Figur 34. Kartläggning av skador. Källa: egen ritning.
STÖDMUREN
Vattnets aggressivitet (klorider, saltsyra, pH-värde, mjukhetsgrad), koldioxid från luften, relativa ånghalten (ligger mellan 40 och 82 %) och hög temperatur(26-30°C) gör att konstruktionens livslängd förkortas eftersom nedbrytningsprocesserna påskyndas.
Det som jag fann lite märkligt var att skadorna i muren och i samtliga pelare var störst just i de nedre delarna. Eftersom jag saknar underlag angående alla detaljer när det gäller grundläggningen och grundvattenytans nivå samt grundvattnets kemiska sammansättning, kan jag bara rent teoretiskt, säga att förklaringen kan ligga i den kapillära fukttransporten från underliggande mark eftersom fin sand har kapillärstighöjd upp till 3,5m (kap.2.4.3). Detta innebär att de nedre delarna av muren blir mycket fuktigare än de övre delarna, med undantag av de ställen där läckage konstaterats.
En annan förklaring kan vara att det läckande bassängvattnet p.g.a. betongens låga permeabiliteten dröjer sig kvar.
26 Enligt allmänna anvisningar i konstruktionsritningen (bilaga 1) består grundläggningen av naturligt lagrad mark respektive komprimerad fyllning. Geoteknisk undersökning gjordes men mer detaljerad information saknas.
Sprickor p.g.a. armeringskorrosion föranledd av karbonatisering konstaterade jag i samtliga pelare (figur 3).
Skadorna är ganska omfattande och de små sprickorna som observerades vid pelare: 102,103,104,105, 106, 108, 109, 110, 113, och 119 tyder på en pågående korrosion även på dessa. Betong kvalitet ”K300 vattentät” har visat bra hållfasthetsvärden vid laboratorieundersökningen. Kloridhalterna över tröskelvärdet, 50mm från ytan, noterades i proverna 1, 2.
Kloridhalterna över tröskelvärdet, 10mm från ytan, noterades i prov 3, medan i prov 4 noterades kloridhalterna under tröskelvärdet.
Karbonatiseringsdjupet varierar och har maximalt värde i prov 3, hela 40mm.
Med tanke på omgivningen är det viktigt att muren repareras innan skadorna sprids ytterligare. Vid val av reparationsmetod är det viktigt att all skadad betongen och armering (minimiarmering tillräckligt) avlägsnas, vilket innebär att bortbilningsdjup kan variera från täckskiktets tjocklek (ca 37mm) upp till 60-70mm i de nedre delarna av muren vid pelarna 103-104, 106-107 och 112-113. Det är viktigt att reparationsarbete utförs eftersom muren är en bärande konstruktionsdel och en eventuell kollaps i murväggen skulle medföra allvarliga konsekvenser för konstruktionens övriga delar. Ingen risk för kollaps föreligger nu eftersom stödmuren är överdimensionerad4. För att kunna veta hur länge konstruktionen kommer att hålla måste en livslängdanalys göras.
PLATTAN
Enligt okulär besiktning och laboratorieundersökningar har jag kommit fram till följande:
Vid borrningstillfälle, som utfördes av ”Håltagaren i Laholm”, lossnade en bit av borrkärna nr 5II (figur 19) . Det som kunde observeras var att det fanns bara spår av den ursprungliga fogen mellan plattan och bassängväggen. Resten har ”vittrat bort”. Slutsatsen som jag kan dra i detta sammanhang är bristfälligt arbetsutförande, härdningssätt, fogytans behandling och/eller uppnådd livslängd [2], [6],[9].
Makroanalys av prov 6 visade att det finns i alla fall delar av fogen som fortfarande är täta och att fogen är mekanisk svag. Eftersom cementbaserade fogar ofta innehåller olika polymera tillsatser har de en begränsad livslängd på 10 till 15 år. [9]. Detta kan vara förklaringen till den mekaniskt svaga fogen.
Spjälkning av plattans täckskikt och sprickor i plattan beror på armeringskorrosion orsakad av karbonatisering och kloridinträngning.
Läckage i plattan beror, med stor sannolikhet, på otätheter som t.ex. otäta genomföringar kring trappan eller otäta fogar och skarvar vilket innebär risk för kloridtransport inuti plattan.
Dålig vidhäftning i plattan i pågjutningszonen beror på bristfälligt arbetsutförande (bristfällig härdning, fogytans behandling, arbetsutförande eller betongtransporttiden).
4 I verkligheten är stödmuren 50mm tjockare än enligt ritningen och dubbelarmerad istället för minimiarmerad
27 Erhållna hållfasthetsvärdena vid laboratorieundersökningen av proverna 5I och 6I i plattan visar bra värden (40 respektive 51 MPa).
Figur 35. Karbonatiseringsdjup och kloridhalt i proverna 5I, 5II, 6I och 6II. Källa: egen skiss – ej skalenligt.
Kloridhalterna i plattan var varierande. Värden under tröskelvärdet noterades i proverna 5II och 6II medan värden över tröskelvärdet noterades i proverna 5I och 6I (fig.35).
