Detta arbete genomfördes med frågeställningen ”Hur kan en byggnadsinformationsmo-dell tas fram och på bästa sätt användas inom ett ROT-projekt?”. Det har dock visat sig under arbetets gång att det inte finns något ”bästa sätt”, något optimalt arbetsätt.
Eller åtminstone har inte författaren lyckats identifiera något sådant. Det författaren har kunnat klarlägga är att det finns användningsområden för en BIM inom ROT-projekt och att det är ROT-projektets omfattning och mål som avgör vilka av dessa som pas-sar för just ett specifikt projekt.
När det gäller hur modellen ska tas fram finns två huvudalternativ, mäta eller skapa modellen utifrån befintliga handlingar. Vilket som är lämpligast bestäms dels utifrån vad modellen ska användas till och dels utifrån kvalitén på de befintliga handlingarna.
Under alternativet inmätning är det främst två metoder som är aktuella att diskutera, inmätning med totalstation och laserscanning. Författaren vill dock påstå att dessa två är mycket svåra att jämföra. Laserscanning leverarar helt enkelt en mycket större mängd data. Så även fast inmätning med totalstation många gånger kan vara billigare, exempelvis om det är enkla relationshandlingar i form av plan- och sektionsritningar som efterfrågas och byggnadens geometri är förhållandevis simpel, så väger punktmol-nets mervärden i form av en fullständig dokumentation av byggnaden och möjligheten att kunna genomföra oplanerade mätningar i senare skeden ändå upp den högre kost-naden. Dessutom visar erfarenheter från intervjustudien på vikten av att ha korrekta och detaljerade underlag.
En intressant frågeställning, som författaren gärna fördjupat sig mer i, är frågan om var modelleringen ska ske. Författaren ser många fördelar med att låta någon inom projektet genomföra modelleringen, förslagsvis arkitekten. Främst p.g.a. att denna per-son då själv är väl insatt i omfattningen av projektet och syftet med modellen. Därige-nom undviker man de kommunikationsproblem som kan uppstå då någon extern kon-sult ska ta fram modellen. En annan fördel är att denna person kommer vara tillgänglig under hela tiden projektet pågår och kommer därför alltid finnas nära till hands om frågor angående modellen skull dyka upp. Detta arbetssätt följer därför också den ut-vecklingen som sker inom virtuellt byggande idag mot arbete i så kallade ”Big Rooms”, där alla aktörer inom projekteringen ska arbeta samlade på en och samma plats. En annan fördel med att genomföra modelleringen inom projektet är att det tydligt
fram-7. DISKUSSION OCH SLUTSATS
38
går var ansvaret för modellens riktighet ligger. En fråga som annars kan bli problema-tisk att reda ut då justeringar måste göras i en beställd modell. Den kompetens som CAD-specialisterna besitter skall dock inte underskattas och det är möjligt att de för-delar som finns med att sköta modelleringen inom projektet inte kan väga upp den eventuellt högre kostnaden det arbetssättet innebär. Det är också möjligt att de flesta av de problemen som kan uppstå när modellen tas fram externt kan lösas bara genom att förbättra rutinerna kring hur 3D-modeller ska beställas. Författaren vågar därför inte ge några klara rekommendationer i frågan om var modelleringen bör ske, utan re-kommenderar att noggrannare studier genomförs. Men om författaren blickar framåt så tror han att allt eftersom programvarorna för att hantera punktmoln utvecklas och branschen blir mer bekant med laserscanningsteknik så kommer mer och mer av mo-delleringen flyttas från CAD-specialister till arkitekter och konstruktörer.
Detta arbete har också kunnat redovisa en överblick av prisläget för inmätning med laserscanner och modellering. Den främsta slutsatsen är här att priset varierar kraftigt med byggnadens geometriska komplexitet och önskad detaljnivå. Men som riktvärden kan ändå nämnas 10kr/kvm för scanning och 10kr/kvm för modellering.
