskohandel.pdf (Hämtad 2012-11-19) Brottsbalk BrB (1962:700). Brottsbalken. Stockholm, Justitiedepartementet.

Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) (2011). Prostitution och människohandel för sexuella ändamål – Slutredovisning av regeringens handlingsplan (Rapport 2011:18). Edita Nordstedts, Västerås

Buzan, Barry (1997). Rethinking Security after the Cold War. Cooperation and Conflict. 1997: 32, s 5-28.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Studentlitteratur, Lund.

Eduards, Maud (2007). Kroppspolitik – Om Moder Svea och Andra Kvinnor. Atlas Akademi, Stockholm

Eriksson, Johan (1999). Observers or Advocates?: On the Political Role of Security Analysts. Cooperation and Conflict. 1999:34, s 311-330

Esaiason, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängerud, Lena (2012) (Upplaga 4). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Elanders Gotab, Stockholm.

Freethem. Människohandel i Sverige

47 Halley, Janet; Kotiswaran, Pbha; Shamir, Hilla; Thomas, Chantal (2006). 'From the International to the Local in Feminist Legal Responses to Rape, Prostitution/Sex Work, and Sex Trafficking: Four Studies in Contemporary Governance Feminism.' Harvard Journal of Law & Gender, 2006: 29 (2), s 336-419.

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund

Hansen, Lene (2000). The Little Mermaid's Silent Security Dilemma and the Absence of Gender in the Copenhagen School. Millenium - Journal of International Studies. 2000:29 (2), s 285-306

Hobson, John M (2000). The State and International Relations. Cambridge University Press, London: .

Huysman, Jef (1998). Security! What do you mean? From Concept to Thick Signifier. European Journal of International Relations. 1998:4(2), s 226-255

Johannessen, AsbjØrn. 2003. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB, Malmö Kapur, Ratna (2012). Cross-border movements and the law; renegotiating the boundaries of difference ur Trafficking and Prostitution Reconsidered – New Perspectives on Migration, Sex Work and Human Rights, Kempadoo Kaamala; Sanghera Jyoti; Pattanaik Bandana (ed). 3-24. Paradigm Publishers, Boulder.

Krause, Keith (1998).”Critical Theory and Security Studies; The Research Programme of Critical Security Studies”. Cooperation and Conflict, 1998:33, s 298-333

Lavenex, Sandra (2001). “Migration and the EU's new eastern border: between realism and liberalism”. Journal of European Public Policy, 2001:8(1), s 24-42

Lundquist, Lennart (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Studentlitteratur, Lund Lobasz, Jennifer, K (2010). Beyond Border Security – Feminist Approaches to Human Trafficking ur Gender and International Security, Sjoberg Laura (ed) 214-234. Routledge, New York.

Meyers, Eytan (2000). “Theories of International Immigration Policies - A Comparative Analysis”. International Migration Review. 2000:34 (4), s. 1245-1282

Morgenthau, Hans J (2005). Politics Among Nations: The Struggle for Power and Peace (upplaga 7). McGraw Hill Education.

48 ändamål.

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Sarskilt_utsatta_grupper2/ Manniskoh andel_for_sexuella_andamal_/(Hämtad 2012-11-01)

Polisen (2011). Människohandel - Polisens arbete. Senast uppdaterad 1 november 2011. http://www.polisen.se/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Olika-typer-av-brott/Manniskohandel/ (Hämtad 2012-11-29)

Prostitutionsenheten, Stockholms Stad (2009). 24 Frågor och Svar om Prostitution.

Regeringskansliet. (2007). Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens skrivelse, SKR 2007/08:167).

Regeringskansliet (2010). Våld mot kvinnor. Senast uppdaterad 10 januari 2011. http://www.regeringen.se/sb/d/13277 (Hämtad 2012-11-29)

Rikspolisstyrelsen (2011). Människohandel för sexuella och andra ändamål, lägesrapport 12. http://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporter-

utredningar/01%20Polisen%20nationellt/Människohandel/Manniskohandel_Arsrapport_A4w. pdf (Hämtad 2012-11-26)

Sanghera, Jyoti (2012). Unpacking the Trafficking Discourse ur Trafficking and Prostitution Reconsidered – New Perspectives on Migration, Sex Work and Human Rights, Kempadoo Kaamala; Sanghera Jyoti; Pattanaik Bandana (ed). 3-24. Paradigm Publishers, Boulder. Sjoberg, Laura (ed) (2010). Gender and International Security. Routledge, New York.

UNIFEM Sverige, (2009). Människohandel – En Kränkning av Mänskliga Rättigheter. http://unwomen.se/download/pdf/handbok_-_fackforbund-mot-manniskohandel.pdf (Hämtad 2012-11- 01)

Utrikesdepartementet. (2004). Sveriges Internationella Överenskommelser (2004:22). http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/02/05/b64dffac.pdf (Hämtad 2012-12-27).

Walt, Stephen (1991). ‘The Renaissance of Security Studies’, International Studies Quarterly, 35, s 211-239.

Waltz, Kenneth (1979). Theory of International Politics. McGraw-Hill, United States

Åklagarmyndigheten (2008). Rätts-PM 2008:11- Människohandel och koppleri.

http://www.aklagare.se/Dokumentsamling/RattsPM1/200811-Manniskohandel-och-koppleri/ (Hämtad 2012-12-12)

49 Intervjuer

Frivilligorganisation 1, representant. 2012. Intervju via telefon, 2012-12-03 Frivilligorganisation 2, representant. 2012. Intervju via telefon, 2012-12-06 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 1. Intervju via telefon, 2012-11-29 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 2. Intervju via telefon, 2012-11-20 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 3. Intervju via telefon, 2012-11-22 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 4. Intervju via telefon, 2012-11-21 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 5. Intervju via telefon, 2012-11-06 Justitieutskottet, ledamot. 2012. Respondent 6. Intervju via telefon, 2012-12-11 Polisen, medarbetare. 2012. Intervju i person, 2012-11-09

50