Karbonatiseringsdjupet i prov 6II var 21,5mm vilket var lite överraskande då prov 6II är den del av borrkärnan som satt djupare inne i plattan(fig. 12 och fig. 21) . Kloridhalten i samma område är ca 0,10 %Cl- /cementets vikt. Förklaringen till karbonatiserad betong i den delen kan vara sprickor i betongen. Figur 35 föreställer en skiss över de uppmätta värdena i borrkärnorna 5 och 6.
Som jag redan nämnt tidigare förvärras tillståndet kraftigt av den omgivande miljön.
På CBI i Borås analyserades bara två provkärnor från plattan vilket egentligen inte kan ge en övergripande skadebild över plattan. Eftersom plattan kräver ett komplicerat och omfattande reparationsarbete är det önskvärt att ytterligare undersökningar angående fogar, genomföringar och läckage görs.
Vid en eventuell reparation kan plattans utkragande del troligtvis avlägsnas utan att konstruktionen i övrigt påverkas (kap. 3.4).
28
7. SLUTSATS
Aktivitets bassäng i Folkhälsocentrum i Laholms kommun befinner sig i dåligt skick och reparationsarbetens omfattning kommer att vara stor.
Orsaken till skadorna är vattenläckage vid skvalprännorna, otäta genomföringar, skarvar och fogar. Eftersom vattnet i bassängen är mjukt och innehåller bl.a. klorider och saltsyra anses det vara mycket aggressivt mot armeringen och den oskyddade betongen. Omgivande miljön i kulverten påskyndar de redan igångsatta nedbrytningsprocesserna.
Tillståndsbedömningen baseras på okulär besiktning av bassängkonstruktionen samt laboratorieanalys på CBI i Borås.
Enligt Anders Thorsén, CBI:s specialist vad gäller tillståndsbedömningar och provtagningar, befinner sig ungefär 300 allmänna simhallar byggda på 50-, 60- och 70-talet idag i dåligt skick. Det här är ett generellt problem i Sverige.
De absolut vanligaste skadorna är armeringskorrosion föranledd av kloridinträngning. Endast karbonatisering hade inte orsakat skador i den omfattningen vi har idag. Kalkurlakning förekommer men är ofarlig för konstruktionen.
Mest förekommande desinfekteringsmedlet som används i de undersökta simhallarna är natriumhypoklorit (pH höjande) med tillsättning salt ( pH sänkande), vilket gör att vattnet blir mer aggressivt.
Den vanligaste betongkvaliteten som användes är K300 vattentät. Prefabricerade bassängkonstruktioner är sällsynta.
Skadorna som noterades beror på bassängernas täthet mot läckage som i sin tur beror på själva byggnadstekniken. I 75 % av fallen är det konstruktiv utformning och detaljlösningar runt olika genomföringar och anslutningar som har orsakat skadorna bristfälligt arbetsutförande.
Aktivitetsbassängen i Laholm är unik i sitt slag, då bassängkonstruktionen består av prefabricerad betong, medan de övriga ca 300 offentliga simhallar, som tillhör den skadedrabbade gruppen, är byggda av platsgjuten betong. Prefabricerad bassäng har fler svaga punkter i form av skarvar och fogar än platsgjuten. Skademekanismerna är dock densamma.
29
REFERENSLISTA
[1] Byggnadsmaterial – Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Per Gunnar
Burström (2001,2007). Andra upplagan, Studentlitteratur, ISBN978-91-44-02738-8
[2] Betonghandbok – Material, AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB (1994). Andra
reviderade utgåvan, ISBN 91-7332-799-9
[3] Betonghandbok – Reparation, AB Svensk Byggtjänst (1998). Andra utgåvan, ISBN
91-7332-327-6
[4] Betonghandbok Arbetsutförande – projektering och byggande, (1992), Andra
reviderade utgåvan, ISBN 91-7332-798-0
[5] Socialstyrelsen, (2010-05-10), SOSFS 2004:7, Allmänna råd, http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2004-7/Documents/2004_7.pdf
[6] Concrete Technology, A.M. Neville & J.J. Brooks, Revised Edition – 2001
standards update
[7] Betongkonstruktioners Beständighet, G. Fagerlund (1992)Tredje upplagan, ISBN
91–87334–00-3
[8] Boverkets handbok om betongkonstruktioner BBK 04, www.boverket.se,
Webbversion med inarbetade rättelser
[9] Bade- og svømmeanlegg, Knut Ivar Edvardsen, Norges byggforskningsinstitut
2-536-0802-0
[10] Bassängkonstruktioner för offentliga inomhusbad – materialproblem och förslag till lösningar, Henrik Ljungfelt och Alexander Svensson (2006), examensarbete
TVBM-5061, Lund
[12] Betongkonstruktionens beständighet, Cementa AB (1991), Danderyd
[13] Beständig betong – en vägledning för projektörer, Cementa AB (1991), Dandery
Muntlig referens
Anders Thorsén, CBI - Stockholm Lizette Mortin, Laholms Kommun Mats Örteskog, Laholms Kommun
30