Denna studie genomfördes med en väldigt öppen frågeställning och med målet att skapa en vid bild av hur BIM kan användas inom ROT-projekt. En intressant fortsätt-ning på detta arbete vore en studie mer inriktad på renovering av miljonprogrammets byggnader, gärna kopplad till NCC:s koncept ”Hållbar renovering”. Stora delar av mil-jonprogrammets bostadsbestånd är idag i stort behov av renovering och kommer tro-ligtvis stå för en stor del av de framtida ROT-projekten. En studie speciellt inriktad på dessa byggnader och deras förutsättningar är därför extra motiverad. Exempel på frå-gor att titta på skulle kunna vara: kan 4D-modellering vara till hjälp för att minimera påverkan på hyresgästerna och finns det verktyg för att effektivare hantera hyresgäst-anpassningar?
Ett annat område som skulle vara av intresse för vidare studier är fotogrammetri. För-fattaren valde att inte fördjupa sig i tekniken då det ansågs som allt för mycket av ett sidospår med hänseende till frågeställningen. Tekniken kanske inte är så lämpad för att skapa en kombinerad in och utvändig modell av en byggnad men det finns troligvis en mängd andra användningsområden för tekniken inom byggbranschen. Exempel på detta skulle kunna vara dokumentation av detaljer och dokumentation av olika skeden under byggtiden.
Källförteckning
Litteraturkällor
ABDELHAFIZ, A. 2009. Integrating Digital Photogrammetry and Terrestrial Laser Scanning. Technischen Universität Braunschweig.
AHMED, M., GUILLEMET, A., SHAHI, A., HAAS, C. T., WEST, J. S. & HAAS, R.
C. G. Comparison of point-cloud acquisition from laser-scanning and photogrammetry based on field experimentation. Annual Conference of the Canadian Society for Civil Engineering 2011, CSCE 2011, 2011 Ottawa, ON.
2328-2338.
ANDERSSON, H., ANDERSSON, T., BROHN, C.-E., BROHN LANDOU, H., DAHLMAN, C., HINTZE, S., KRONHEFFER, J., KYHLSTRÖM, T. &
OLSSON, U. 2011. Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM, Rapport till SBUF. Projekt nr 12420. OpenBIM, SBUF.
ARAYICI, Y. 2008. Towards building information modelling for existing structures.
Structural Survey, 26, 210-222.
ASK, A., BERGLJUNG, M., BESKOW, B. & LARSSON, M. 2012. BIM i förvaltningsskedet för små och medelstora projekt, Slutrapport.
NCC/OpenBIM.
BALLESTY, S., MITCHELL, J., DROGEMULLER, R., LINNING, C. & SINGH, G.
2007. Adopting BIM for facilities management. Cooperative Research Centre for Construction Innovation.
BRILAKIS, I., LOURAKIS, M., SACKS, R., SAVARESE, S., CHRISTODOULOU, S., TEIZER, J. & MAKHMALBAF, A. 2010. Toward automated generation of parametric BIMs based on hybrid video and laser scanning data. Advanced Engineering Informatics, 24, 456-465.
BROHN, C.-E., KRONHEFFER, J. & KYHLSTRÖM, T. 2011. Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM, Handledning. OpenBIM.
CRONHJORT, Y., LARSEN, K. E., LATTKE, F. & OTT, S. 2010. TES EnergyFaçade –prefabricated timber based building system for improving the energy efficiency of the building envelope.
FRÖHLICH, C. & METTENLEITER, M. 2004. Terrestrial Laser Scanning-New perspective in 3D surveying. International Society for Photogrammetry and Remote Sensing. Freiburg.
HARRIE, L. & ARNBERG, W. 2008. Geografisk informationsbehandling : teori, metoder och tillämpningar, Stockholm, Formas.
JOHANSSON, C. 2011. Energiutredning vid renovering E2ReBuild.
JONGELING, R. 2008. BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt. Luleå tekniska universitet: Institutionen för samhällsbyggnad, Avdelningen för
40
JÖDAHL, C. & LARSSON, N. 2007. 3D relationshandling för befintlig byggnad.
Högskolan i Gävle.
KERN, F. 2003. Automatisierte Modellierung von Bauwerksgeometrien aus 3D-Laserscanner-Daten. Technischen Univärsität Braunschweig.
KVIST, J. & PERSSON, R. 2010. Digitala 3D-modeller av byggnader-Användning av punktmoln från laserskanning. Uppsala universitet.
LANTZ, A. 2007. Intervjumetodik, Lund, Studentlitteratur.
LI, S., ISELE, J. & BRETTHAUER, G. 2008. Proposed methodology for generation of building information model with laserscanning. Tsinghua Science and Technology, 13, 138-144.
NORDSTRAND, U. 2000. Byggprocessen, Stockholm, Liber.
PERSSON, M. 2008. Terrester laserskanning eller totalstation : – en jämförelse vid inmätning i stadsmiljö. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences.
PFLIPSEN, B. 2007. Volume computation : a comparison of total station versus laser scanner and different software. University of Gävle.
RESHETYUK, Y. 2009. Self-calibration and direct georeferencing in terrestrial laser scanning, Stockholm, Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan.
TANG, P., HUBER, D., AKINCI, B., LIPMAN, R. & LYTLE, A. 2010. Automatic reconstruction of as-built building information models from laser-scanned point clouds: A review of related techniques. Automation in Construction, 19, 829-843.
WALLÉN, G. 1993. Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Lund, Studentlitteratur.
Elektroniska källor
LEICA GEOSTYSEMS. 2012. Leica viva TS 15 [Online]. http://www.leica-geosystems.com/en/Leica-Viva-TS15_86198.htm. [Accessed 11/6 2012].
LEICA GEOSYSTEMS. 2012a. Leica DISTO D8 [Online]. http://www.leica-geosystems.se/se/Leica-DISTO-D8_78069.htm: Leica Geosystems. [Accessed 17/4 2012].
LEICA GEOSYSTEMS. 2012b. Leica ScanStation C10 [Online]. http://www.leica-geosystems.com/en/Leica-ScanStation-C10_79411.htm. [Accessed 11/6 2012].
NORDESJÖ, E. 2011. Olika aspekter av laserskanning [Online].
http://www.simpleworks.se/Information.html. [Accessed 17/4 2012].
Intervjuer
BENGTSSON, M. 2012. RE: Telefonintervju, Entreprenadingenjör NCC.
BESKOW, B. 2012. RE: Intervju, Biträdande Projekteringledare NCC.
BOBERG, A. 2012. RE: Mailkonversation, Mätchef Tyréns Stockholm.
ERICSON, J. 2012. RE: Intervju, Mätkonsult vid Clinton Mätkonsult AB.
FERNSTRÖM, H. 2012. RE: Intervju, Projektledare vid Locum.
GREIJER, T. 2012. RE: Intervju, Projekteringsledare NCC.
HALLIN, K. 2012. Intervju, Projektutvecklare NCC.
HEDBERG, A. 2012. RE: Telefonintervju, Mätkonsult vid Mättjänst AB.
JOHANSSON, C. 2012. RE: Telefonintervju,Uppdragsledare NCC.
NACHMENS AMIRI, L. 2012. Intervju, Uppdragsledare vid Tengbom.
NORDESJÖ, E. 2012. RE: Telefonintervju, Mätkonsult vid SimpleWorks AB.
PAULSSON, I. 2012. RE: Intervju, Platschef NCC.
SAYED, J. 2012. RE: Intervju, Projekteringsledare NCC.
SVENSSON, M. 2012. RE: Intervju, Blockchef NCC.
WESTERLUND, M. 2012. RE: Mailkonversation, Konceptledare NCC.
ÅGREN, B. 2012. RE: Intervju, Projekteringsledare vid Locum.
Föredrag
BLOMQVIST, M. 2012. RE: Seminarium "Internationell utblick med OpenBIM" 26/3 2012. Presentation tillgänglig på www.openbim.se.
KHALAJ, S. 2012. RE: Föredrag på cad-q:s lanseringsdag 26/4 2012 i Stockholm.
Bilder
ASTACUS. 2012. http://simplebim.se/laserscanning.php. [Accessed 13/6 2012].
JOHANSSON, C. 2011. Energiutredning vid renovering E2ReBuild.
NCC 2012. Virtuellt byggande i praktiken, Broschyr.
RESHETYUK, Y. 2009. Self-calibration and direct georeferencing in terrestrial laser scanning, Stockholm, Arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga Tekniska högskolan.
SIMPLEWORKS.COM. 2012. http://simpleworks.se/Uppdrag [Online]. [Accessed 11/6 2012].
BILAGA A